Titel: AnstĂ€lldas reaktioner vid kvalitetsdrivet utvecklingsarbete, fokus pĂ„ motstĂ„ndens art, konsekvenser och hanteringNivĂ„: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: Marie Olsson, Emelie MĂ„rtenssonHandledare: Tomas KĂ€llquist, Stig SörlingDatum: 2013-06-11Syfte: Studiens syfte Ă€r att belysa motstĂ„nd frĂ„n anstĂ€llda mot kvalitetsdrivet utvecklingsarbete och belysa olika sĂ€tt för ledningen att bemöta dessa motstĂ„nd.Metod: Litteratur och tidigare forskning om kvalitetsarbete och motstĂ„nd frĂ„n anstĂ€llda studerades. Även ledare- och ledningens roll i arbetet mot motstĂ„nd studerades. DĂ€refter undersöktes hur respondenterna i fallföretagen arbetar med kvalitet och vilka erfarenheter de har av motstĂ„nd.Reflektion: Det visade sig att tidigare forskning och den insamlade empirin hade flera likheter, bland annat huvudteman som kommunikation, struktur och mĂ€nskligt beteende.Förslag till fortsatt forskning: Denna studie belyser endast motstĂ„nd, som Ă€r en av mĂ„nga olika reaktioner. Detta bör tas fasta pĂ„ i andra studier, och dĂ€rför belysa vilka reaktioner som kan uppstĂ„ vid en kvalitetsdriven förĂ€ndring. För fortsatt forskning vore det ocksĂ„ intressant att överblicka hur motstĂ„nden kan te sig mot förnyelsearbete rent generellt, och bortse frĂ„n kvalitetsfokus.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om barns empatiska förmÄga kan utvecklas genom rollspel, samtal och problemlösning, dÀr empatin hela tiden Àr det centrala. Undersökningen utfördes i en förskoleklass under vÄr slutpraktik, sju veckor under vÄren 2003. Hela barngruppen bestod av 23 barn, av dessa tog vi ut vÄr urvalsgrupp bestÄende av Ätta barn. De metoder vi anvÀnt oss av i undersökningen var dels standardiserade intervjuer och naturalistiska strukturerade observationer. Intervjuerna och observationerna var bÄda utformade utifrÄn fyra kategorier som rör den empatiska förmÄgan.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lÀrande och om hur bland annat miljö, material och vÀgledning kan frÀmja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barns lek och lÀrande.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns sprÄkliga utveckling.MetodMetoden som har valts Àr en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förÀndringar i barns sprÄk och lek. Informella intervjuer av pedagoger pÄ fÀltet har anvÀnts som underlag för resultat och reflektion. BÄde observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka elevernas Äsikter om vÄr definition av elevinflytande samt att se hur eleverna uppfattade ett specifikt arbetssÀtt med avseende pÄ elevinflytande. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolÄr nio, i LuleÄ kommun. Undersökningsgruppen bestod av fjorton flickor och Ätta pojkar. De mÀtinstrument vi anvÀnde oss av i undersökningen var observationer, enkÀtundersökning samt intervjuer. Resultatet visade att eleverna verkade tycka att det var roligt att sjÀlva vÀlja arbetssÀtt, tidsÄtgÄng och sÀtt att kontrollera kunskaperna pÄ.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att se om lÀraren kan arbeta med samarbetsövningar som metod för att öka gruppsammanhÄllningen, dessutom hur lÀraren enkelt kan arbeta med detta i klassen.Vi har valt att prova nÄgra samarbetsövningar i klass fyra och analysera och diskutera hur dessa övningar fungerade respektive inte fungerade med avseende pÄ att stÀrka sammanhÄllningen. Klassen vi valde att anvÀnda var inte van att arbeta pÄ detta sÀtt. Att genomföra vissa övningar var för dem problematiskt. Vi kom fram till att arbetet med sammanhÄllning Àr viktigt att börja med tidigt dÄ det Àr svÄrt att Àndra pÄ elevers invanda mönster. Sedan sÄg vi att samarbetsövningar varvat med möjlighet att reflektera hjÀlpte eleverna att förstÄ sin egen möjlighet att förÀndra och förbÀttra klassens sammanhÄllning..

För andra gÄngen startar nu det kommunala bostadsbolaget i Halmstad (HFAB) upp ett lokalt utvecklingsarbete för att förbÀttra ett bostadsomrÄde. Med de boendes deltagande vill man skapa tankar kring hur man kan göra stadsdelen VallÄs till en mer attraktiv stadsdel.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att, ur ett deltagardemokratiskt perspektiv, undersöka hur bred samverkan kring stadsdelsförnyelse fungerar. För att kunna göra detta avser jag att genomföra en kvalitativ processutvÀrdering. Jag kommer att anvÀnda mig av Nils Herttings teorier om deltagardemokratier och analysmodell gÀllande förhoppningar och risker i den samverkansintensiva politiken.Min uppsats visar att projekt har en deltagardemokratisk grund och att man lyckats fÄ med grÀsrötter och ökat den demokratiska kompetensen. Samtligt finns det vissa tendenser pÄ att man frÀmst attraherar redan engagerade medborgare.

