I byggandet av ett varumärke ligger huvudsyftet i att skapa en produkt som bygger på mer än det visuella materialet. För att förstå både kunden och marknaden - och samtidigt bygga varumärket på ?rätt? värden - bör en designbyrå följa ett antal klara steg i sin arbetsmetodik. Denna uppsats syftar dels till att belysa arbetsmetodiken hos svenska designbyråer, dels att undersöka i vilken utsträckning byråerna tillämpar teorier inom Design Management och varumärkesbyggande. Med hjälp av intervjuer undersöks arbetsprocessen vid tre ledande svenska designbyråer.

Vi har valt att genomföra en undersökning vid namn: Miljöns förutsättningar för barns lärande. Vi såg ett intresse för att göra detta eftersom vi såg en stor brist på forskning kring ämnet. De få böcker som fanns beskrev ofta en av verksamheterna och inte en jämförelse mellan de två. I denna undersökning har vi därför med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer jämfört miljöerna hos två dagbarnvårdare och två förskolor. Resultatet av dessa intervjuer och observationer har sedan analyserats och diskuterats för att komma fram till ett resultat.

Jag har baserat denna studie på att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlärare ser på utvecklingsmöjligheter för sina respektive ämnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning på området. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlärare har jag besvarat mina frågeställningar: Hur ser forskningen på möjligheter för utveckling av bild- och slöjdämnet? Vad anser yrkesverksamma lärare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för ämnet? Undersökningen har visat på att bildämnet kan vinna på och bör öka sin digitalisering och slöjdämnet skulle vinna på att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stärka ämnenas roll i den framtida skolan. Men även ett större helhetstänkande över undervisningen kan vara eftersträvansvärt där lärare kan integrera de så kallade teoretiska och praktiska ämnena med varandra.

Detta arbete är en fallstudie som har till syfte att identifiera och utvärdera mediepedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan med hjälp av IT. Studien har utförts under ett läsår med en klass som tilldelats egna bärbara datorer. Under året har jag undervisat klassen i programhantering samtidigt som jag periodvis har deltagit som observatör i klassens undervisning i andra ämnen. Jag har sedan i samråd med undervisande lärare valt ut några alternativa arbetssätt som vi har provat. De arbetssätt som vi har använt oss av är Wiki, video, stillbilder i kombination med eget ljud samt tidning och broschyr.

En sökning efter framtida arbetsmetoder. En skogstomt i Åkersberga. Sju personligheter. Tre träffar. Kreativa övningar.

Teori: Att uppnå lärande är ett komplext samspel mellan olika faktorer. Några viktiga ledord är aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glädje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lärande inom matematik. Syftet är att genom att förändra arbetssätt och pröva många olika vägar för att nå de mål som finns i kursplanerna, få elever som är mer engagerade i matematik och på så sätt uppnå bättre lärande. Utöver att följa elevernas läroprocesser och vilka mål som nås har jag även följt elevernas inställning till matematikämnet för att se om förändrade arbetssätt påverkar lusten och glädjen. Resultat: Kunskapstest i två olika klasser visade på skillnader i förståelsen av procentavsnittet till förmån för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utläsa några anmärkningsvärda skillnader.

This essay deals with how the development of society, the media society in particular, has an impact on the teaching of the subject of art. In the society of today, we are bombarded with more images than ever before. As an effect of this, the curriculum of 2011 emphasises the importance of the ability to orientate oneself in the modern society. Furthermore, it describes art not only as a practical subject, but also as a verbal and community-orientated subject. Because of sparse and dated research, the subject of art is in danger of marginalization as a school subject. The purpose of this study is to illustrate art teachers? conception of the aim of the subject of art.

Syftet med denna examensuppsats är spegla hur det kan vara att undervisa på ett estetiskt program med bildinriktning på gymnasiet. Mina huvudfrågor har varit: Hur är det att arbeta som lärare med bild på ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lärarna bildens roll i samhället? Vilka mål har eleverna? I min studie har jag intervjuat lärare om deras syn på sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jämförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lärarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lära eleverna se och förverkliga sina idéer.

Syftet med denna uppsats är att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesätt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett på två olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har använt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger på två förskolor. Studien har utgått utefter följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att främja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet är de tre områden som vi har utgått från och anser påverkar den skapande kulturen.

Kreativiteten är mångfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen är ett personlighetsdrag som påverkar alla områden i individernas liv. Ändå är perfektionismens påverkan över kreativ problemlösning otillräckligt utforskat. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med känslor påverkar förmågan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkät samlades data in från 96 deltagare genom självskattningsinstrument för perfektionism och för känslotillstånd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem där svarstiderna registrerades.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

Utgångspunkterna i föreliggande arbete är mitt intresse för bildspråket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgår jag ifrån idén om bild som ett individuellt språk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets självkonstruktion. Syftet med studien är att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildspråk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildspråkets betydelse som ett identitetsutvecklande språk med kommunikativt värde. Undersökningen fokuserar på texten i Lpo 94.

I detta arbete studeras ett försök att formulera frågemallar för reflektionsarbete i ämnet slöjd enligt Kreativ Frågeställning, ett moment ur en metod kallad LIP, LösningsInriktad Pedagogik. Detta för att ge eleverna förutsättningar att med metodens processfrågor (öppna frågor) kunna reflektera över hela slöjdprocessen och nyvunna kunskaper. LIP är egentligen att se som ett övergripande förhållningssätt som riktar sig mot avvikelser mot normer och osociala beteenden, till exempel störande av ordning i klassrummen, prat, ?trams? och så vidare. Arbetet är en kvalitativ empirisk undersökning av elevers planering och reflektionsarbete före och efter slöjdprojekt och undersökningen sker helt och hållet i den vardag elever och lärare rör sig i.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.