SammanfattningResurseffektivisering Àr ett omrÄde som kommer att spela en allt mer större roll i framtida samhÀllen bÄde pÄ grund av ekonomiska orsaker men ocksÄ pÄ grund av klimatförÀndringarna samt den begrÀnsade tillgÄngen pÄ energiresurser. Energieffektivisering Àr en del av detta omrÄde med tanke pÄ att energikonsumtionen blir allt större och större. Energipriset gÄr inte att pÄverka men kostnaden gÄr det att pÄverka genom att kartlÀgga energiförbrukningen och dÀrefter vidta lÀmpliga ÄtgÀrder. Fastighetssektorn Àr en bransch dÀr det finns stora anledningar att titta pÄ energikonsumtionen dÄ de stÄr för ca 40 % av samhÀllets energiförbrukning i Sverige.(Energimyndigheten, 2012)Inom fastighetsbranschen kan man energieffektivisera pÄ mÄnga olika sÀtt och det finns en uppsjö av olika lösningar vilka tillÀmpas efter behov och möjligheter. Det allternativ man vÀljer beror av hur kartlÀggningen av fastigheten som ska energieffektiviseras ser ut.

Syftet med detta arbete var att försöka skapa interpersonella relationer mellan lÀrare och elever i klassrummet med hjÀlp av relationsstÀrkande övningar. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner. För att dokumentera resultatet anvÀnde vi oss dels av en kvalitativ metod, reflekterande skrivande, dels en kvantitativ metod, enkÀt. Vi lÀrarkandidater anvÀnde reflekterande skrivande medan eleverna besvarade enkÀten. Det var totalt 65 elever fördelade pÄ fyra försöksgrupper som deltog i undersökningen, 47 besvarade enkÀten.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan hjÀlper barn med koncentrationssvÄrigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker Àven miljöns inverkan pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter. Det framgÄr i studien att motorisk trÀning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlÀrning hör ihop. Det som ocksÄ lyfts fram Àr att det Àr viktigt att skapa lugn och ro samt stöd frÄn vuxen för att ge goda förutsÀttningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk trÀning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmÄga att minnas detaljer.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Svedala Compaction Equipment AB. Examensarbetets primÀra mÄl var att reducera höjden pÄ ROPS tillhörande asfaltvÀlt CC 422. En sÀnkning medför ett friare vÀgval och billigare transporter. Hittills har vÀgvalet pÄverkats av broar, viadukter och andra hinder. Med hjÀlp av riktlinjer frÄn Svedala Compaction Equipment AB och Fredy Olssons modell för integrerad produktutveckling togs kriterier fram, vilka anvÀndes vid bedömning av olika lösningsförslag. UtvÀrderingen resulterade i att tvÄ av de tio ursprungliga förslagen gick vidare till nÀsta steg i produktutvecklingsprocessen - primÀrkonstruktion. PrimÀrkonstruktionen inleddes med vidareutveckling av de tvÄ principförslagen.

NĂ€rmare hĂ€lften av den svenska befolkningen Ă€r överviktiga eller feta. Ökningstakten Ă€r stor. För att ta reda pĂ„ hur överviktstrenden kan vĂ€ndas genom hĂ€lsokommunikation, stĂ€lldes frĂ„gorna: Hur fĂ„r mĂ€nniskor information om kost, hĂ€lsa och motion? Vilka hĂ€lsokampanjer ? med inriktning mot kost, hĂ€lsa och motion ? har gjorts i Sverige, och vad Ă€r resultatet av dessa? Vilka kunskaper, attityder och beteende har mĂ€nniskor till goda kost- och motionsvanor? Dokument, intervjuer och observationer har anvĂ€nts som metod. Informationen genomsyrar hela samhĂ€llet; i hemmiljön, media, gator, köpcentrum, butiker och via myndigheternas informationskanaler.

Bakgrunden till projektet Àr ett examensarbete initierat av Metso Dynapac. Företaget tillverkar maskiner för utlÀggning och packning av belÀggnings- och fyllnadsmaterial, t.ex. vid asfaltering. En av de maskiner som företaget tillverkar Àr en markvibrator, vilken har problem med buller. En ingÄende komponent i maskinen bestÄr av en kuggvÀxel. KuggvÀxeln bedöms av företaget vara en av kÀllorna till buller, vilket faststÀllts genom mÀtningar. Pga.

