Det rÄder i dagens lÀge en hÄrd konkurrens mellan sÄvÀl bolag pÄ den inre marknaden som mellan olika regioner. Möjligheten till ökat samarbete mellan bolag frÄn olika EU-lÀnder Àr en viktig del i att stÀrka Europas och de europeiska bolagens konkurrenskraftighet, vilket exempelvis kan göras genom grÀnsöverskridande fusioner. Det tionde bolagsdirektivet Àr sÄledes tÀnkt att möjliggöra och underlÀtta sammanslagningar av bolag frÄn olika medlemslÀnder. Den 13 december 2005 kom det dock en dom frÄn EG-domstolen som i viss mÄn kan tÀnkas underminera tanken bakom det tionde bolagsdirektivet. I Sevic Systems-domen, uttalar nÀmligen EG-domstolen att det ÀndÄ, trots att det tionde bolagsdirektivet ej Ànnu trÀtt i kraft, Àr möjligt att genomföra en grÀnsöverskridande fusion mellan tvÄ bolag, Àven om ett sÄdant förfarande ej Àr möjligt enligt de berörda lÀndernas lagstiftningar.

Syftet med examensarbetet var att se pÄ skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretags upphandlingsprocess och om dessa kan kopplas till LOU. Ett annat syfte med arbetet var att undersöka om lagens syften uppfylls.Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer med fem kommunala bostadsbolag och fem privata bostadsbolag. Vidare gjordes en litteraturstudie kring omrÄden som framkom vid intervjuerna. En genomgÄng och sammankoppling till lagen har utförts.De tvÄ hypoteserna som undersökts var om:det finns skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar som Àr direkt uppkomna pÄ grund av LOUatt LOUs syften inte uppfylls genom dess tillÀmpningResultatet av arbetet Àr att det finns stora skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar. Upphandlingsprocessens delar Àr lika men hur de olika delarna utförs Àr olika.LOUs syften uppfylls till viss del genom att priset konkurrensutsÀtts pÄ ett relativt effektivt sÀtt men att det Àr svÄrt att uppfylla affÀrsmÀssigheten pÄ grund av transparensen samt regelverkets stelbenthet.Lagen om offentlig upphandling, LOU, detaljstyr den offentliga sektorns upphandlingar.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna pÄ sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar ocksÄ hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som anvÀnds i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP pÄ ett relativt överensstÀmmande sÀtt och de pÄpekar att implementeringen av IUP Àr en lÄng process. Genomförandet av IUP har pÄ skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Under det nya seklets början har den svenska snusmarknaden karaktÀriserats av en ökande konkurrens efter att under en lÄng period i princip ha varit en monopolmarknad för det tidigare statliga bolaget Swedish Match. Uppsatsen har syftat till att undersöka de intrÀdesbarriÀrer som uppstickarna mött i sina försök att penetrera en marknad som karaktÀriseras av ovanligt hög varumÀrkeslojalitet, marknadsföringsförbud och i vissa fall distributionssvÄrigheter och dÀrefter analysera hur dessa kan övervinnas med hjÀlp av marknadsföringsverktyg. Arbetet har en kvalitativ och hermeneutisk prÀgel och tar sin utgÄngspunkt i Michael Porters ?Barriers to entry?-modell, Kotlers ?Push- och Pull strategier? samt ?Marketing Mix?-modellen och fokuserar i första hand pÄ bolagen Skruf Snus AB och Fiedler & Lundgren dÀr nyckelpersoner intervjuats. Undersökningen visade att företagen anvÀnt sig av olika strategier för att penetrera intrÀdesbarriÀrerna med hjÀlp av marknadsföringsverktyg.

Databaser och databassystem Àr grunden för en stor del av de verksamheter som företag och organisationer sysslar med idag. Att utnyttja moderna databasteknologier kan medföra ett sÀkrare och smidigare system vilket i sin tur kan leda till konkurrens-fördelar för de som anvÀnder dem.I detta arbete undersöks i vilken omfattning ett antal olika moderna databasteknologier anvÀnds inom företag och organisationer i Sverige och huruvida kostnaden Àr det största hindret för vidareutvecklingar av befintliga system.Inledningsvis beskrivs ett antal moderna databasteknologier för att ge en uppfattning om vilka möjligheter som finns pÄ databasomrÄdet. DÀrefter redovisas den under-sökning som gjorts med hjÀlp av telefonintervju som metod för att samla in material.Resultatet visar att vissa teknologier, som exempelvis databaser kopplade mot Internet, utnyttjas och i stor utstrÀckning kommer att anvÀndas i Ànnu högre grad i framtiden. Av undersökningen framkom ett flertal olika hinder för utveckling av databassystem dÀr kostnaden endast Àr ett av dessa..

