I Sverige Àr trÀdbrÀnslen basen för förnyelsebar energi. RÄmaterialet som anvÀnds till pelletstillverkningen sÄ som sÄgspÄn brukar ha en fukthalt pÄ 50 procent. Att torka material som ska anvÀndas till att göra pellets Àr dyrt och en stor del av kostnaden kommer frÄn den energi som anvÀnds till torkningen. Torkning av hygroskopiska Àmnen, som till exempel sÄgspÄn, kan delas in i tre steg. Det första torksteget karaktÀriseras av att fukttransporten frÄn materialet som ska torkas Àr konstant.

DÄ det under analysens gÄng har urskiljts flera mansbilder i Din stund pÄ jorden, kan jag hÄlla med manlighetsforskare som t.ex. Claes Ekenstam att manlighet Àr nÄgot som hela tiden pÄverkas av samhÀlliga förÀndringar och ideologier. Eftersom romanen strÀcker sig under en tidsperiod pÄ omkring 60 Är har detta medfört till att mansbilderna förÀndrats under handlingens gÄng, i och med att ocksÄ samhÀllet förÀndrats. Analysen har dock inte nÀrmare gÄtt in pÄ hur samhÀllet i romanen förÀndrats utan enbart pÄ hur de olika karaktÀrerna skiljer sig frÄn varandra, dÀr tydliga skillnader framkommit. Jag har konstaterat att brödernas mansbilder skiljer sig Ät frÄn de övriga mÀn i det bondesamhÀlle de lever i dÄ jag anvÀnt mig utav omanlighetsbegreppet.

De flesta företag Àr i dagens lÀge i högsta grad beroende av den information och kunskap som deras anstÀllda besitter. Men vetskapen om hur denna kunskap skall tas till vara Àr inte alltid en sjÀlvklarhet. Det Àr hanteringen och spridningen av kunskapen som begreppet Knowledge Management innefattar. Knowledge Management tar hela tiden större plats ute bland organisationer, och det Àr förstÄelsen för vikten av detta som medfört att större fokus har lagts pÄ den teknik som anvÀnds vid kunskapshantering. DÄ utvecklingen av tekniken pÄgÄr konstant, skapas dels nya möjligheter men Àven barriÀrer som mÄste överkommas.

Författarna och skaparna av det balanserade styrkortet, Robert S Kaplan & David P Norton, menar att behovet av ett ekonomistyrningsverktyg som ger en mer fullstÀndig helhetsbild Àn enbart finansiella mÄtt har ökat alltmer. Detta frÀmst dÄ den konstant förÀnderliga vÀrld företagen agerar i har skiftat fokus och ser kunden som allt viktigare, vilket medför att företagen mÄste förstÄ och fÄ grepp om den egna verksamheten för att i förlÀngningen nÄ lÄngsiktiga framgÄngar. AnvÀndningen av enbart finansiella mÄtt gör att företagen kan försumma avgörande faktorer i sin omgivning nÀr framtida strategier tas fram. De perspektiv som Kaplan & Norton har utvecklat genom sitt arbete med det balanserade styrkortet Àr tÀnkta att underlÀtta den övergripande identifieringen av dessa nyckelfaktorer. Det balanserade styrkortet innehÄller dÀrför förutom det tidigare nÀmnda finansiella perspektivet Àven kund-, process- och lÀrandeperspektivet.

Bakgrund: Globaliseringen leder till att lÀnder i allt högre utstrÀckning konkurrerar med varandra om uppmÀrksamhet, respekt och tillit frÄn investerare, turister, konsumenter, donatorer, invandrare och media. Ett kraftfullt och positivt varumÀrke utgör dÀrför en viktig konkurrensfördel. VarumÀrkesprofilering och branding, Àr de sÀtt pÄ vilka en organisation kommunicerar, sÀrskiljer och symboliserar sig sjÀlva gentemot sina kunder/klienter. National Branding Àr samma sak, men för ett land. Argumentet för National Branding Àr, i dagens globaliserade vÀrld, att det finns en acceptans för konkurrens mellan lÀnder för att erhÄlla uppmÀrksamhet av vÀrlden och dess tillgÄngar.

Rostugnsstoft Ă€r ett processavfall som uppkommer vid RönnskĂ€rsverkens metallframstĂ€llning. Stoftet innehĂ„ller stora mĂ€ngder kvicksilver, arsenik, koppar, jĂ€rn och ett flertal andra Ă€mnen. Rostugnsstoftet Ă€r mycket komplext i sin sammansĂ€ttning, uppvisar stora variationer och klassas som farligt avfall. I nulĂ€get planerar RönnskĂ€rsverken för en slutlig deponering av vissa processavfall, dĂ€ribland rostugnsstoft. Ökande krav och nya kriterier avseende lakbarhet för avfall inför deponering har skapat ett behov av ytterligare studier gĂ€llande sammansĂ€ttning, karaktĂ€risering och stabilisering av processavfall.

