Syfte: Att analysera och jÀmföra tre Facebook-gruppers och de smittskyddsansvariga myndigheternas sÀtt att tala som olika instanser i konstruktionen av svininfluensan som nationell diskurs. Huvudsaklig mÄlsÀttning: Att svara pÄ frÄgan: Kan missnöjet och misstron angÄende svininfluensan tolkas som ett motstÄnd mot den nationella subjektspositionen? Metod: Jag identifierade de smittskyddsansvariga myndigheterna och tre Facebook-grupper som sÀndare respektive mottagare av svininfluensan som nationell diskurs. UtifrÄn det valde jag att se Socialstyrelsens pandemiplaner och Facebook-gruppernas diskussioner som representerande utgÄngspunkten för- respektive mottagandet av svininfluensan som nationell diskurs. PÄ sÄ sÀtt möjliggjorde jag studiet av om och hur mottagandet av den aktualiserade pandemisituationen kan ses som ett motstÄnd mot positioneringen som nationella subjekt. Analysen genomfördes genom identifierandet av ett antal framtrÀdande teman i Facebook-gupperna och en jÀmförelse med hur dessa fungerade i pandemiplanerna.

Denna rapport presenterar ett examensarbete som handlar om en konceptstudie för en monteringscell. Examensarbetet har genomförts av Oskar Edström, student inom maskinteknik pÄ UmeÄ Universitet, under vÄren 2013.Syftet med arbetet har varit att utveckla en lösning för hur en bussning, som anvÀnds i Volvos lastvagnar, skall monteras ihop automatiskt i en produktionscell. Arbetet har genomförts i samarbete med uppdragsgivaren HT-Svarv i KalixFör att definiera befintliga problem med dagens konstruktion har förstudier, med kartlÀggning av företagets behov, genomförts. HT-Svarv vill Àndra hur bussningen monteras ihop. Detta för att fÄ kortare operationstid under processen och minska behovet av personal vid montering.

Denna rapport presenterar ett examensarbete som handlar om en konceptstudie för en monteringscell. Examensarbetet har genomförts av Oskar Edström, student inom maskinteknik pÄ UmeÄ Universitet, under vÄren 2013.Syftet med arbetet har varit att utveckla en lösning för hur en bussning, som anvÀnds i Volvos lastvagnar, skall monteras ihop automatiskt i en produktionscell. Arbetet har genomförts i samarbete med uppdragsgivaren HT-Svarv i KalixFör att definiera befintliga problem med dagens konstruktion har förstudier, med kartlÀggning av företagets behov, genomförts. HT-Svarv vill Àndra hur bussningen monteras ihop. Detta för att fÄ kortare operationstid under processen och minska behovet av personal vid montering.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i ett material som har en central roll pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildningar. Materialet heter PÄ vÀg mot lÀraryrket och ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter vid den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. I och med att dokumentet ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter Àr det maktutövande och pÄverkar studenternas lÀraridentitets konstruktion. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i materialet. Metoden som anvÀnds för att undersöka dokumentet Àr diskursanalys, som Àven anvÀnds som teoretiskt ramverk.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Syftet med denna studie var att beskriva hur vÄrdare inom ÀldrevÄrden upplever sin arbetssituation. Metoden som anvÀnts var en beskrivande litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Sökorden nursing homes, elderly care och geriatric care kombinerades med experience och personnel för att ett sÄ stort omrÄde som möjligt av ÀldrevÄrden skulle ingÄ i sökningen. Sökordet Scandinavia valdes för att författarna ville fokusera studien pÄ skandinavisk ÀldrevÄrd.

SammanfattningResurseffektivisering Àr ett omrÄde som kommer att spela en allt mer större roll i framtida samhÀllen bÄde pÄ grund av ekonomiska orsaker men ocksÄ pÄ grund av klimatförÀndringarna samt den begrÀnsade tillgÄngen pÄ energiresurser. Energieffektivisering Àr en del av detta omrÄde med tanke pÄ att energikonsumtionen blir allt större och större. Energipriset gÄr inte att pÄverka men kostnaden gÄr det att pÄverka genom att kartlÀgga energiförbrukningen och dÀrefter vidta lÀmpliga ÄtgÀrder. Fastighetssektorn Àr en bransch dÀr det finns stora anledningar att titta pÄ energikonsumtionen dÄ de stÄr för ca 40 % av samhÀllets energiförbrukning i Sverige.(Energimyndigheten, 2012)Inom fastighetsbranschen kan man energieffektivisera pÄ mÄnga olika sÀtt och det finns en uppsjö av olika lösningar vilka tillÀmpas efter behov och möjligheter. Det allternativ man vÀljer beror av hur kartlÀggningen av fastigheten som ska energieffektiviseras ser ut.

