Denna studies syfte är att ta reda på hur pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad är meningsfullt att dokumentera?Vad är det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet är vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Dagens garagedomkrafter är svåra att förflytta, där positionering ofta kräver många manuella rörelser och relativt höga manuella krafter. I samarbete med REHOBOT Hydraulics AB utfördes ett projekt fokuserat på att underlätta förflyttningen av garagedomkrafter. Enligt uppdraget ska detta lösas med hjälp av pneumatik som skapar en lufthinna mellan domkraftens undersida och golvet. Detta innebär en konstruktionslösning med mycket låg friktion, vilket i sin tur möjliggör enkel manuell förflyttning av domkraften utan riktningskrav.En förstudie utfördes som undersökte konkurrerande garagedomkrafter, ljudergonomi, kvaliteten på verkstadsgolv samt metoder för att bära en massa med hjälp av aerostatik. Funktionsmodeller skapades utifrån de aerostatiska metoderna.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

I denna studie behandlas området långsiktigt digitalt bevarande, med fokus på digitala signaturers lämplighet för autenticering av digitala handlingar. Den teori som beskrivs tar upp vad en digital signatur är, vilka problem dessa har på lång sikt samt konceptet Trusted Archival Services som ett koncept för arkivering av digitala handlingar. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre valda respondenter. Dessa respondenter har valts utifrån deras praktiska erfarenhet inom detta område. De slutsatser som har kunnat dras av studien är att digitala signaturer inte är en lämplig teknik för att säkerställa autenticiteten i digitala handlingar på lång sikt.

Nätverk är en platt arbetsorganisation som nyttjas alltmer frekvent. I Skåne startades nätverk för Hälsofrämjande skola/skolutveckling 2000, vars syfte var att få igång, stödja och utveckla grundskolornas hälsofrämjande processer. Kontaktpersoner utsågs, med ansvar att driva frågorna i deras respektive kommun. Det centrala i konceptet är att det hälsofrämjande arbetet skall fördelas över hela läroverk, inte enbart angå ett fåtal engagerade individer. Skolledare/rektor och en koordinator framställs i bakgrunden som nyckelpersoner för att möjliggöra denna process genom deras befogenheter respektive överblick och relationer till de involverade.

Uppskattningsvis 2000 personer lever med diagnosen tetraplegia i Sverige idag. Orsaken till skadan är trauma mot halskotpelaren som resulterar i total förlamning i bålen och de nedre extremiteterna. Ju högre upp skadan är placerad, desto större blir även förlamningen i de övre extremiteterna. Det traditionella sättet, att driva en manuell rullstol framåt med hjälp av drivringen, är med dessa funktionsbortfall, inte optimalt för att ta sig framåt eller över hinder. Ett prototyphjälpmedel, som förändrar rörelsemönstret till att större delen av kraften riktas i tangentiell riktigning framåt, med hjälp av de starkaste kvarvarande musklerna, utvecklades i projektet.Projektet har tillämpat dynamisk produktutveckling, med användarna i fokus, för att få fram en prototyp som uppfyller användarnas krav och som framförallt är användarvänlig.

Följande rapport redogör för det utvecklingsarbete som hade som målbild att kombinera två produkter från X-ponent Stålinredningar AB, nämligen ordning-och-reda-systemet ToolTracker och ett verktygsskåp benämnt X-102.Detta utvecklingsarbete pågick under kursen KPP305, Examensarbete Produktutveckling, på Mälardalens högskola.Uppdragsgivaren X-ponent Stålinredningar AB hade under en tid utvecklat det intelligent ordning-och-reda-system, ToolTracker, och genom en efterfrågan på marknaden har företaget känt ett behov av att vidareutveckla detta system och placera detta i ett verktygsskåp.Denna produkt skulle fungera så att användaren loggar in i systemet via en RFID-läsare placerad på utsidan av skåpet, och samtidigt som en godkänd inloggning sker så låses skåpet upp automatiskt och användaren får tillgång till de verktyg som finns i skåpet. Väljer användaren att checka ut ett verktyg registreras tidpunkt för detta samt vem som tagit verktyget i systemets databas för att möjliggöra spårning av verktyget.De direktiv som företaget gav för projektet var att det befintliga ToolTracker-systemet skulle verka på samma sätt som tidigare, vilket gav avgränsningar mot att påverka ToolTracker-systemet.De problem som skulle lösas var således hur ToolTracker-systemets komponenter skulle placeras i skåpets utrymme, samt hur låskonstruktionen skulle utformas för att uppfylla de krav som ställts. De viktigaste funktioner som låskonstruktionen var tvungen att inneha, var att kunna låsa upp skåpet automatiskt vid inloggning, skåpet ska låsas automatiskt då dörren stängs samt att låset skulle kunna låsas upp manuellt. Dessa krav samt ytterligare en mängd krav kunde formuleras i den kravspecifikation som togs fram och låg som grund för arbetet. Ett genomgående viktigt krav i hela arbetet var att förändra det ursprungliga skåpet så lite som möjligt.När kraven tydliggjorts kunde en mängd idéer tas fram och utvecklas vidare till fullgoda koncept.

Under läsåret 2006/2007 deltog 23 lärare från sju olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till läsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och läsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lära sig skriva och läsa. Som hjälp i starten av förändringsprocessen fick lärarna under implementationsåret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, så kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie är att undersöka lärares tänkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter själva implementationen. I studien intervjuades åtta lärare via e-post.

BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till både den gamlaläroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade läroplanen (Skolverket 2010).SyfteVårt syfte är att undersöka på vilka olika sätt barn visar förståelse för matematik utifrån geometri, taluppfattning och sortering. I vår undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vårt syfte. Kriterierna vi använt oss av är att skapa ett varierat matematiskt material som går att utveckla.

Kursutvärderingar kan ge svar på många frågor, och leda till ett väl motiverat förbättrings- och utvecklingsarbete. De kan även vara mycket svåra att genomföra. Forskning visar att utvärderingar ofta saknar tydliga mål, vilket leder till att resultaten blir svåra att använda. I detta examensarbete diskuteras kursutvärderingarna på företaget Kärnkraftsäkerhet och Utbildning. Målet är att arbetet ska leda till elevenkäter och undersökningsresultat som kan bidra till utvecklingen av kurserna vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning i Barsebäck.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ?Den goda arbetsplatsen?? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät).

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att patienten får ökad uppmärksamhet men patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning.Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd ? till känslan av övergivenhet.Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

SammanfattningStudien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.