Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ hur chefer upplever samarbetet mellan enheterna inom den organisationskultur de Àr verksamma i. Analysen baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med 11 chefer inom en sektor i en kommunal vÄrd- och omsorgsförvaltning, som utifrÄn LEAN önskar samla sin personalstyrka mot gemensamma mÄl för att bÀttre kunna klara sitt uppdrag. Studiens frÄgestÀllningar syftar till att undersöka hur cheferna upplever kulturen inom sin organisation och enhet samt hur de vÀrderar samarbetet mellan enheterna. Undersökningen, som tillÀmpar en kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats, analyserar intervjudata utifrÄn kulturteori och symbolisk interaktionism, med fokus pÄ gemensamma symboler och mönster.  Studien fann att cheferna har nog med sitt och deras upplevelse av samarbetet Àr att det prÀglas av konkurrens, revirtÀnkande och oförenliga perspektiv. Arbetet med att stÀrka organisationens gemensamma kultur har Ànnu inte uppnÄtt nÄgon mÀrkbar effekt och de gemensamma symbolerna Àr fÄ.

TillvÀxten av detaljisternas egna mÀrkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fÄtt vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV Ät detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de vÀljer att producera EMV Ät detaljisten. Leverantörernas storlek och position pÄ marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen pÄverkas pÄ olika sÀtt av EMV beroende av deras position pÄ marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag vÀljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmÀssiga och konkurrensmÀssiga.

Syfte: Studien syftar till att öka förstÄelse för hur reformen HÀlsoval SkÄne har pÄverkat sÄvÀl offentliga vÄrdenheter som privata aktörer och hÀrigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts. Metod: Kvalitativ metod, fallstudie. Empirisk analys: Studien visar bland annat pÄ att det krÀvs en överrensstÀmmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar Àven att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer mÄste tas i beaktande vilket gÄr i linje med strategic fit och the design school. Vidare har Àven ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriÀrer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har Àven identifierats vilka Àr av stor vikt för att överleva i hÀlsovalet men Àven olikheter betrÀffande konkurrenssituationen visar sin inverkan. Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tÀnkas vara avgörande Àr företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vÄrdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av HÀlosval SkÄne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med frÄn början..

En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.

Syfte: Syfte Àr att kartlÀgga hur Com Hem och ICA arbetar med sina skapade frontfigurer som "spokespersons".Problem: Det kan vara svÄrt för företag att nÄ ut till sina kunder i dagens hÄrda konkurrens. Det Àr dÀrför viktigt att de anvÀnder sig av olika strategier för att differentiera sitt varumÀrke och bli unika pÄ marknaden. En varumÀrkesstrategi kan vara "spokespersons", dÀr nÄgon blir företagets ansikte utÄt. Företagets "spokespersons" syns dÀrefter kontinuerligt i deras reklam. Det krÀvs att företaget noggrant överlÀgger vem som ska sammankopplas med varumÀrket, för att kommunicera ut rÀtt budskap till sina mottagare.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa intervjuer och textanalyser.Resultat: VÄra resultat visade att Com Hem och ICAs "spokespersons" har och Àr effektiva i deras marknadsföring.

Titel: Internkommunikationen i PrimÀrvÄrden ? en undersökning om de kommunikativa förutsÀttningarna för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsÀttningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformMetod: Kvantitativ (enkÀtundersökning)Material: 715 enkÀtsvar frÄn medarbetarna i PrimÀrvÄrden VÀstra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad fÄr den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de kÀnner högre tillit till den muntliga informationen. NÄgra av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mÄl och nÄgra saknar viktig information.

I sitt val av marknadsföringsstrategi stÀlls ett företag inför tvÄ grundlÀggande strategiska alternativ; att verka för att vÀrva nya kunder eller verka för att behÄlla befintliga kunder. Till följd av en hÄrdande konkurrens pÄ mÄnga marknader har den förstnÀmnda strategin kommit att bli mindre effektiv och lönsam. Strategin att etablera, bevara och utveckla kundrelationer har dÀrmed kommit att fÄ allt större utrymme i mÄnga företags marknadsstrategier. UtifrÄn den teori som vi tagit del av, kan vi konstatera att det finns tvÄ huvudsakliga strategier för ett företag att etablera, bevara och utveckla kundrelationer, dels genom att skapa kundtillfredsstÀlllese och dels genom att etablera bytesbarriÀrer i relationen. Vi kan i uppsatsen konstatera att strategin att verka för kundtillfredsstÀllelse sannolikt kommer vara den mest framgÄngsrika strategin för ett tjÀnsteföretag som Sydkraft Bredband, i strÀvan efter att bygga upp lÄngvariga kundrelationer.

I publika börsföretag kan kostnad eget kapital estimeras med hjÀlp av Capital Asset Pricing Model ? CAPM utifrÄn marknadsdata av dess aktiepriser. Eftersom marknadsdata saknas för ickepublika företag mÄste estimering av kostnad eget kapital utföras pÄ annat sÀtt, varpÄ approximativa metoder utvecklats. DÄ inga av dessa metoder fungerar tillfredsstÀllande har syftet i denna undersökning varit att utreda om Analytisk Hierarki Process kan anvÀndas för att utifrÄn redovisningsdata estimera den systematiska riskpremien för ickepublika företag. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i Cotner & Fletchers (2000) anvÀndande av AHP för estimering av den totala riskpremien.

Syfte: Syftet Àr att undersöka bankernas tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de lÀmnar krediter till en kund, vilka skillnader och likheter finns mellan de olika bankerna och pÄ vilket sÀtt anvÀnder de sig av riskhantering vid kreditbedömning av hushÄll?Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi anvÀnt en         kvalitativ metod, i form av intervjuer med bankchefer. Det empiriska materialet analyserade vi frÀmst utifrÄn teoretiskt material kring risker och riskmanagement, konkurrens och relationer.Slutsats: Riskbedömningen hos de olika bankerna görs i stora drag likartat, men det finns skillnader i bankernas hantering nÀr det kommer till handlÀggarens frihet och hur de personliga relationerna spelar in. Vi kan se att riskhantering sker till stor del reaktivt, bankerna Àr passiva i förÀndring av riskhantering och behÄller rutinerna sÄ lÀnge som möjligt. Undersökningen visar Àven att bolÄnen inte lÀngre Àr den starka konkurrensfaktorn den tidigare varit för bankerna..

EnergiomrÄdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt omrÄde i dagens samhÀlle. En minskad energianvÀndning Àr gynnsam för miljö och klimat och Àr Àven attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv.Industrisektorn har potential att effektivsera sin anvÀndning av energi men de ÄtgÀrder som finns att tillgÄ för att uppnÄ detta vidtas inte fullt ut. Detta beror pÄ att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar pÄ dessa hinder men Àven pÄ de drivkrafter som kan anvÀndas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.I studien framtrÀder ekonomi och inre samt yttre pÄverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Samodling Àr en odlingsmetod som kan anvÀndas för att förbÀttra dagens odlingssystem. Metoden innebÀr att tvÄ eller flera kulturer odlas tillsammans under en större del av vÀxtsÀsongen. Samodling kan anvÀndas pÄ flera olika sÀtt för att förbÀttra odlingsförhÄllandena för antingen huvudgrödan eller hela odlingen. Den har en bevisad effekt pÄ olika skadegörare och kan minska angreppen i odlingen. Samodling kan Àven anvÀndas för att minska ogrÀsspridningen, förbÀttra mikroklimatet, samt öka antalet maskar och naturliga fiender i odlingen.

Dagens företag verkar pÄ en förÀnderlig marknad med allt hÄrdare konkurrens som företagen mÄste kunna anpassa sig till. Detta har medfört att dagens traditionella styrsystem har ifrÄgasatts. Enligt kritikerna Àr det inte anpassat för den snabbt förÀnderliga omgivning som Àr ett faktum i dagens företagsekonomiska miljö. Budgeten Àr det vanligast förekommande styrsystemet i svenska företag och har under lÄng tid haft ett starkt fÀste. Fler och fler företag överger numer budgeten till förmÄn för budgetlös styrning.

The aim of this thesis is to examine how secondary teachers in the subject of history are using the textbook in their teaching. Four questions are being dealt with in this thesis. What importance is being placed on the use of history textbooks by the secondary teachers? What priorities do the secondary teachers have? How do they deal with student interests? And what is the importance of the secondary teachers? work experience? I have interviewed four secondary teachers with different work experience to complete this thesis. A Dictaphone has been used in all the interviews. Research has shown that textbooks now have a central role in teaching and the lack of alternative materials and reduction of teaching hours has made it difficult to replace. The main conclusions of the thesis are that the history textbook has a dual role depending on the teacher you ask, and that the history book is used differently by the teachers.

VarumÀrket och dess betydelse inom tjÀnsteomrÄdet Àr nÄgot som mÄnga forskare studerat. VarumÀrkesarbetet förekommer idag allt mer bland företag eftersom det rÄder stor konkurrens pÄ de flesta marknader. FastighetsmÀklare gÄr under tjÀnstesektorn och de mÀklartjÀnster de erbjuder Àr likartade, vilket gör att konkurrensen hÄrdnar. TjÀnsteverksamhet handlar om att skapa lÄngsiktiga relationer med sÄvÀl medarbetare som kunder, och medarbetarna spelar den viktiga rollen i förmedlandet av varumÀrket. Allt fler företag börjar förstÄ vÀrdet av att skapa en stark intern varumÀrkeskultur.Ett centralt syfte med studien Àr att se hur mÀklarfirman Widerlöv & Co, som Àr marknadsledande i Uppsala, arbetar internt med sitt varumÀrke samt att se vilken kultur som rÄder inom företaget.