I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation pÄverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrÄn elevernas nÀrmiljö. VÄr studie genomfördes i tvÄ klasser, en Ärskurs 4 och en Ärskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkÀt med frÄgestÀllningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrÄn den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda pÄ hur deras motivation för matematik pÄverkats. Samtliga 37 elever fick Àven svara pÄ en avslutande enkÀt.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lÀrande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som anvÀnts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation dÀr vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfÀllen pÄ en förskola. I barngruppen ingick tio femÄringar.

Syftet med vÄrat utvecklingsarbete var att undersöka om medvetandegörande övningar pÄverkar och stÀrker ungdomars sjÀlvkÀnsla. Vi har genomfört vÄrt utvecklingsarbete i en Ärskurs sju vid en högstadieskola i SkellefteÄ kommun. Vi trÀffade klassen vid Ätta tillfÀllen dÄ vi arbetade med vÀrdering- drama- och tillitsövningar samt gruppdiskussioner. Vi anvÀnde av en enkÀt vid det första och sista tillfÀllet för att kunna utlÀsa ett resultat samt en strukturerad observation dÀr vi i förvÀg skrivit ner vad vi skulle titta pÄ. Eleverna har Àven fÄtt skriva en utvÀrdering av trÀffarna om vad de lÀrt sig.

Mitt syfte Àr att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT pÄ fritidshemmet. Fokus ligger pÄ hur IKT kan anvÀndas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter pÄ fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas Àr en möjlig vÀg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lÀrande ge barn pÄ fritidshemmet.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att visa och ge förslag pÄ hur man pÄ ett tematiskt sÀtt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mÀnskliga rÀttigheter. Med hjÀlp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya lÀroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare Är i Àmnena historia, svenska och samhÀllskunskap. Planeringen strÀcker sig över fem veckor och har varierande moment sÄsom teoretiska förelÀsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lÀrstilar. Utvecklingsarbetet vilar pÄ följande tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka didaktiska aspekter Àr viktiga i ett tematiskt arbete om mÀnskliga rÀttigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgÄngspunkt i mÄlen i lÀroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sÄdant arbete, pÄ ett didaktiskt sÀtt, fÄ eleverna att bli medvetna om Àmnet historia?.

Med vÄrt examensarbete ville vi studera och utveckla pojkars respektive flickors förhÄllningssÀtt till varandra. Undersökningen genomfördes under en sju veckors period i en förskoleklass i LuleÄ. Barngruppen bestod av 14 barn, nio flickor och fem pojkar. Barnen fick genom olika könsrollsrelaterade övningar visa pÄ hur de förhöll sig gentemot varandra. VÄra undersökningsmetoder bestod av barn-intervjuer med öppna frÄgor och barnobservationer.

Syftet med denna studie Àr att beskriva planering och implementering av ett utvecklingsarbete för ett hÄllbart arbetsliv i tre kommunala verksamheter i VÀstra Götalands lÀn. DÀrutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvÀrderas och det lÀrande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlÀtta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under tvÄ halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förstÄelse kring dessa begrepp.Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt för utförandet av vÄr studie och den forskningsmetod vi anvÀnt oss av Àr aktionsforskning. För att kunna analysera vÄra data och fÄ fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Studien syftar till att undersöka mellanchefers upplevelse av utvecklingsarbete i en kunskapsorganisation, sÄvÀl i sjÀlva organisationen som för de enskilda medarbetarna och egen del.Datainsamlingen bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex mellanchefer i ett svenskt mediaföretag. För att analysera svaren anvÀnds teorier om ledarskap och chefsidentiteter. Analysen bygger pÄ en tolkning av hur de intervjuade mellancheferna upplever sin situation.Analysen visar att mellancheferna upplever att deras arbete Àr fritt inom uppstÀllda organisatoriska ramar, men att de ibland upplever att de hamnar ?i klÀm?, genom att motstridiga krav stÀlls frÄn olika intressenter.Analysen visar ocksÄ att mellancheferna upplever att de i hög grad fÄr agera informationshanterare, vilket upplevs som ett problem. I studien kommer vi Àven fram till att ledningens krav pÄ mellanchefen kan vara hinder för utvecklingsarbete men att arbetet i en kunskapsorganisation.

Detta Àr ett utvecklingsarbete vars syfte vill förbÀttra det kinestetiska lÀrandet i samband med undervisning av abstrakta Àmnen. För detta ÀndamÄl behövs en djupare förstÄelse av det kinestetiska lÀrandet i en undervisningssituation och dess samband med abstrakt tÀnkande. De ledande frÄgestÀllningarna i detta utvecklingsarbete har varit: -Vilka egenskaper kan ett kinestetiskt lÀrande ha i en undervisningskontext? -PÄ vilka sÀtt kan kinestetiskt lÀrande anvÀndas i undervisning? I litteraturgenomgÄngen skildras hur det abstrakta tÀnkandet och kroppen hÀnger samman. Vidare beskrivs den kinestetiska förestÀllningsförmÄga, koncentration vid rörelse, gestens betydelse, social dynamik och energizing.

Healthcare in Sweden are in need of a drastic change to meet the requirements of highly developed societies, and information technology is seen as an essential part to get there. However, the Swedish healthcare have to challenge their traditional innovation approaches as well. For example, it has become more common to engage patients in the innovation process through web-based platforms. We have been focusing on an approach called co-creation by studying a workshop, in which potential users and other stakeholders are cooperating creatively to come up with innovative solutions in order to improve healthcare practice. Our findings suggests that co-creation may increase the mutual understanding between different stakeholders, for example healthcare professionals and IT developers, enable horizontal learning through and outside the organization and also to raise concepts and actions that are responding to healthcare needs.

Syftet med mitt utvecklingsarbete har varit att lÄta de elever som vanligtvis kÀmpar med sitt skrivande, fÄ möjligheten att uttrycka sig i text pÄ ett sÀtt som kan vara svÄrt för dem i vanlig prosaform. Syftet har ocksÄ varit att lÄta eleverna sjÀlva fÄ upptÀcka vad lyrik Àr, samt att lÄta dem skriva sin egen lyrik. Mitt utvecklingsarbete har bestÄtt av ett temaarbete med lyrik i en klass i Är 6. Eleverna har sjÀlva fÄtt vara med och bestÀmma temats innehÄll och arbetssÀtt, vilket enbart har gynnat mitt arbete. Under temats gÄng har eleverna fÄtt skriva, lÀsa och lyssna pÄ lyrik av olika slag.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.

Aktuell forskning visar att organisationen av Àmnet svenska som andrasprÄk Àr en faktor som pÄverkar flersprÄkiga elevers skolframgÄng. Studien syftar till att utröna hur organisationen av Àmnet Àr utformad, av verksamma rektorer, pÄ ett antal skolor samt att jÀmföra verksamheterna med varandra och att slutligen se om dessa verksamheter genomsyras av ett medvetet utvecklingsarbete. I undersökningen deltog totalt nio rektorer, verksamma i tre olika kommuner i Norrbotten. Den valda insamlingsmetoden var enkÀter. EnkÀterna var kvalitativa till karaktÀren.