Studiens syfte var att undersöka om mentorssamtal med elever och ökad kontakt med mentorselevernas förÀldrar gör att elevernas mÄluppfyllelse ökar. Undersökningen avsÄg att belysa mentorers, förÀldrars och elevers uppfattningar om mentorssamtalen, men Àven att göra jÀmförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var ocksÄ att försöka bidra med information som kan utveckla mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkÀter anvÀndes till elever och förÀldrar i Är 6 pÄ en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer anvÀndes för att intervjua den utvalda gruppens fyra mentorer.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att undersöka om organisationer skapar förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka pÄverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlÀtta för (skapa förutsÀttningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som tvÄ fallstudier dÀr insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och pÄverkansfaktorer som ledare i organisationer anvÀnder, som ger goda eller vissa förutsÀttningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa Àr, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmÀnhet Àr tillgÀngliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat Àr viktigt.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap och en diskussion om hur nÄgra pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal pÄ förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehÄll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgÄngspunkt frÄn ett konstruktionistiskt perspektiv med hjÀlp av en mindre enkÀtundersökning samt en fördjupad intervjustudie dÀr svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhÄllits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna anvÀnder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia sÄsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens nÀr de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser ocksÄ att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal Àr barnets utveckling och lÀrande, information frÄn förÀldrar, förÀldrarnas tankar och önskemÄl samt barnets trivsel och trygghet pÄ förskolan. En viktig aspekt Àr relationen mellan förÀldrarna och pedagogerna dÀr bÄde denna studies respondenter och tidigare forskning Àr samstÀmmiga, en god relation Àr grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Patienter som lÀggs in pÄ intensivvÄrdsavdelningar blir ofta sÀngliggande en lÀngre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. Immobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter pÄ kroppen, men att lÄta mobiliseringen bli en prioriterad ÄtgÀrd kan vara utmanande för intensivvÄrdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie Àr att beskriva effekter av tidig mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvÄrdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien Àr litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i familjehem. Den ansats som anvÀndes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade barnen. Betydelsen av att familjehem samtalade med barn pÄvisades och genom detta bekrÀftades och hördes de placerade barnen.

Att kunna lÀsa med god förstÄelse Àr en förutsÀttning för att klara dagens skola och samhÀllet i övrigt. DÀrför Àr ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas sprÄkutveckling och att eleven redan frÄn början fÄr uppleva att lÀsning handlar om mening, glÀdje, budskap, upplevelse och förstÄelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lÀrare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade Àmnen var de som hade bÀst resultat i DLS-testen, delprov LÀsförstÄelse var vÄrt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lÀrares uppfattningar om planering och arbete med lÀsförstÄelse för att eleverna ska nÄ goda resultat. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lÀrare Ma/No. Studien bygger pÄ en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att den beskriver mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen. VÄrt resultat visar att vÄra respondenter visar pÄ en god kunskap om vad begreppet lÀsförstÄelse innebÀr.

LÀroplanen (Lpo 94) krÀver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsÀttningar för att pÄ bÀsta sÀtt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning pÄ omrÄdet betonar Àven den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan Àr uppbyggd efter grupper vilket försvÄrar detta krav/mÄlsÀttning. Kunskapsskolan Àr en skolan som vÀxt upp till följd av Lpo 94 och har som mÄl att skapa en individuell lÀrandemiljö. Med utgÄngspunkt i detta Àr mitt syfte att undersöka hur medvetenheten Àr hos lÀrare pÄ Kunskapsskolan gÀllande individuellt lÀrande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nÀtgemenskap som bland annat Àgnar sig Ät att Äterskapa historiska klÀder. Gruppen heter Vi som syr medeltidsklÀder och Äterfinns pÄ Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen bestÄr av en konstruktivistisk syn pÄ autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och stÄr högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar ocksÄ att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner pÄverkar konstruktionen av det autentiska Àven hÀr.

SammanfattningStudien undersöker hur undervisning i modersmÄlet och studiehandledning pÄ modersmÄlet underlÀttar inlÀrning av svenska sprÄket samt huruvida goda modersmÄlskunskaper utgör ett stöd vid studier av andra skolÀmnen. Dessutom utreds vilka resurser pedagogerna ska anvÀnda i modersmÄlsundervisningen och studiehandledningen. Undersökningen har gjorts bland elever som har kurdiska som modersmÄl, nÄgra av deras förÀldrar, ÀmneslÀrare, mo-dersmÄlslÀrarna och studiehandledarna.Studien har genomförts med hjÀlp av en kvantitativ metod och Àr baserad pÄ vetenskaplig litteratur, forskningsrapporter och material frÄn Skolverket utifrÄn olika pedagogiska aspekter.Resultatet visar att elever, ÀmneslÀrare, modersmÄlslÀrare och studiehandledare tycker att modersmÄlsundervisning Àr ett viktigt hjÀlpmedel vid inlÀrning av svenska sprÄket. Ett stort ordförrÄd, goda kunskaper i modersmÄlets grammatik och god lÀsvana av böcker pÄ moders-mÄlet Àr viktigt för inlÀrning av ett andra sprÄk.I studien tas upp vilken betydelse skolans tillvÀgagÄngssÀtt, lÀrarens behörighet och förÀldrar-nas förhÄllningssÀtt har för att eleverna ska bli intresserade av att lÀsa modersmÄl.ModersmÄlsundervisningen och studiehandledningen har stor betydelse för att underlÀtta för eleverna att förstÄ och klara andra skolÀmnen. Dessutom ökar modersmÄlsundervisningen och studiehandledningen tryggheten för eleven, dÄ denne trÀffar vuxna i skolans vÀrld som talar och förklarar pÄ elevens modersmÄl.