IrreguljÀra arkitekturer, sÄ som Digitala Signal Processorer, utgör nya utmaningar vid konstruktionen av kompilatorer. I det hÀr projektet undersöks PBQP, en alternativ algoritm till den traditionella grafallokeringen som ger större möjligheter att modellera komplexa begrÀnsningar. Projektet har fokuserat pÄ hur man modellerar alias och parrelationer i teorin, samt vad som finns implementerat i dagslÀget i kompilatorramverket LLVM. Det som framkommit Àr att stöd för par relationer saknas i LLVM i dagslaget och dÀrför ges nÄgra förslag pÄ hur man skulle kunna gÄ till vÀga föra att implementera dessa..

Sandell Malin (2009). LĂ€raren som trovĂ€rdig ledare - Om hur elever fĂ„r respekt för lĂ€rare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Ă€r att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda lĂ€raren. Uppsatsen ska försöka svara pĂ„ vad det Ă€r som karakteriserar en lĂ€rare som eleverna har repsekt för och som de finner trovĂ€rdig. Hur upplever eleverna att en bra lĂ€rare Ă€r och vad kan vi lĂ€rare lĂ€ra av eleverna för att bli bĂ€ttre lĂ€rare? Arbetet tar upp forskning om lĂ€rarens ledarskap.

Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som möjliggör ökade flöden av cykeltrafik pÄ VÀxjö stationsomrÄde. Arbetets genomförandemoment utgÄr i aktuell teori och forskning inom omrÄdet.UtifrÄn VÀxjös ambitiösa miljömÄl och vilja att skapa goda förutsÀttningar för cyklister (tillsammans med projektledningens önskemÄl om förslag pÄ detta) bedöms ett stort behov finnas av att hitta lÀmpliga platser för nya cykelparkeringar och en byggnation av ett nytt cykelgarage. Placeringen för cykelgaraget kommer att utgÄ frÄn de visioner och planer som finns för tidigare nÀmnd ombyggnation pÄ VÀxjö stationsomrÄde..

Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.

Anledningen till att jag valde att go?ra en studie om yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa la?rare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansa?g dessa yrkesla?rare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fo?rdelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer ja?mnt fo?rdelad? Syftet med denna studie var att underso?ka yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? sin yrkeskompetens. Anledningen till begra?nsningen att endast anva?nda mig av la?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror pa? att det a?r inom detta omra?de jag sja?lv a?r verksam, och da?rmed a?ven intresserad av.

BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick pÄ lÀraren och lÀrarrollen. DÀrefter beskriver vi kompetens i allmÀnhet och lÀrarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lÀrarrollen innebÀr. Vi berör Àven centrala styrdokument samt andra sociala pÄverkansfaktorer pÄ yrket.SyfteDenna studie avser att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar som matematiklÀrare möter. Har elever, vÄrdnadshavare, matematiklÀrare och skolledare samma syn pÄ vad en god matematiklÀrare Àr?MetodArbetet Àr en kvantitativ studie och som redskap anvÀndes en enkÀtundersökning.

MÄnga problem i skolan har sin grund i kamratrelationer. Som lÀrare stÀlls man inför barnen och deras uppfattningar om tillvaron. Man vet vÀldigt lite om barnens tankar kring kompisskap men mÄste trots allt i rollen som lÀrare handskas med ovanstÄende problem. DÀrför vill vi genom att stÀlla frÄgan ?Vad gör en kompis till en kompis?? synliggöra barnens tankar om kriterierna vid val av kompis.Att fÄ reda pÄ barnens tankar vid kamratval gör en sjÀlv bÀttre rustad för att kunna hjÀlpa elever att lyfta fram sÄdana egenskaper som frÀmjar goda kamratrelationer.

Titel:?Gapa sÄ fÄr du en release. SvÀlj den sÄ anses du samarbetsvillig? Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010Författare: Sanna LindmarkKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMGHandledare: Jenny WiikSidantal: 47Syfte: Syftet Àr att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 Är, 1960-2010Metod: Kvalitativ innehÄllsanalysMaterial: Journalistförbundets facktidning Journalisten Ärsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010.Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden frÄnprofessionaliseringens start 1960 fram till idag.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som har kommunikationsnedsÀttningar. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att arbetet kunde resultera i bÄde tillfredsstÀllelse och frustration, att skapande av goda relationer var grundlÀggande, att tid var viktig för att nÄ förstÄelse, att vilja skapa en god atmosfÀr samt att icke- verbal kommunikation kompletterade det verbala sprÄket. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde tillfredsstÀllelse nÀr patienter var tillfreds. Goda relationer förmedlade trygghet till patienter vilket underlÀttade ömsesidig förstÄelse.

