Den hÀr studiens ambition Àr att bredda kunskapen kring anvÀndarens motiv till att konsumera en iPhone. SÀrskild uppmÀrksamhet har riktats kring behov som motiverar till anvÀndning samt iPhones roll i anvÀndarens konstruktion av jaget och den sociala identiteten. Syftet med studien Àr att undersöka en grupp anvÀndares motiv till att anvÀnda en specifik typ av smartphone, en med ett starkt varumÀrke, för att förstÄ bakomliggande motiv till anvÀndningen. Smartphones, i synnerhet iPhone, har under de senaste Ären blivit ett populÀrt kommunikationsmedel bland mÄnga. DÀrför Àr det Àr det av vikt att bedriva forskning kring Àmnet för att skapa förstÄelse för varför vi anvÀnder viss teknologi och i synnerhet hur anvÀndaren uppfattar denna teknologi.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se pÄ hur sex mÀns syn pÄ och förstÄelse av vÄldtÀkt ser ut och att undersöka hur detta kan relateras till rÄdande genusordning, till konstruktionen av genus och heterosexualitet. För att uppfylla syftet med uppsatsen och besvara mina frÄgestÀllningar, har jag genomfört en intervjustudie med sex svenskfödda, heterosexuella, medelklassmÀn födda pÄ 70-talet.Uppsatsen utgÄr frÄn tanken att vi lever i en genusordning som bland annat karaktÀriseras av mÀns överordning och kvinnors underordning. Genus förstÄs som nÄgot som stÀndigt konstrueras. VÄldtÀkt ses dels som en konsekvens av genusordningen och dels som fungerande upprÀtthÄllande av den samma. Tidigare forskning visar att vÄldtÀkt inte kan förklaras med hÀnvisning till förklaringsmodeller som inte tar hÀnsyn till konstruktionen av genus och heterosexualitet.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare beskriver att de gör för att skapa goda lÀrandemiljöer i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta för att som blivande lÀrare öka kunskapen hur man pÄ bÀsta sÀtt kan ge stöd och underlÀtta för elever med beteende- och inlÀrningssvÄrigheter. I den hÀr undersökningen har en kvalitativ studie gjorts dÀr fem lÀrare och en specialpedagog har intervjuats för att fÄ reda pÄ hur dessa arbetar med att skapa goda lÀrandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med tvÄ teorier som bakgrund som anvÀnds mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom omrÄdet specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlÀrnings- och beteendesvÄrigheter, dÄ det Àr viktigt som lÀrare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlÀrningen.

Scanias modulÀra produktionssystem gör en stor mÀngd anpassningar möjliga samtidigt som kostnaderna för produktutveckling, produktion och reservdelshantering hÄlls nere. Scania ville se över sitt balkprogram för svetsade tvÀrbalkar för att minska kostnader och förbÀttra konstruktionen. En av Scanias tvÀrbalkar var en sluten, vridstyv luftfjÀdringsbalk som satt pÄ ett stort antal av Scanias lastbilar. Balken tillverkades genom gjutning men pÄ grund av relativt höga produktionskostnader för den gjutna balken har chassiavdelningen pÄ Scania tagit fram ett svetsat alternativ. Konstruktionen för den svetsade balken var inte fÀrdig dÄ lösning för ventilinfÀstning saknades.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

Det centrala i arbetet med miljöledningssystem (MLS) Àr den stÀndiga förbÀttringen av den certifierade organisationens miljöprestanda. Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur man med utgÄngspunkt i MLS kan förbÀttra miljöarbetet pÄ den typ av kontorsarbetsplatser som BT Products AB Àr ett exempel pÄ. Studien visade pÄ att kontorspersonalen fokuserar sitt miljöarbete till kÀllsorteringen, pappersförbrukningen och till en liten del Àven elförbrukningen. Detaljerade miljömÄl, utbildning av medarbetare och miljöledarens roll Àr viktiga faktorer i miljöarbetet. Man kan sen gÄ vidare i miljöarbetet genom att anvÀnda sig av ett möjlighetsbaserat synsÀtt, goda exempel och Äterkoppling som verktyg integrerat i MLS för att fÄ en stÀndig förbÀttrad miljöprestanda hos företaget..

Denna uppsats handlar om integration och integrationsarbetet pÄ landsbygden. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur aktörer i tre olika integrationsprojekt har upplevt samarbetet. Detta för att sedan se om det Àr möjligt att skapa en metod för hur man kan arbeta med integrationsprojekt i framtiden. Studien har sin utgÄngspunkt i en sammanstÀllning av lyckade integrationsprojekt som finansierats av landsbygdsprogrammet. Tre projekt valdes ut för en djupare studie dÀr kvalitativa intervjuer genomfördes med berörda aktörer. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild av hur de har uppfattat arbetet i de olika projekten. Resultatet av studien visar att man i ett tidigt skede identifierat vika kompetenser som behövs i projekten och dÀrefter upprÀttat samarbeten med aktörer som besitter de kompetenserna.