Syftet med detta arbete var att försöka skapa interpersonella relationer mellan lÀrare och elever i klassrummet med hjÀlp av relationsstÀrkande övningar. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner. För att dokumentera resultatet anvÀnde vi oss dels av en kvalitativ metod, reflekterande skrivande, dels en kvantitativ metod, enkÀt. Vi lÀrarkandidater anvÀnde reflekterande skrivande medan eleverna besvarade enkÀten. Det var totalt 65 elever fördelade pÄ fyra försöksgrupper som deltog i undersökningen, 47 besvarade enkÀten.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Svedala Compaction Equipment AB. Examensarbetets primÀra mÄl var att reducera höjden pÄ ROPS tillhörande asfaltvÀlt CC 422. En sÀnkning medför ett friare vÀgval och billigare transporter. Hittills har vÀgvalet pÄverkats av broar, viadukter och andra hinder. Med hjÀlp av riktlinjer frÄn Svedala Compaction Equipment AB och Fredy Olssons modell för integrerad produktutveckling togs kriterier fram, vilka anvÀndes vid bedömning av olika lösningsförslag. UtvÀrderingen resulterade i att tvÄ av de tio ursprungliga förslagen gick vidare till nÀsta steg i produktutvecklingsprocessen - primÀrkonstruktion. PrimÀrkonstruktionen inleddes med vidareutveckling av de tvÄ principförslagen.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan hjÀlper barn med koncentrationssvÄrigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker Àven miljöns inverkan pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter. Det framgÄr i studien att motorisk trÀning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlÀrning hör ihop. Det som ocksÄ lyfts fram Àr att det Àr viktigt att skapa lugn och ro samt stöd frÄn vuxen för att ge goda förutsÀttningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk trÀning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmÄga att minnas detaljer.

NĂ€rmare hĂ€lften av den svenska befolkningen Ă€r överviktiga eller feta. Ökningstakten Ă€r stor. För att ta reda pĂ„ hur överviktstrenden kan vĂ€ndas genom hĂ€lsokommunikation, stĂ€lldes frĂ„gorna: Hur fĂ„r mĂ€nniskor information om kost, hĂ€lsa och motion? Vilka hĂ€lsokampanjer ? med inriktning mot kost, hĂ€lsa och motion ? har gjorts i Sverige, och vad Ă€r resultatet av dessa? Vilka kunskaper, attityder och beteende har mĂ€nniskor till goda kost- och motionsvanor? Dokument, intervjuer och observationer har anvĂ€nts som metod. Informationen genomsyrar hela samhĂ€llet; i hemmiljön, media, gator, köpcentrum, butiker och via myndigheternas informationskanaler.

Bakgrunden till projektet Àr ett examensarbete initierat av Metso Dynapac. Företaget tillverkar maskiner för utlÀggning och packning av belÀggnings- och fyllnadsmaterial, t.ex. vid asfaltering. En av de maskiner som företaget tillverkar Àr en markvibrator, vilken har problem med buller. En ingÄende komponent i maskinen bestÄr av en kuggvÀxel. KuggvÀxeln bedöms av företaget vara en av kÀllorna till buller, vilket faststÀllts genom mÀtningar. Pga.

Studiens syfte var att undersöka om mentorssamtal med elever och ökad kontakt med mentorselevernas förÀldrar gör att elevernas mÄluppfyllelse ökar. Undersökningen avsÄg att belysa mentorers, förÀldrars och elevers uppfattningar om mentorssamtalen, men Àven att göra jÀmförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var ocksÄ att försöka bidra med information som kan utveckla mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkÀter anvÀndes till elever och förÀldrar i Är 6 pÄ en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer anvÀndes för att intervjua den utvalda gruppens fyra mentorer.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att undersöka om organisationer skapar förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka pÄverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlÀtta för (skapa förutsÀttningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som tvÄ fallstudier dÀr insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och pÄverkansfaktorer som ledare i organisationer anvÀnder, som ger goda eller vissa förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa Àr, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmÀnhet Àr tillgÀngliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat Àr viktigt.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap och en diskussion om hur nÄgra pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal pÄ förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehÄll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgÄngspunkt frÄn ett konstruktionistiskt perspektiv med hjÀlp av en mindre enkÀtundersökning samt en fördjupad intervjustudie dÀr svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhÄllits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna anvÀnder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia sÄsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens nÀr de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser ocksÄ att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal Àr barnets utveckling och lÀrande, information frÄn förÀldrar, förÀldrarnas tankar och önskemÄl samt barnets trivsel och trygghet pÄ förskolan. En viktig aspekt Àr relationen mellan förÀldrarna och pedagogerna dÀr bÄde denna studies respondenter och tidigare forskning Àr samstÀmmiga, en god relation Àr grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .