Detta examensarbete har resulterat i nykonstruktionen av en svetslÀgesstÀllare för tyngre industriella tillÀmpningar. SvetslÀgesstÀllaren Àr av en 2-axlig typ som kan lyfta och rotera arbetsstycket. Den Àr ocksÄ anpassad för att möjliggöra pÄbyggnad av en tredje axel som kan rotera arbetsstycket kring en axel vinkelrÀt mot armens ovansida. Den nya konstruktionen klarar en arbetslast pÄ 3000 kg. Lasten bÀrs upp av en lyftarm som kan vara upp till 3500 mm lÄng.

Syftet med denna uppsats Àr att genom textanalys granska ett antal lÀroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att dÀrigenom utforska i vilken mÄn ett interkulturellt synsÀtt kommer till uttryck i dessa lÀroböcker. Slutsatserna som dras utifrÄn studien visar att ett interkulturellt synsÀtt betonar ett dynamiskt möte, dÀr mötet leder till en djupare förstÄelse av sig sjÀlv och andra. För att mötet skall vara framgÄngsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av lÀroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga vÀrlden, Àr konstruktionen av ?de andra?, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ?oss?.

Det Goda Samtalet Àr en ny form av samhÀllsplanering dÀr tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hÄllbarhetskrav som ska gÀlla under exploateringen av omrÄdet Flagghusen i VÀstra Hamnen, Malmö. MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet sÄ hÀr lÄngt har varit lyckat med avseende pÄ de ekologiska hÄllbarhetsaspekterna och i jÀmförelse med andra byggprojekt. För att fÄ fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera pÄ följande fyra hÄllbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsÀkert byggande. Hur lyckat varje delomrÄde hittills har varit Àr varierande. De mest lyckade omrÄdena Àr energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bÀttre resultat Àn referensobjekten. Vad gÀller fuktsÀkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval Àr den hÄllbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit sÄ som de inblandade hade tÀnkt sig frÄn början. Trots detta var det ÀndÄ ett mycket bra initiativ frÄn kommunens sida, att tillÀmpa Det Goda Samtalet, dÄ inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Examensarbetet som utförts vid Jönköpings tekniska högskola har syftet att konstruera en audioförstÀrkare. MÄlet var att Ästadkomma goda prestanda pÄ den valda audioförskartypen. Den utvalda varianten utvÀrderas med avseende pÄ dess prestanda. AudioförstÀrkaren bör ha följande egenskaper: En kanal med en uteffekt pÄ minst 40W samt ett frekvensomrÄde pÄ 20Hz till 20KHz, utan att anvÀnda sig av integrerade komponenter. Temat för rapporten bygger pÄ analysering av konstruktionskretsen och en detaljerad beskrivning av ingÄende delar samt jÀmförelse med andra kopplingar med liknande funktion.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begrÀnsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts dÀr sex mellanchefer intervjuats pÄ organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas förestÀllning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier anvÀnts, dÀr relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stÄtt i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har Àven behandlats.

Scania Àr en av vÀrldens största tillverkare av lastbilar, bussar och marina motorer och examensarbetet har utförts i syfte att utveckla en ny remmÀtrigg för att bÀttre kunna verifiera slitage, livslÀngd och töjning efter olika testcykler pÄ Poly-V remmar. Riggen skall utföra mÀtningar enligt standard SAE-J1459 och klara att mÀta remlÀngder mellan 1000-3300 mm. DÀrtill mÄste konstruktionen vara utformad enligt gÀllande sÀkerhetsföreskrifter och ergonomiska aspekter beaktas.MÀtningar av Poly-V remmar sker efter principen att remmen spÀnns in mellan tvÄ remskivor med en kraft pÄ 100 N per ribba.Vid examensarbetets start fanns en Àldre mÀtrigg att tillgÄ, vilken inte lÀngre Àr i bruk p.g.a. att den inte uppfyller alla krav för mÀtprocessen. Den har dock anvÀnts i syfte för att identifiera ergonomi- och sÀkerhetsrisker.

