En knÀprotes förbÀttrar ofta livskvalitén för de som har levt med lÄngdragna smÀrtor. Oftast Àr det patienter med artros eller reumatiska besvÀr som fÄr en ny knÀled, i synnerhet de som har hotad gÄngförmÄga. Operationsresultaten Àr ofta mycket goda utifrÄn smÀrtlindringsaspekter men mÄnga patienter har bestÄende kraft och funktionsnedsÀttningar i den nya leden. Aktiv rehabilitering har visat goda resultat för dessa patienter. Vad gÀller tidig styrketrÀning dÀremot finns det mycket fÄ studier.

The aim with this study was to examine how social service statement in 3 § social-judgements LVU (Swedish care of young persons act) produce ideas about gender. We have taken an interest in the production of both boys and girls and their mothers and fathers because there are clear differences in the description of these. From a historical perspective, the differences between gender in social assessments occurred despite the fact that discrimination is prohibited by law and despite the fact that social service shall work on the basis of an gender equality perspective. In the analysis and interpretation of the rulings we have been inspired by a critical discourse analysis. 30 social-judgements have been analyzed where of 15 concerns girls and 15 involve boys.

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limtrÀ, stÄl och betong. DÀr mÄlet Àr att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten pÄ arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hÀnsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmÀn översikt pÄ hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som stÀlls. För att fÄ en större förstÄelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under pÄverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur pÄverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman gÄr till vÀga för att nÄ samma brandklass pÄ konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvÀrdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krÀvs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..

Syftet med undersökningen Àr studera vad som prÀglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka vÀrdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering pÄverkas av gruppsituationen som rÄder i klassrummet. Mina frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet fÄr i relationen mellan lÀrare och elever, vad som avgör om en lÀrare respekteras av elever och vad det beror pÄ att en lÀrare fÄr eller inte fÄr auktoritet i en grupp. I studien undersöks ocksÄ hur det Àr möjligt att pÄ olika sÀtt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lÀrare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ÀmnesomrÄden. Resultatet har jag sedan jÀmfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet mÄste förtjÀnas genom bland annat social kompetens och goda relationer.

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

SjÀlvskadehandlingar Àr komplexa fenomen, dÀr flera olika aspekter och uttryck kan Äterfinnas. Sex som en form av sjÀlvskadehandling har pÄ senare tid uppmÀrksammats i media. Det finns lite kunskap om att fenomenet existerar och vad det innebÀr. Vi har dÀrför valt att utföra enkÀter med fyra professionellt insatta aktörer som pÄ nÄgot sÀtt, via sitt yrke, har kommit i kontakt med ungdomar som skadar sig sjÀlva. Svaren har analyserats med utgÄngspunkt i social konstruktionism och med socialt arbete som perspektiv.

En viktig uppgift för alla företag Àr att sÀlja sin kompetens. För mÄnga företag innebÀr det bland annat att locka in besökare i ett utstÀllningsbÄs pÄ de mÄnga yrkesmÀssorna runt om i vÀrlden. Med detta som avsikt beslutade sig Motion Contol i VÀsterÄs AB att annonsera ut ett examensarbete med inriktningen att utveckla ett ?publikfÄng? i form av ett stort visionbaserat x/y-system. Besökaren kastar en boll mot x/y-systemet var pÄ den fÄngar in bollen med visionsystemet till hjÀlp.För att lösa uppgiften krÀvs att de rörliga delarna i det mekaniska systemet hÄlls sÄ lÀtta som möjligt.

Att förnimma det vilda utforskar det vilda som fenomen, hur det konstitueras, upplevs och uttrycks i ett urbant sammanhang. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka landskapsarkitekturens möjligheter att skapa goda - vilda - livsrum dÀr det vilda lÄter sig förnimmas. Arbetet belyser Àmnet utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv och befinner sig i grÀnslandet mellan landskapsarkitektur, historia och miljöpsykologi. Arbetet gör ett besök i historiska skildringar av det vilda, i miljöpsykologins preferensstudier pÄ vilda miljöer och tar slutligen en titt pÄ hur det vilda i ett nutidsperspektiv tar sig uttryck i kulturellt formsprÄk. Arbetet tar avstamp i historien och skildrar hur mÀnniskor betraktat vildmarken frÄn 1300-talet fram till slutet av 1900- talet. Det framkommer att det vilda har starka religiösa kopplingar och att det betraktats som en motpol till civilisationen.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlÀrare i svenska som andrasprÄk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. LÄngt ifrÄn att vara marginella, felaktiga uttryck, Àr bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastÀn dessa kan vara diffusa och svÄrinringade.En enkÀt genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmÄlssvenska, sv1, dÀr eleverna fick bedöma tio meningar dÀr verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansÄgs av informanterna som anvÀndbar, vardaglig och talsprÄklig, sÀrskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansÄgs studiens meningar som dÄlig svenska, men frekvensen av elever som ansÄg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ÀndÄ anvÀnder liknande meningar.Svas-inlÀrarna uppvisade en större osÀkerhet kring bruket jÀmfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvÀndning. OsÀkerheten rör snarare kÀnslan för huruvida uttryckssÀttet Àr korrekt eller inte..

