Studien handlar om en destination i den svenska fjÀllvÀrlden som bestÄr av tvÄ nÀrbelÀgna orter. Aktörerna Àr flera och av olika storlekar, destinationsmarknads-föringen har dÀrigenom flera utmaningar att hantera och beakta dÄ vÀrderingar och intressen Àr Ätskilda. De tvÄ orterna Àr olika till karaktÀren och medan den ena orten utvecklas gör den andra orten inte det lika starkt. Orterna tillsammans sÀnder ut en rad olika budskap genom olika marknadsföringsinsatser som sammantaget inger en diffus bild av destinationen och de olika avsÀndarna.En destination som inte gemensamt samarbetar och koordinerar sina marknadsföringsinsatser sÀnder ut en diffus bild till bÄde besökare och investerare. En destination som bestÄr av flera aktörer Àr i stort behov av sÄvÀl samarbete som konkurrens ? pÄ ett positivt och inte destruktivt sÀtt.

MÄnga butiker i glesbygden har tvingats lÀgga ned pÄ grund av hÄrd konkurrens frÄn större butiker i stÀder och handelscentrum. De har dock ofta en samhÀllviktig roll som exempelvis ombud för apotek och post och en nedlÀggning bör om möjligt undvikas. Minskade energikostnader resulterar i att butikers chanser att överleva ökar. Projektets syfte var att föreslÄ ÄtgÀrder som kan reducera energianvÀndningen i fyra butiker i Stockholms skÀrgÄrd. En energimodell för butikerna utvecklades för att simulera energianvÀndningen samt effekter av ÄtgÀrder, enskilt och i paket.

I denna uppsats, med titeln IFRS pÄverkan pÄ kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen Àr att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultatrÀkning, dÄ fastigheterna redovisas till marknadsvÀrde istÀllet för som tidigare till anskaffningsvÀrde. Uppsatsens deskriptiva syfte Àr tvÄfaldigt. För det första stÀller författarna sig frÄgan om kreditgivarna upplever en förÀndrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas vÀrderingsmetoder sedan införandet av IAS 40.

I en bransch med tuff konkurrens mÄste företag finna nya vÀgar genom att differentiera sitt varumÀrke. För de mindre aktörerna blir det en ytterligare utmaning eftersom de inte har samma förutsÀttningar att kommunicera sin identitet till kunderna pÄ samma sÀtt som de stora kedjeföretagen. I vissa fall Àr det inte bara ett ekonomiskt stÀllningstagande att inte marknadsföra sig via traditionella media, utan ocksÄ en strategi för sÀrskiljning. Oavsett om det handlar om resurser eller ovilja, sÄ kan dessa smÄ modeföretag ha vÀldigt hÀngivna kunder som identifierar sig med varumÀrket. I denna studie valde vi dÀrför att undersöka vad som verkade vara just ett sÄdant företag.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

This study examines work relations on a real estate agency. My interest is to examine how real estate agents apprehend their work relations, and how a recession can affect these relations. Previous research shows that the occurrence of competition in groups decreases the motivation to cooperate. A different research illustrates that reward interdependence is important to performance, and that task interdependence drives observed cooperative behavior. The study contained six interviews with real estate agents working on commission.

En allt hÄrdare konkurrens pÄ marknaden, krav pÄ effektivitet i en organisation eller jakten pÄ reducerade kostnader Àr alla orsaker till att företag och verksamheter idag arbetar med att fÄ det interna kvalitetsarbetet till att bli effektivare. Byggprocessen har en lÄng rad av aktörer med olika roller och ansvar beroende pÄ i vilket skeende processen Àr i. BestÀllaren Àr oftast först ut i denna komplexa process, vilket medför att det Àr viktigt att just bestÀllaren sÀkrar och arbetar effektivt med kvalitet, bÄde internt och externt. Om bestÀllaren saknar ett effektivt kvalitetsarbete ges en ökad kostnad för att i efterhand rÀtta till fel eller avvikelser. BestÀllaren Àr den som finansierar projekt och fÄr Àven leva med slutprodukten.