Scania Àr en av vÀrldens största tillverkare av lastbilar, bussar och marina motorer och examensarbetet har utförts i syfte att utveckla en ny remmÀtrigg för att bÀttre kunna verifiera slitage, livslÀngd och töjning efter olika testcykler pÄ Poly-V remmar. Riggen skall utföra mÀtningar enligt standard SAE-J1459 och klara att mÀta remlÀngder mellan 1000-3300 mm. DÀrtill mÄste konstruktionen vara utformad enligt gÀllande sÀkerhetsföreskrifter och ergonomiska aspekter beaktas.MÀtningar av Poly-V remmar sker efter principen att remmen spÀnns in mellan tvÄ remskivor med en kraft pÄ 100 N per ribba.Vid examensarbetets start fanns en Àldre mÀtrigg att tillgÄ, vilken inte lÀngre Àr i bruk p.g.a. att den inte uppfyller alla krav för mÀtprocessen. Den har dock anvÀnts i syfte för att identifiera ergonomi- och sÀkerhetsrisker.

Specialarbete 7,5 hpSvenska spraket, FortsÀttningskurs SV1203 VT 2013Handledare: Filippa Lindahl.

Inom redovisning finns en efterstrÀvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnÄ. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade pÄ regler eller pÄ principer och ska enligt standardsÀttarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur anvÀndarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna Àr dock mindre betonat i litteraturen.Syftet med denna studie Àr att generera en ökad förstÄelse för hur anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken pÄverkan redovisningsstandarder har pÄ konstruktionen.Studien har genomförts med ett anvÀndarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter dÀr standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att vÀsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier.Studien nÄr slutsatsen att anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har nÄgon betydelse för konstruktionen av enkelhet..

AASS (Applied Autonomous Sensor Systems, Centrum för TillÀmpade Autonoma Sensorsystem) arbetar med forskning inom autonoma system. Deras stora anvÀndningsomrÄden Àr utveckling av automatiska system till fordonsindustrin samt system till ÀldrevÄrden.AASS, har ett önskemÄl om en enklare modell av en CNC frÀs för enklare frÀsning till bland annat prototyptillverkning. Fokus ska ligga pÄ kostnaden dÄ precisionen inte Àr av största intresse.Uppdraget innebÀr att ta fram en konstruktion av en cnc- router med tre axlar med ett arbetsrum pÄ 600x450x150mm. Maskinen ska kunna skÀra i mjuka material som trÀ, plaster men Àven mjukare aluminium.Resultatet Àr en tre axlig cnc- router som drivs av tre stycken stepmotorer som Àr kopplade till respektive kulskruv. Cnc routern har ett arbetsrum pÄ cirka 600x450x150mm.

Svenska myndigheter har ett flertal gÄnger pÄpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och vÀljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad Àr oklara.Syftet med undersökningen Àr att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har vÀxt upp i heterogena miljöer vÀljer bort Sverige efter högre studier. MÄlet Àr att förstÄ och förklara ett aktuellt fenomen.För att genomföra studien har en kvalitativ metod anvÀnts.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser pÄ skolornas likabehandlingsplaner dÀr vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, AllmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling (2012) samt Lika rÀttigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgÄtt ifrÄn fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hÀmtat frÄn Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).

Syftet med studien Àr att undersöka den mediala konstruktionen av Àldre kvinnors moderskap i tvÄ tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger pÄ hur kvinnor över 35 Är och experter uttalar sig om Àldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framstÀlls som Àldre mödrar. Den teoretiska plattformen bestÄr av en kombination av samhÀllsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen anvÀnds uttalanden frÄn experter och Àldre mödrar ordnat efter de tvÄ mest framtrÀdande teman. NÄgra av slutsatserna Àr att Àldre kvinnors moderskap konstrueras som nÄgot riskfyllt sÀrskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i Ärskurs tvÄ. För att uppnÄ detta syfte har skolan studerats utifrÄn vissa givna aspekter, vilka sammantagna fÄtt utgöra den goda skolans förutsÀttningar. Dessa aspekter Àr; miljö ? fysisk och psykosocial, lÀrare, undervisning och arbetssÀtt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning.