Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i Àmnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan anvÀnda sig av motivationsteorier nÀr man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. UtifrÄn vÄr studie faststÀllde vi tre olika undervisningsmetoder dÀr vi strÀvade efter att tillgodose och vÀcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete Ă€r nĂ„got som bedrivs pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Detta innebĂ€r att mĂ„nga patienter som söker vĂ„rd och behandling kan komma att tillfrĂ„gas om att delta i forskning. En person som Ă€r sjuk, och i behov av vĂ„rd, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendestĂ€llning i förhĂ„llande till vĂ„rdpersonalen. Patienten Ă€r den hjĂ€lpsökande och vĂ„rdpersonalen Ă€r de som pĂ„ grund av kunskap och förmĂ„ga att hjĂ€lpa patienten har en starkare stĂ€llning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebĂ€ra att patienten fĂ„r ökad uppmĂ€rksamhet men patienten kan ocksĂ„ uppleva att beroendestĂ€llningen gentemot vĂ„rdpersonalen förstĂ€rks.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning.Metod: En litteraturöversikt har gjorts dĂ€r tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begrĂ€nsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka Ă€r; ÖvervĂ€ganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt FrĂ„n kĂ€nslan av stöd ? till kĂ€nslan av övergivenhet.Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvĂ€rldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten.

Denna rapport Àr en fortsÀttning pÄ litteraturstudien utförd vÄren 2005 av Per Vedin och Jonas Bjurholt. Idén för att utveckla en metod för brytning av berg med mikrovÄgor som kÀlla för vÀrme och högtrycksvatten för att lossgöra den försvagade bergmassan kommer frÄn Ingemar Marklund som 2003 blev vald till Ärets bergtekniker av Atlas Copco. I denna rapport har försök genomförts i syfte att faststÀlla hur snabbt berg kan vÀrmas med mikrovÄgor och om denna uppvÀrmning förÀndrar hÄllfastheten hos berget. BestrÄlningen av proverna har skett utan kavitet, dvs. proverna har inte inneslutits i nÄgon form av lÄda eller ugn.

Detta arbete bygger pÄ ett utvecklingsarbete, vars syfte Àr identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet praktiskt kan utformas för att frÀmja ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos barnen. Arbetet avgrÀnsas till att undersöka vilka aspekter som Àr centrala för att erbjuda barnen möjligheter att anvÀnda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmÄga. Studien Àr uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som bestÄr av en aktion. Aktionen innehÄller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor pÄ ett fritidshem för Ärskurs 3.

Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet pÄ Frösö LVM-hem. I studien tillÀmpades bÄde kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsförestÄndare pÄ samtliga tre avdelningar pÄ institutionen. Detta intervjumaterial anvÀndes för utformandet avenkÀter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. EnkÀten mÀter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer Àr för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vÄrd, hur dessa insatser och faktorer fungerar pÄ Frösö LVM-hem och i vilken omfattninginsatserna tillÀmpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsÀtta i frivillig vÄrd.

I dagens industrisamhÀlle anses projektarbete som den sjÀlvklara modellen för utvecklingsarbete. Första steget i projekt dÀr information spelar en vÀsentlig roll Àr vid kalkylering . Det Àr hÀr projektets framtid avgörs. HÀr gÀller det att vara tydlig med den information som sammanstÀlls samt lagra den för effektiv Ätkomst för projektmedlemmarna. Utan ett vÀl fungerande informationsflöde fÄr organisationen svÄrt att anpassa sig till förÀndringar samt problem som uppstÄr.

Examensarbetet bero?r polisens anva?ndande av en, ur ra?ttssa?kerhets- och integritetssynpunkt, fo?rha?llandevis starkt kontroversiell metod fo?r att utro?na och beivra brottslighet. Metoden som bero?rs a?r sa? kallad infiltration och a?r en del av polisens sa? kallade informato?rsverksamhet; en verksamhet da?r polisen pa? olika vis anva?nder sig av privatpersoner i sitt polisia?ra arbete.Examensarbetet besta?r av 3 huvuddelar, da?r den fo?rsta delen utgo?r en inledningsdel, som efterfo?ljs av en ga?llande ra?tt del och slutligen en analysdel.Under Ga?llande ra?tt bero?rs, sammanfattas och klargo?rs vad som utgo?r ga?llande ra?tt i nula?get. Eftersom ra?ttsomra?det a?r, i lagtext, oreglerat har det under en la?ngre tid varit oklart vad som egentligen a?r tilla?tet respektive otilla?tet.