Behovet av att skapa en hÄllbar stadsljudmiljö ökar i takt med att mÀngden oönskade ljud ökar och kunskapen om dess negativa konsekvenser uppmÀrksammas. I stadsmiljö Àr det frÀmst ljudet av trafik som anses som oönskade, att dÀmpa dessa ljud har lÀnge varit den enda ÄtgÀrd som anvÀnts i stor utstrÀckning. Under senare tid har andra metoder uppmÀrksammats, dÀribland maskering som med hjÀlp av ett liknande men positivt upplevt ljud minskar effekten av det oönskade ljudet. Typiska positiva ljud som kan uppfylla kraven för maskering av trafikljud Àr naturljud som vatten. Detta ljud Àr anvÀndbart pga.

Minskad tillgÄng pÄ fossila material och ökade energibehov i vÀrden skapar ett behov av att utveckla alternativa och miljömÀssigt hÄllbara lösningar. BiobrÀnsle har dÀrför vÀxt till en av de viktigaste förnyelsebara energikÀllorna i mÄlet mot ett koldioxidneutralt samhÀlle. Dock skapar det obearbetade biobrÀnslet problem, pÄ grund av den höga fuktkvoten, mellan 50-150 %. Som en följd finns ett torkbehov som mÄste lösas pÄ ett miljö- och energieffektivt sÀtt. Idag stÄr torkningen av biomaterial innan pelletering för 25 % av den totala kostnaden vid pelletstillverkning.Kostnaden för att torka biomaterialet gör det viktigt att effektivisera torkningen, samtidigt bidrar torkningen till utslÀpp av miljöfarliga Àmnen sÄsom terpener.

VÄrt klimat stÄr inför en förÀndring och begreppet hÄllbarhet har blivit ett nyckelord för vÄr tid. I Sverige idag arbetar man bland annat efter sexton miljökvalitetsmÄl. Ett av dessa mÄl Àr ?God bebyggd miljö?, ett mÄl som inte kommer vara möjligt att nÄ till Är 2020. Varför kommer vi inte att nÄ detta mÄl? EnergianvÀndningen för bostÀder och service har i princip varit konstant sedan tidigt 1980-tal, energianvÀndningen inom transportsektorn har ökat, andelen hushÄllsavfall har ökat och allt mindre Ätervinns.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lastfördelningen och följaktligen dimen­sionerande tvÀrkrafter och moment i brobaneplattor av betong skiljer sig Ät beroende pÄ val av berÀkningsmetod. JÀmförelsen sker primÀrt för tre utvalda hand­berÀknings­metoder som jÀmförts med berÀkningar gjorda i ett berÀknings­program baserat pÄ finita element­metoder (FEM). I jÀmförelsen undersöks hur laster sprids i brobaneplattan enligt de olika berÀknings­metoderna och vilka resulterande maximala snittkrafter som erhÄlls. Hur lastfördelningen sker Àr en komplex frÄga och det Àr dÀrför intressant att se vilka skillnader det blir i resultat utifrÄn olika berÀknings­metoder.Studien skedde pÄ ett utvalt studieobjekt, en Ätta meter bred samverkansbro i Njurunda strax söder om Sundsvall. De trafiklaster som beaktats Àr lastmodell 1 och lastmodell 2 enligt Eurokod (CEN, 2003).De berÀknings­metoder som jÀmförts i den hÀr studien Àr dels en metod för berÀkning av tvÀrgÄende konsol­moment dÀr kantbalken bidrar mycket till den lastspridande effekten.

MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering, globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.

MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering, globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förÀndringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel lÀnge att Àven barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för vÄldtÀkt. En stor del i lagÀndringarna Àr just Àndringar i samhÀllsvÀrderingarna som ligger till grund för det vi tror pÄ. Just dessa vÀrderingar Àr grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige mÄste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

Sammanfattning/Abstract ProblemomrÄde FörmÄgan att koncentrera sig och att hÄlla fokus har stor betydelse för allt lÀrande. Det finns mÄnga olika faktorer som kan pÄverka uppmÀrksamhetsförmÄgan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan pÄverka barnens uppmÀrksamhetsförmÄga och huruvida pedagogerna Àr medvetna om detta. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med mitt examensarbete var att fÄ en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien anvÀnder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmÀrksamhetsförmÄga. Mina frÄgestÀllningar gÀller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns nÄgot samband med barnens uppmÀrksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sÀtt att kommunicera och om uppmÀrksamhet. Teoretisk ram Jag utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lÀrandet Àr situerat, vilket innebÀr att vad vi lÀr oss och hur vi reagerar Àr beroende pÄ sammanhanget, miljön och situationen.

En stor del av Sveriges energianvÀndning gÄr till bostÀder och lokaler. Ur en nationell synvinkel Àr energieffektiviseringar i befintliga byggnader dÀrför en potentiellt viktig del för att kunna nÄ de satta klimatmÄlen till Är 2020.I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vÀtskeburet vÀrmesystem efter en kurva som beror pÄ utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar Àven hÀnsyn till andra parametrar, sÄsom byggnaders vÀrmetröghet och lokala vÀderprognoser. Ett exempel pÄ ett sÄdant system Àr Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angÄende hur stor energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens vÀrmetröghet ger upphov till bestÄr till största del av referensfall som jÀmför byggnaders energianvÀndning före och efter installationen.I detta examensarbete undersöktes hur energianvÀndning och inomhusklimat pÄverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders vÀrmetröghet.