Kryssningsindustrin Àr en dyna-misk bransch som Àr under stÀndig förÀndring och utveckling. Branschens stora problematik Àr avsaknaden av en fÀrdigproducerad produkt pÄ kryssnings-destinationerna. Alla mÀnniskor, platser, företag och organisationer som kryssnings-resenÀren kommer i kontakt med pÄ destinationen Àr med och pÄverkar resenÀrens helhetsintryck. Detta innebÀr att samverkan mellan olika aktörer Àr nödvÀndigt för att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig kryssningsdestination. Samverkan genom kluster handlar om att tillsammans nÄ gemensamt uppsatta mÄl och visioner, samt att ta tillvara pÄ de olika resurser, mÀnniskor och relationer som interagerar pÄ en kryssningsdestination.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Syftet med undersökningen var att ur ett innovationsperspektiv studera de drivkrafter och barriÀrer som uppstÄr inom bygg- och fastighetssektorn nÀr kraven pÄ energieffektivisering i fastigheter ökar. Undersökningen grundar sig pÄ bebyggelsesektorns betydande andel av Sveriges totala energianvÀndning. Arbetet omfattar sju kvalitativa intervjuer med aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. I intervjuundersökningen studeras bygg- och fastighetssektorns agerande inför ökade krav pÄ energieffektivitet i fastigheter, de aktörer och faktorer i planeringsprocessen som har möjlighet att pÄverka den framtida energieffektiviseringen och avslutningsvis, huruvida det kommande kravet pÄ energideklarationer för byggnader uppfattas som drivkraft eller barriÀr. Analysens resultat tyder pÄ att energieffektivisering idag drivs fram frÀmst av ekonomiska skÀl, men att energideklarationen kan bli ett viktigt incitament.

Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om Àldre- och omsorgsboendet KoppargÄrden. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver KoppargÄrden. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som Àger Carema Care, om ursÀkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det Àr som gör det till en kris som KKR och Triton kÀnner sig nödgade att be om ursÀkt för.Det material jag har undersökt i uppsatsen Àr fyra debattartiklar frÄn Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nÀtsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjÀlp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda pÄ vilken syn pÄ krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det Àr just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör.Det blev snabbt tydligt att detta inte enbart var en frÄga som handlade om praktisk vÄrd, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn pÄ en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen.

FörÀndringstakten i samhÀllet ökar dramatiskt och detta kan delvis förklaras av en ökad internationell konkurrens och stora förÀndringar inom teknologi och nÀringslivsstruktur. Detta har lett till att antalet företag stÀndigt ökar. Under senare tid har franchising blivit en alltmer populÀr företagsform jÀmfört med att vara egen företagare, sÀrskilt bland kvinnor. Syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen för om kvinnan som Àr franchisetagare har liknande bakgrund, personliga egenskaper, behov och drivkrafter som kvinnan som Àr företagare. För att undersöka detta har vi gjort fallstudier av kvinnan som Àr företagare och av kvinnan som Àr franchisetagare.

SmÄ reklambyrÄer har, i skuggan av den ekonomiska krisen, fÄtt konkurrens om sina kunder av större reklambyrÄer och tryckerier. En lösning kan vara att skapa relationer till företag utanför nÀromrÄdet. Internetbaserade verktyg för distanskommunikation skulle i sÄdana fall kunna erbjuda ett bra komplement till det fysiska mötet.Distanskommunikation Àr effektivt eftersom det bland annat ger minskad tidsÄtgÄng för möten och minskade resekostnader. Denna typ av kommunikation kan dock innebÀra större risk för missförstÄnd, och fÀrre tillfÀllen att bygga en personlig relation till kunden. AnvÀndningen av internetbaserade verktyg för att kommunicera pÄ distans förvÀntas dock bli allt vanligare i framtiden, i takt med att utbudet av kommunikationsverktyg ökar.HuvudmÄlet med denna studie har dÀrför varit att undersöka förutsÀttningarna för distanskommunikation mellan reklambyrÄ och kund.

I denna uppsats undersöks ungdomars anvÀndning av gratis mobilapplikationer. Uppsatsen lyfter fram faktorer som pÄverkar applikationsanvÀndningen och förklarar hur faktorerna i jÀmförelse med varandra pÄverkar anvÀndningen. Genom detta nyanseras Àven skillnader mellan anvÀndningen av gratis-applikationer och betal-applikationer.En kvalitativ studie gjordes i form av tvÄ fokusgrupper dÀr den Ätskiljande faktorn var förvÀrvsinkomst. Deltagarna fick i grupper diskutera olika teman, till exempel pris, sociala pÄtryckningar och attityd kring anvÀndningen av mobilapplikationer. Resultatet av gruppintervjuerna tolkades och analyserades utifrÄn en tolkningsram baserad pÄ företagsekonomiska teorier.

Inför höstterminen 2007 förÀndrades grundutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid UmeÄ universitet, men nÄgon alumnuppföljning har aldrig gjorts. I denna kandidatuppsats utvÀrderas utfallet av lÀrosÀtets nya kandidat- och magisterprogram utifrÄn alumnernas etablering pÄ arbetsmarknaden samt vÀrdering av utbildningarnas fÀrdighetstrÀnande inslag och relevans i arbetslivet. Studien genomfördes nov-dec 2013 i form av en brevenkÀt, vars svarsfrekvens uppgick till 71 procent (n=77). Cirka Ätta av tio respondenter har haft ett utbildningsrelevant arbete sedan studietiden. De flesta alumner bor kvar pÄ utbildningsorten, vilket enligt dem orsakar hög konkurrens pÄ den regionala arbetsmarknaden.