Vad gör projektledare för uppdragsutbildning vid en utvecklingsavdelning knuten till en högskola? FrÄgan utgör startpunkten för denna studie kring ledning av processer i spÀnningsfÀlt.Syftet Àr att belysa projektlederi och kritiska faktorer knutna till detta projektlederi, genom de uppfattningar som projektledare ger uttryck för i en fokuserad gruppintervju med projektledarnas skriftliga narrativer som stimuleringsmaterial.Undersökningens underliggande och sammanflÀtade syfte Àr att finna en metod för att utreda en process, ett tillvÀgagÄngssÀtt som samtidigt kan stödja projektledargruppens individuella och kollektiva lÀrandeprocesser om sitt projektlederi.Studiens teoretiska ram utgörs av Jean Bartuneks dynamiska modell för kraft och vitalitet i förÀndringsagentgrupper och i förÀndringsagentgruppers arbete.Undersökningen visar att projektlederi i spÀnningsfÀlt handlar om att balansera och kommunicera olika intressentgruppers krav och behov. Projektlederiet i denna studie pÄgÄr i en sjÀlvfinansierande verksamhet, som Àr beroende av den statsbidragsfinansierade organisation den utgör en del av. Konstruktionen i sig bidrar till att skapa och Äterskapa spÀnningsfÀltet. Undersökningen visar vidare att konstruktionen i praktiken ger projektledare ett dubbelt uppdrag, dvs dels att utveckla intressenternas verksamheter, dels att fÄnga uppdrag för att finansiera verksamheten.

Syftet med den hÀr studien Àr att se hur barns kostvanor pÄverkar deras inlÀrning för att fÄ enbÀttre förstÄelse för elevers okoncentration. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer utfördapÄ fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, tvÄ skolsköterskor, en speciallÀrare ochen specialpedagog, en skollÀkare samt elever i Ärskurs tvÄ och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som Àndras med Ären. Matvanorgrundar sig tidigt och har vÄrdnadshavare dÄliga kostvanor förs dessa över till barnen.

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshÄr pÄ internetforumet Flashback. Materialet som undersöks Àr knappt 1000 kommentarer frÄn 14 olika forumtrÄdar dÀr kvinnors kroppshÄr Àr det centrala Àmnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer pÄverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshÄr. Detta förklaras sedan utifrÄn sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshÄr pÄ kvinnors kroppar oftast benÀmns som antingen önskvÀrt eller inte önskvÀrt.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

Syftet med denna studie var att beskriva hur projektet Goda Grafiska Göteborgsföretag upplevs av personalansvariga pÄ de olika medverkande företagen. Tolv intervjuer genomfördes och analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys. TvÄ kategorier som beskrev hur de personalansvariga upplevde projektet framkom: Obeslutsamhet i projektorganisationen och Ambivalenta attityder hos företagen. Dessa bildade tillsammans det övergripande temat: Avsaknad av fokus skapar otydlighet och skilda förvÀntningar. Studien visade att informanterna hade delade meningar kring projektet och dess upplÀgg.

Skolverket gjorde Är 2000 en granskning som visade pÄ brister i lÀrarnas kunskaper om kursplanerna. Aktuella inspektionsrapporter (2008) visar att lÀrare mÄste förbÀttra kommunikation av undervisningsmÄl och betygskriterier till eleverna. Syftet med stu-dien var att belysa vad nÄgra elever pÄ tvÄ yrkesförberedande program uppfattar, att lÀ-raren förmedlar vid bedömning av kunskaper och kunnande i karaktÀrsÀmnen. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie och baseras pÄ sju intervjuer av elever pÄ tvÄ yr-kesförberedande program. Författarna anvÀnder i sin resultatanalys fyra i studien genomgÄende tema vad lÀraren förmedlar vid bedömning i karaktÀrsÀmnen pÄ yrkes-förberedande program.