Detta examensarbete behandlar och reder ut begreppet social kompetens. FörmÄgan att kunna lösa problem, kommunicera pÄ flera olika sprÄk samt att kunna ta egan initiativ och kunna samarbeta Àr alla komponenter som Àr aktuella nÀr man talar om social kompetens. Jag valde att koncentrera mitt utvecklingsarbeter frÀmst kring en av dessa komponenter, nÀmligen förmÄgan att kunna samarbeta med andra. Jag utförde mitt utvecklingsarbete i en förskoleklass och syftet var, att jag med hjÀlp av olika samarbetsövningar, dÀr barnen i smÄ grupper arbetar mot ett gemensamt mÄl, ville utveckla insikten om att alla behövs och kan bidra med nÄgot till gruppen. Jag lÀt barnen jobba med samarbetsövningarna under sammanlagt sju veckor och tolv övningstillfÀllen.

VÄrt intresse för verksamhets- och systemutveckling har vÀxt fram under vÄr studietid, dÄ vi fÄtt kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha lÀst en del artiklar blev vi Àven intresserade av att jÀmföra vilka faktorer samt vem som Àr beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie Àr att hitta de faktorer som Àr avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förstÄelse för en organisations tÀnkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi började med att tillÀgna oss relevant teori som förklarar och fördjupar lÀsaren i vad verksamhets- och systemutveckling Àr. Vidare utformade vi intervjufrÄgor utifrÄn vÄr problemformulering.

VÄrt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvÀrderingssamtal samt vÄra egna loggböcker. VÄra undersökningar genomfördes i en klass dÀr det fanns elever frÄn sex till tio Är. Resultaten av vÄra undersökningar visade att de estetiska Àmnena erbjuder barnen möjlighet att anvÀnda sina egna ursprungliga inlÀrningsmetoder. Det vi frÀmst funnit Àr att de leker, imiterar, anvÀnder sig av rytm, sÄng och rörelse pÄ ett spontant och naturligt sÀtt för att bearbeta och lÀra in nya fÀrdigheter.

För att ha möjlighet att anvÀnda lastfartyg mÄste det finnas hamnar. Hamnens uppgift Àr att vara den sammankopplade lÀnken mellan sjötransporter och landtransporter. Syftet med denna studie Àr att titta pÄ svenska hamnar och belysa de faktorer som pÄverkar hamnarnas utveckling. Med en ökad global handel och effektivare transporter Àr det viktigt att hamnen följer med i den utveckling som sker.Denna kvalitativa studie handlar om GÀvle Hamns och Stockholms Hamns utveckling. Dessa skiljer sig Ät dÄ GÀvle Hamn utvecklar godstrafiken och Stockholms Hamn i huvudsak utvecklar passagerartrafiken.

Syftet har varit att i en förstudie Ät BRIO ta fram ett koncept till en ny barnvagn. Detta konceptska ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete hos företaget. Den nya barnvagnen, sombenÀmns resebarnvagn, ska vara ett komplement till BRIO:s nuvarande sortiment ?To Go?.Vagnen ska vara enAllt i ett-vagn och ska sÄledes vara brukbar i flera skeden av ett barns förstauppvÀxtÄr. Barnvagnen ska vara konkurrenskraftig pÄ en internationell marknad och attraktiv fören mÄlgrupp som kallas "On The Go Parent".MÄlet för konstruktionen var att den skulle uppfylla krav pÄ minimal vikt (hela barnvagnenska vÀga under 8 kg), minimal volym (hopfÀllt lÀge ska vagnen ha dimensionerna 550 x 400 x200 mm) och fÀrre komponenter (fÀrre Àn 100 stycken).

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frÄgestÀllning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga pÄ utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad Àr meningsfullt att dokumentera?Vad Àr det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att fÄ svar pÄ mina frÄgor sÄ byggde jag min studie pÄ teori frÄn olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkÀter med pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet Àr vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

Föreliggande studie syftar till att utifrÄn retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgrÀnsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgÄngspunkt i teoretiska antaganden som gör gÀllande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden Àr kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer vid tvÄ tillfÀllen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som nÀrmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats.