Dagens samhÀlle prÀglas av tekniska genombrott och globalisering. Den digitala revolutionen har skapat nya kommunikationsmedier och förutsÀttningar för nya affÀrsmodeller. Nya marknader kan nÄs lÀttare, trender rör sig fortare och tillgÄngen till arbetskraft och rÄvaror har blivit avsevÀrt större. Alla dessa faktorer stÀller högre krav pÄ ett företags ledning idag Àn vad som gjorts tidigare, och företagens förutsÀttningar och möjligheter Àr i det nÀrmaste oÀndliga idag. Detta skapar en konkurrenssituation som aldrig tidigare skÄdats och företag mÄste, för att överleva, stÀndigt anpassa sig och dÀrmed förÀndras.

Med parallellimport menas att en ÄterförsÀljare som inte Àr en del av varumÀrkesrÀttsinnehavarens vanliga, redan etablerade distributionsled, importerar de varumÀrkesskyddade varorna och har sedan rÀtt att sÀlja vidare dessa utan varumÀrkesrÀttsinnehavarens samtycke. En förutsÀttning Àr dock att konsumtion mÄste ha skett. Med detta menas att varorna frÄn början mÄste ha förts ut pÄ marknaden med varumÀrkesrÀttsinnehavarens samtycke. En sÄdan typ av handel möjliggörs tack vare principerna om en fri och gemensam inre marknad inom EU. EU Àr dÀrför en tullunion som arbetar konstant med att upprÀtthÄlla ett starkt samarbete mellan medlemslÀnderna och skapa rÀttvisa förhÄllanden för alla aktörer. EU:s regler gÀllande den fria marknaden och den fungerande konkurrensen innebÀr större möjligheter för etablering och expandering för redan befintliga företag.

Ett företag som tillverkar hydrauliska snabbkopplingar har genom regelbundna kvalitetsprover upptÀckt att vissa lÄskulor till snabbkopplingarnas lÄsmekanism plötsligt fÄtt en bristande kvalité och spricker vid belastning. LÄskulorna Àr gjorda av rostfritt stÄl och har en viktig funktion i lÄsmekanismen. Om de spricker vid anvÀndning kan det leda till konsekvenser med materiella skador eller personskador. Företaget vill förekomma eventuella kvalitetsproblem och mÄste dÀrför sÀkerstÀlla att lÄskulorna har rÀtt hÄllfasthet. LÄskulorna köps in frÄn en underleverantör och företaget vill dÀrför utveckla en provmetod som provar lÄskulornas materialegenskaper nÀr de levereras till fabriken.

UtifrÄn en problemstÀllning formulerad av Trafikverkets skyltfond har produktutvecklingsföretaget Prodelox drivit ett projekt med syfte att testa kreativa idéer för att minska bromsstrÀckan för personbilar i nödsituationer. Som en del i projektet har ett examensarbete genomförts vilket resulterat i denna rapport. Examensarbetet Àmnar sammanstÀlla en mÀngd idéer pÄ alternativa metoder att bromsa bilar, för att sedan vÀlja ut tre av dessa för praktiska tester. Idén med att korta bromsstrÀckan grundar sig i trafiksÀkerhetsarbetet i kombination med introduktionen av nya tekniska system som kan förutspÄ kollisioner. Om en kollision kan förutses Àr det av största intresse att kunna bromsa in bilen sÄ mycket som möjligt innan detta sker för att minska skadorna och rÀdda liv.

Inre erosion, som Àr orsaken till 1/3 av alla dammbrott och skador pÄ fyllningsdammar, bildas nÀr det naturliga lÀckagevattnet genom dammen för med sig eroderat material. Sjunkgropar pÄ dammkrönet bildas dÄ jordmaterial successivt rasar ner dÀr ett jordunderskott utvecklats till följd av erosionen. DÄ dessa hÄl pÄ markytan upptÀcks, har i regel erosionen pÄgÄtt lÀnge. Det finns rapporterade skador pÄ fyllningsdammar som föregÄtts av grumligt vatten nedströms dammen. Att övervaka grumligheten, Àven kallad turbiditeten, pÄ lÀckagevattnet, kan ge en god bild av dammens status betrÀffande inre erosion.

Landskapsarkitekturens utmaning, men ocksÄ dess styrka, ligger i följande. Landskap Àr allt som omger oss, dvs. hela vÄr fysiska omgivning med alla naturliga och mÀnskliga processer. Landskap Àr levande och förÀndras stÀndigt; förÀndringar sker konstant genom naturliga processer samt genom mÀnniskans skiftande behov och markanvÀndning. Processen att omvandla landskap tar tid, betrÀffande sÄvÀl processen frÄn idé till fysisk omvandling som utvecklingen av ?mogna? och kvalitativa utemiljöer.

Telge NÀt Àger och stÄr för driften av fjÀrrvÀrmenÀtet i SödertÀlje. Detta fjÀrrvÀrmenÀt innefattarbland annat ett delnÀt som inkluderar Scania industriomrÄde samt bostadsomrÄden Pershagen ochVÀrdsholmen. VÀrmen till delnÀtet levereras dels frÄn Igelstaverket men Àven frÄn vÀrmeÄtervinning iScaniaomrÄdet, nÄgot som bland annat lett till en ostabilitet pÄ delnÀtet i sin helhet.Syftet med detta projekt var att utreda om dessa eller andra instabiliteter pÄ nÀtet bidrog till störretemperatur- eller tryckvariationer som pÄ lÄng sikt kan pÄskynda slitaget och utmattningen pÄsystemet. Temperaturvariationen pÄ nÀtet analyserades för de större byggnadskomplexen B006,B210 och Clab samt för huvudledningen. Tryckvariationerna i nÀtet analyserades frÀmst för B210 dÀrsÄvÀl hetvatten som fjÀrrvÀrme förbrukas, vilket leder till snabba regleringar av ventiler och pumpar.DÀrutöver genomfördes Àven tryckmÀtningar pÄ huvudledningen för att analysera omtryckvariationerna frÄn B210 fortplantar sig vidare samt om bytet av flödesriktningen i systemetorsakar nÄgra tryckslag.Temperaturvariationer kommer att leda till ökad axiell pÄfrestning pÄ systemet och kommer frÀmstatt matta ut sÀrskilt utsatta komponenter som T-rör och andra kraftiga rörböjar.

Sammanfattning KyrkogÄrdsförvaltningar arbetar, pÄ grund av syftet med kyrkogÄrdar, till stor del i en nÄgot konservativ arbetsmiljö, samtidigt som förvaltningarna mÄste följa med i samhÀllets utveckling och agera efter brukarnas förÀndrade vanor och krav. Det leder till en mer eller mindre konstant utveckling i förvaltningarnas arbete och dÀrmed Àven en förÀndring i förvaltningarnas behov av utbildning för sina kyrkogÄrdsarbetare. Att undersöka hur detta behov tillgodoses av det utbud av utbildningar som finns Àr syftet med arbetet. Denna studie behandlar dÀrför följande frÄgestÀllningar; vilket behov av personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare har kyrkogÄrdsförvaltningarna idag, vilket utbud av personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare finns idag och huruvida tillgodoser detta utbud behovet? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar genomförde jag först en litteraturstudie.

Byggbranschen stÀlls inför stora prövningar med högt satta mÄl inom klimat- och energipolitiken och en omfattande pÄverkan pÄ naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsÀttning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssÀttet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar pÄ miljöanpassad nyproduktion, finns det ocksÄ ett stort behov av god förvaltning av vÄra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas vÀldigt lÄngsamt; drygt 90 procent av de hus som finns Är 2020 Àr redan byggda (MiljövÄrdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpÄverkan (Byggsektorns kretsloppsrÄd, 2001), vilket stÀller höga krav pÄ fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport Àr att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hÄllbar utveckling, men ocksÄ den eventuella problematik som rÄder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.

Malmbanan utgör den viktiga transportlÀnken mellan gruvindustrin i Kiruna och hamnen i Narvik. Genom detta transportstrÄk kan gruvindustrin nÄ sina kunder ute pÄ vÀrldsmarknaden. Gruvorna i Kiruna har sedan första vÀrldskriget utvecklats till att bli en av Sveriges viktigaste inkomstkÀllor inom basindustrin. För Norges del utgör Ofotenbanan, som Àr namnet pÄ strÀckan som löper genom Norge, den enda möjliga transportlÀnken mellan Nordnorges viktiga fisktransporter till Oslo via tÄg. FisktÄgen körs frÄn Nordnorge över pÄ Malmbanan in i Sverige för att sedan köras vidare till Oslo.

VĂ€gverket och Energimyndigheten har ombett AVL MTC att undersöka metoderför att mĂ€ta och simulera brĂ€nsleförbrukning och utslĂ€pp för tunga fordonuttryckt i gram per kilometer (avstĂ„nds specifikt)AVL MTC publicerade Ă„r 2000 en rapport som visade en mycket god korrelationmellan statiska motor körcykler körda pĂ„ motordynamometer och som sedansimuleras pĂ„ en chassidynamometer för tunga fordon [15]. Rapporten visadeĂ€ven att korrelationen mellan en transientakörcykler som körts bĂ„de pĂ„motordynamometer och sedan simuleras pĂ„ en chassidynamometer inte varlika god. Tester som utförs pĂ„ en motordynamometer Ă€r mycket mer direktverkande pĂ„ testobjektet. NĂ€r motorn Ă€r monterad i ett fordon som sedantestats pĂ„ en chassidynamometer kommer den att fungera som ett merdynamiskt system, tackvare exempelvis pĂ„verkan av drivlinan tillsammans medvĂ€xellĂ„da och dĂ€ck. Även tester pĂ„ vĂ€g som utförts pĂ„ AVL MTC visar att vissatunga motorer förbrukar mer brĂ€nsle och slĂ€pper ut mer emissioner nĂ€r de Ă€rmonterad i tunga fordon, som körs under verkliga körförhĂ„llanden, jĂ€mfört medmotorns certifieringsprovningsresultat.

Branschbolaget Svensk Raps AB har under flera Är haft som mÄl att öka andelen odlad areal av oljevÀxter. MÄlet för 2005 var att odla 100 000 ha. Statistik frÄn jordbruksverket visar att det Är 2005 odlades oljevÀxter pÄ 82 500 ha, vilket Àr ca. 3 % av den totala Äkermarken i Sverige, 2 688 000 ha. Av denna areal odlades 35 500 ha höstraps och 38 500 ha vÄrraps.

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtÀtning kan utvecklas frÄn en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgÄngspunkter har varit idéerna om den tÀta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med mÀnniskan i fokus. Jag har utgÄtt ifrÄn Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsÀtt pÄ staden och Àven lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion sÄ gÄr det att tillföra element till Viksjö som gör att omrÄdet har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö Àr en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som bestÄr av mestadels villamattor och radhusomrÄden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtÀtning kan utvecklas frÄn en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgÄngspunkter har varit idéerna om den tÀta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med mÀnniskan i fokus. Jag har utgÄtt ifrÄn Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsÀtt pÄ staden och Àven lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion sÄ gÄr det att tillföra element till Viksjö som gör att omrÄdet har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö Àr en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som bestÄr av mestadels villamattor och radhusomrÄden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har en viss punktvis förtÀtning skett men annars ser Viksjö ut som nÀr det byggdes. Viksjö Àr uppbyggt utav flera smÄhusomrÄden dÀr varje omrÄde bildar en egen enklav som Àr kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom Viksjö ? Viksjöleden.

Intentionen med denna undersökning Àr att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften föresprÄkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av kÀllmaterialet och dess historiska genuskontext vilar pÄ tvÄ huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och frÀmst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gÀllande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt kÀllmaterial och dÀrför operationaliseras Connells teori med hjÀlp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. DÀrmed grundas studien pÄ ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.