Syfte: Att analysera och jÀmföra tre Facebook-gruppers och de smittskyddsansvariga myndigheternas sÀtt att tala som olika instanser i konstruktionen av svininfluensan som nationell diskurs. Huvudsaklig mÄlsÀttning: Att svara pÄ frÄgan: Kan missnöjet och misstron angÄende svininfluensan tolkas som ett motstÄnd mot den nationella subjektspositionen? Metod: Jag identifierade de smittskyddsansvariga myndigheterna och tre Facebook-grupper som sÀndare respektive mottagare av svininfluensan som nationell diskurs. UtifrÄn det valde jag att se Socialstyrelsens pandemiplaner och Facebook-gruppernas diskussioner som representerande utgÄngspunkten för- respektive mottagandet av svininfluensan som nationell diskurs. PÄ sÄ sÀtt möjliggjorde jag studiet av om och hur mottagandet av den aktualiserade pandemisituationen kan ses som ett motstÄnd mot positioneringen som nationella subjekt. Analysen genomfördes genom identifierandet av ett antal framtrÀdande teman i Facebook-gupperna och en jÀmförelse med hur dessa fungerade i pandemiplanerna.

Denna rapport presenterar ett examensarbete som handlar om en konceptstudie för en monteringscell. Examensarbetet har genomförts av Oskar Edström, student inom maskinteknik pÄ UmeÄ Universitet, under vÄren 2013.Syftet med arbetet har varit att utveckla en lösning för hur en bussning, som anvÀnds i Volvos lastvagnar, skall monteras ihop automatiskt i en produktionscell. Arbetet har genomförts i samarbete med uppdragsgivaren HT-Svarv i KalixFör att definiera befintliga problem med dagens konstruktion har förstudier, med kartlÀggning av företagets behov, genomförts. HT-Svarv vill Àndra hur bussningen monteras ihop. Detta för att fÄ kortare operationstid under processen och minska behovet av personal vid montering.

Denna rapport presenterar ett examensarbete som handlar om en konceptstudie för en monteringscell. Examensarbetet har genomförts av Oskar Edström, student inom maskinteknik pÄ UmeÄ Universitet, under vÄren 2013.Syftet med arbetet har varit att utveckla en lösning för hur en bussning, som anvÀnds i Volvos lastvagnar, skall monteras ihop automatiskt i en produktionscell. Arbetet har genomförts i samarbete med uppdragsgivaren HT-Svarv i KalixFör att definiera befintliga problem med dagens konstruktion har förstudier, med kartlÀggning av företagets behov, genomförts. HT-Svarv vill Àndra hur bussningen monteras ihop. Detta för att fÄ kortare operationstid under processen och minska behovet av personal vid montering.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i ett material som har en central roll pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildningar. Materialet heter PÄ vÀg mot lÀraryrket och ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter vid den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. I och med att dokumentet ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter Àr det maktutövande och pÄverkar studenternas lÀraridentitets konstruktion. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i materialet. Metoden som anvÀnds för att undersöka dokumentet Àr diskursanalys, som Àven anvÀnds som teoretiskt ramverk.

Syftet med denna studie var att beskriva hur vÄrdare inom ÀldrevÄrden upplever sin arbetssituation. Metoden som anvÀnts var en beskrivande litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Sökorden nursing homes, elderly care och geriatric care kombinerades med experience och personnel för att ett sÄ stort omrÄde som möjligt av ÀldrevÄrden skulle ingÄ i sökningen. Sökordet Scandinavia valdes för att författarna ville fokusera studien pÄ skandinavisk ÀldrevÄrd.