Syftet med följande fallstudie Àr att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lÀrare upplever i det förÀndrade arbetssÀtt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förÀndringsprocesser som sker pÄ individ- och gruppnivÄ, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjÀlp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstÄ vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar pÄ att bÄde organisationsstrukturen och organisationskulturen pÄverkar förÀndringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör Àven en del av de hinder och möjligheter lÀrarna upplever..

Titel: SprÄklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete pÄ tvÄ förskolor Författare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne Sundelin Det handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, pÄ tvÄ olika förskolor med totalt 42 barn i Äldrarna tre till fem Är. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att försöka skapa förutsÀttningar för ett lekfullt och för barnen meningsfullt lÀrande med inriktning mot sprÄklig medvetenhet och barns skriftsprÄksutveckling. Vi har ocksÄ ett kunskapsmÄl för vÄr uppsats, som Àr att bidra till kunskap och skapa förstÄelse för hur man pÄ ett lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sÀtt kan arbeta med sprÄklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som frÀmjar denna medvetenhet. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns sprÄkutveckling genom att aktivt arbeta med sprÄklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns sprÄkliga medvetenhet pÄ ett konkret och lekfullt sÀtt. UtifrÄn vÄra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med sprÄket pÄ olika sÀtt.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi som pedagoger kunde belysa grundlÀggande matematiska begrepp ur olika synvinklar sÄ att barnen tillÀgnade och anvÀnde sig av dessa. Vi utförde vÄrt utvecklingsarbete pÄ en förskola i LuleÄ kommun. Försökspersonerna var sjutton stycken fyraÄringar. Vi har anvÀnt oss av observationer bland annat via teckningar, informella samtal och utvÀrderingsschema. Vi har anvÀnt tvÄ timmar i veckan till att utföra olika aktiviteter med barnen.

VÄrt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola Ärskurs 2 i syftet att fÄ in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville Àven se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. VÄr upplevelse Àr att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. DÀrför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att fÄ göra nÄgot som det inte brukade göra.

Det hÀr utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram sprÄkutvecklande aktiviteter som motiverar och vÀcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna Àr tÀnkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som pÄ olika sÀtt ska bidra till elevernas sprÄkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat tvÄ. Eleverna har bland annat trÀnat pÄ att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lÀrandemiljö kan stimulera elevers lÀrande inom geometri. Verktyg som anvÀndes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i Ärskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lÀrandemiljö Àr ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssÀtt stimulerar ett hÄllbart lÀrande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lÀrande.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra vÀrldskriget och Förintelsen. Planeringen Àr avsedd för elever i Ärskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra vÀrldskriget. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att eleverna, med hjÀlp av arkivmaterial, ska fÄ möta verkliga mÀnniskors berÀttelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berÀttelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmÄgor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. UtifrÄn det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgÄr frÄn en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas.

Syftet med utvecklingsarbetet Àr att utveckla kunskap hos oss och andra lÀrare om hur estetik kan anvÀndas som redskap i lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar dÀr ele-ver övar sin lÀs- och skrivförmÄga. Vi valde aktionsforskning som metod och har anvÀnt oss av ett kvalitativt arbetssÀtt dÀr vi genomförde intervjuer och ob-servationer. VÄr handbok Àr en produkt av vÄra erfarenheter som vi utvecklat genom att lÀsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lÀrare. Eftersom lÀrarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vÄr handbok kan vara en del av processen dÀr estetiken fÄr en sjÀlvklar plats som redskap i lÀs- och skrivinlÀrningen.

Kan man utveckla barns emotionella intelligens med hjÀlp av samtal och aktiviteter? Jag valde att i detta arbete lÄta begreppet emotionell intelligens motsvara hur barnen uttrycker sina kÀnslor och tankar, hur de samarbetar och hur de tÀnker om regler. I mitt utvecklingsarbete jobbade jag genom samtal och olika aktiviteter, sÄsom mÄlningar. Barngruppen bestod av elva barn (sex pojkar och fem flickor) i Äldern 4-5 Är. Jag har med intervjuer och observationer studerat om mitt utvecklingsarbete utvecklade barnens emotionella intelligens.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Detta examensarbete har karaktÀren av ett utvecklingsarbete, dÀr slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieÀmnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen Àr att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot medievÀrldens och samhÀllets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framstÀllningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras pÄ och anvÀnds i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna Àr utvalda med syftet att ifrÄgasÀtta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssÀtt med högstadieelever..

I detta utvecklingsarbete har vi valt att fokusera pÄ sprÄkstimulering i förskolan. VÄrt mÄl var att barnen skulle utveckla medvetenhet om sprÄkets form genom att anvÀnda oss av rim och ramsor. Arbetet med rim i varierande former Àr bra enligt tidigare forskning, dÄ det bidrar till ett lustfyllt lÀrande och utvecklat den sprÄkliga medvetenheten. Vi har genomgÄende i detta arbete valt att göra aktiviteterna konkret genom att anvÀnda oss av bilder och föremÄl, dÄ barngruppen har varit flersprÄkig. Vi genomförde Ätta aktiviteter tillsammans med en grupp pÄ tio barn, och alla aktiviteter observerades genom videofilmning.

 Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ vilken typ av underlag som anvÀnds i förskolors och skolors utvÀrderings- och analysarbete och se i vilken utstrÀckning det arbetet Àr kopplat till det utvecklingsarbete enheten vÀljer att fokusera pÄ. Jag ville ocksÄ veta i vilken utstrÀckning det Àr förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsomrÄde, om de upplever att det Àr huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    EnkÀtundersökningen genomfördes i tvÄ grupper frÄn rektorsutbildningen pÄ Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg sÄ blir detta en stor del av underlaget, bÄde för enheten och huvudmannen. I förskolan anvÀnds till största del intervjuer och personalens sjÀlvvÀrderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete Àr nya bestÀmmelser frÄn riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

I vÄrt utvecklingsarbete har syftet varit att pröva ett arbetssÀtt dÀr man i förskolan kan anvÀnda sagor som ett pedagogiskt verktyg för att lÄta barnen uppleva, fantisera och reflektera kring sagan, deras egna erfarenheter och bokens budskap som i det hÀr fallet handlar om hur man Àr en bra kompis. Vi valde att jobba förebyggande med detta kompistema dÀr vi behandlade vÀrdegrundsfrÄgor. Under temat anvÀnde vi oss av loggboksskrivande för att dokumentera vÄrt arbetssÀtt. Genomförandet Àgde rum vid fem tillfÀllen pÄ tvÄ olika förskolor under en tvÄveckors period. I detta arbete har barns perspektiv utgjort fokus och det betyder att Àven samtalets betydelse lyfts fram.

 Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ vilken typ av underlag som anvÀnds i förskolors och skolors utvÀrderings- och analysarbete och se i vilken utstrÀckning det arbetet Àr kopplat till det utvecklingsarbete enheten vÀljer att fokusera pÄ. Jag ville ocksÄ veta i vilken utstrÀckning det Àr förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsomrÄde, om de upplever att det Àr huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    EnkÀtundersökningen genomfördes i tvÄ grupper frÄn rektorsutbildningen pÄ Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg sÄ blir detta en stor del av underlaget, bÄde för enheten och huvudmannen. I förskolan anvÀnds till största del intervjuer och personalens sjÀlvvÀrderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete Àr nya bestÀmmelser frÄn riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.