AbstraktBakgrund: Tusentals möten sker varje dag inom sjukvÄrden dÀr varje möte Àr unikt och krÀver en god kommunikationsförmÄga och flexibilitet frÄn vÄrdaren. Begreppen empati, yrkeskunskap och mÄlorientering utgör en kvalitetssÀkrande trekant av förutsÀttningar för att uppnÄ god professionell kommunikation och omvÄrdnad. Hög arbetsbelastning och personalbrist leder till att sjuksköterskan fÄr mindre tid, vilket pÄverkar bemötandet och kan förÀndra patienternas syn pÄ sjukvÄrden. Upplevelsen av bemötandet Àr subjektivt och varje enskild patient har olika behov och tidigare erfarenheter med sig som kan pÄverka den slutliga upplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av bemötande inom sjukvÄrden.

Skolverket gjorde Är 2000 en granskning som visade pÄ brister i lÀrarnas kunskaper om kursplanerna. Aktuella inspektionsrapporter (2008) visar att lÀrare mÄste förbÀttra kommunikation av undervisningsmÄl och betygskriterier till eleverna. Syftet med stu-dien var att belysa vad nÄgra elever pÄ tvÄ yrkesförberedande program uppfattar, att lÀ-raren förmedlar vid bedömning av kunskaper och kunnande i karaktÀrsÀmnen. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie och baseras pÄ sju intervjuer av elever pÄ tvÄ yr-kesförberedande program. Författarna anvÀnder i sin resultatanalys fyra i studien genomgÄende tema vad lÀraren förmedlar vid bedömning i karaktÀrsÀmnen pÄ yrkes-förberedande program.

Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.

Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.

Det hÀr Àr en kandidattuppsats i arbetsvetenskap som har undersökt hur brandmÀn beroende pÄ Älder konstruerar och reproducerar maskuliniteter. Undersökningens frÄgestÀllning var: Hur ser konstruktionen och reproduktionen av maskuliniteter ut beroende pÄ Älder? FrÄgestÀllningen formulerades efter ett konstaterande frÄn vÄr sida om att Äldersaspekten behöver lyftas fram vid studier av rÀddningstjÀnsten eftersom det sedan tidigare Àr ett outforskat omrÄde. Undersökningen hade sin utgÄngspunkt i genusteoretisk litteratur med kompletterande teorier kring Älder. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och har inneburit att vi har utfört Ätta intervjuer med olika brandmÀn pÄ tvÄ brandstationer i Sverige.

Trafikverket i Norr- och VÀsterbotten har noterat oproportionerligt mÄnga problem med den relativt nya typen av vÀgtrummor (spÀnnvidd < 2 m) som Àr formade som valv utan botten. ValvbÄgskonstruktionen Àr framtagen för att underlÀtta fiskvandring samt förbÀttra livsvillkoren för andra vattenlevande organismer i vÄra vattendrag. Fokus har tidigare legat pÄ miljömÀssiga förbÀttringar, och mindre hÀnsyn har tagits till tekniska krav pÄ konstruktionen.Totalt har Ätta valvbÄgar studerats nÀrmre, för att fÄ information om skador och anlÀggande. En litteraturstudie har utförts för att studera hur vattenströmmar pÄverkar konstruktionen och vilka ÄtgÀrder som dÀrmed krÀvs. Trafikverkets befintliga regelverk har anvÀnts för att undersöka vilka krav som stÀlls pÄ konstruktioner i vatten, och dÀrefter anpassat dessa till valvbÄgskonstruktionen.De största problemen Àr undermÄlig grundlÀggning, icke-existerande eller dÄligt erosionsskydd och den kanske viktigaste faktorn; i stort sett obefintlig projektering av valvbÄgar som Àr mindre Àn tvÄ meter.MÄlet har varit att ta fram tydliga riktlinjer för hur en valvbÄge bör projekteras och senare anlÀggas.

Innan jag skrev denna uppsats sÄ funderade jag vÀldigt lÀnge kring vad som lÀmpade sig bÀst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svÄrigheter i Àmnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flersprÄkiga elever.Jag delade upp mina elever i tvÄ kategorier, elever med goda sprÄkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men dÀremot bristande sprÄkkunskaper, exempelvis sÄdana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkÀtundersökningar Àven anvÀnt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att sprÄket spelar en stor roll för elevens lÀrande..

Titel:?Gapa sÄ fÄr du en release. SvÀlj den sÄ anses du samarbetsvillig? Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010Författare: Sanna LindmarkKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMGHandledare: Jenny WiikSidantal: 47Syfte: Syftet Àr att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 Är, 1960-2010Metod: Kvalitativ innehÄllsanalysMaterial: Journalistförbundets facktidning Journalisten Ärsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010.Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden frÄnprofessionaliseringens start 1960 fram till idag.