Sekretessbelagd.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus pÄ att förÀndra den traditionella höglÀsningen i grundskoleverksamheter med hjÀlp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella höglÀsningen inte har varit planerad utifrÄn rÄdande styrdokument. Med höglÀsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i höglÀsningssituationen vilket gynnar deras sprÄkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas Àven elevernas sprÄkliga förstÄelse. Resultatet av min studie pÄvisar att höglÀsning kan ske med hÀnsyn till rÄdande styrdokument.

Denna text analyserar hur positiv utveckling pÄ landsbygden kan skapas genom projektgrupper. Jag ville fördjupa mig i lokalbefolkningens funktion för att nÄ landsbygdsprogrammets mÄl att skapa ekonomisk, ekologisk och social utveckling pÄ landsbygden. Texten kartlÀgger förutsÀttningar bland invÄnare pÄ landsbygden för att se vilka styrkor som finns bland de mÀnniskor som hÄller vÄrt landskap levande. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre faktorer pÄverkat projektgruppers utvecklingsarbete pÄ den svenska landsbygden. Syftet ska svara pÄ frÄgorna: vilken betydelse har platsen under genomförandet av ett projekt, vilken betydelse har tillit i ett projektarbete samt vilken betydelse har jÀmstÀlldhet haft i projektgrupperna? Teorier kring kÀnsla för platsen, socialt kapital och jÀmstÀlldhet anvÀnds till empirin.

Eftersom man aldrig kan förutspÄ vilka frÄgor och funderingar en bok kan vÀcka hos en elevgrupp ska man aldrig anvÀnda sig av en bok för höglÀsning som man sjÀlv tidigare inte har lÀst. Jag har i mitt utvecklingsarbete lÀst in mig pÄ barnlitteratur, gjort en sammanstÀllning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolÄren med hjÀlp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har lÀst ett skönlitterÀrt verk har jag utformat en rad diskussionsfrÄgor som man kan föra löpande med höglÀsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har lÀst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrÄgor och konkreta uppgift kopplats till LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, sÄ att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lÀmplig bok att arbeta med i klassrummet..

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus pÄ lÄttexter kunde skapa ett lustfyllt lÀrande hos eleverna. Vi vill Àven synliggöra hur lÀrare med hjÀlp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfÀllen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som anvÀnts vid dokumentation för vÄrt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrÄn observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter vÄra lektionstillfÀllen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfÀllen, dÄ de första tvÄ lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. VÄr slutsats Àr att musik som stöd för lÀrande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmÄga att reflektera och diskutera i klassrummet..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett intresse, en motivation och nyfiken för biologin och matspjÀlkningen hos elever i Ärkurs 2-3 dÀr eleverna pÄ sjÀlvstÀndigt, roligt, varierande och lustfullt sÀtt kan skapa sig och utveckla kunskaper om matspjÀlkningen. Materialet bestÄr av en elevbok om matspjÀlkning i form av en faktasaga, bilder, frÄgor och praktiska övningar. Materialet innehÄller dessutom en lÀrarhandledning med instruktioner till lÀroboken, mÄl frÄn lÀroplanen samt svar till frÄgorna. Framtagningen av detta material har gjorts med hjÀlp av intervjuer och forskning i omrÄdet. Materialet har fÄtt har testats i en Ärkurs 2 och en intervju med eleverna.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhÄllningssÀtt i skolan, hos bÄde lÀrare och elever, dÀr olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att lÄta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att vÀrlden inte Àr konstant, utan att den gÄr att förÀndra till det bÀttre, bland annat genom deras initiativ och förmÄga. VÄrt utvecklingsarbete har Àven riktat in sig pÄ att aktivt arbeta mot en inkluderande skola dÀr eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning dÀr alla kan delta pÄ sin nivÄ och dÀr olika uttryck och tankar ses som nÄgot gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet pÄ vÄr partnerskola i en lÄgstadieskola i Mellansverige i tvÄ klasser i Är 2. SjÀlva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgÄng.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med nÄgra av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjÀlpmedel för att stÀrka barnens sociala kompetens sÄsom sjÀlvförtroende och deras tillit till sin egen förmÄga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen fÄ möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att fÄ en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlÀrningssÀtt. Verksamheten ska stÀrka varje barns sjÀlvförtroende och de ska fÄ en tillit till sin egen förmÄga. Vi sammanstÀllde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens sjÀlvförtroende och tillit .