Titel: Internkommunikationen i PrimÀrvÄrden ? en undersökning om de kommunikativa förutsÀttningarna för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsÀttningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformMetod: Kvantitativ (enkÀtundersökning)Material: 715 enkÀtsvar frÄn medarbetarna i PrimÀrvÄrden VÀstra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad fÄr den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de kÀnner högre tillit till den muntliga informationen. NÄgra av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mÄl och nÄgra saknar viktig information.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare tÀnker kring anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans Är 3-6. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet av studien visar att lÀrarna anser att de prioriterar lÀsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför sÄ mÄnga positiva effekter för elevernas sprÄkliga och personliga utveckling. LÀrarna önskar dock att de skulle hinna med att anvÀnda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna.

Att företag inför miljöledningssystem i syfte att underlÀtta arbetet med miljöfrÄgor blir idag allt vanligare. Detta Àr ofta ett resultat av krav frÄn externa intressenter och Àr avsett att stÀrka företagets position i konkurrens med andra företag. Men vad kan tÀnkas utgöra den förenande lÀnken inom ett företag som fÄr miljöarbetet att fungera och utvecklas? Hur kan den lÀnken i sÄ fall stÀrkas? Den hÀr C-uppsatsen fokuserar pÄ dessa frÄgor och ramas in av begreppet kommunikation. FrÄgorna rörde bl.a.

The number of sawmills in Sweden has decreased dramatically since the 1980s and the trend looks set to continue. The sawmills that are left instead becomes larger and are situated farther apart. In northern Sweden, they are concentrated along the coastline.In our study, we compared conditions for running a sawmill in inland areas and coastal areas and looked at what factors have the greatest impact on the profitability of the sawmill in northern Sweden.We chose to compare different locals conditions for a sawmill that only sawn pine timber and had an annual raw material requirements of 300 000 m3ub per year. By analyzing the kNN-data from the Swedish National Forest Inventory we have taken out the size of the timber volume at each site and its catchment. We have also looked at possible competitors in the areas that may affect the purchase price of the commodity.

PÄ dagens förÀnderliga marknad med ökande krav frÄn kunder, Àr kundvÀrde ett konkurrensmedel för företagen. Denna studie syftar till att undersöka och analysera vÀrdeskapande processer, gentemot sina kunder, som ett bostadsproducerande byggföretag mÄste ha för att behÄlla sin position pÄ marknaden. Anledningar till att stora företag skall tillÀmpa processer inriktade pÄ kundvÀrde Àr den ökande globaliseringen, konkurrens och förÀndrat kundbeteende. SmÄ företag har traditionellt sett alltid varit tvungna agera utifrÄn kundens marknad. Studien har visat att detta Àr nÄgot de stora företagen bör ta lÀrdom av nÀr det gÀller planering av byggprocesser.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken pÄverkat regler och professionalism inom revisorsyrket pÄ de större revisionsbyrÄerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande ÄtgÀrder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrÄs beroende gentemot klient. Vi har frÄn respondenterna stött pÄ överensstÀmmande uppgifter gÀllande hot sÄsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gÄ ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande ÄtgÀrderna som revisionsbyrÄerna anvÀnder sig av för att stÀvja beroendehot Àr lagarbete, utbildning, avgrÀnsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmÄgan hos revisorn Àr viktig i sammanhanget och kan komma att fÄ utökad betydelse i förlÀngningen.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Den hÀr studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förÀndrats till följd av deras digitala publicering och i sÄ fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, fÀrre prenumeranter och dÀrför Àven vikande annonsintÀkter, utöver ökad konkurrens frÄn Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att stÀndigt mÀta hur lÀsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lÀsta. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer pÄ tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska stÀllningstaganden. Analysen tar upp en rad frÄgestÀllningar som gÀller det journalistiska innehÄllet, sprÄk, typ av textgenres som publiceras, sÀtt att skriva, förhÄllningssÀtt hos kulturredaktören samt olika sÀtt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var nÄgot av detta som framstÄr som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

Ökad konkurrens i arbetslivet leder till att företag söker vĂ€gar till att attrahera, bibehĂ„lla och utveckla sin personal. Till hjĂ€lp för detta har arbetsgivaren flera redskap vilka fungerar som incitament till ökad motivation hos arbetstagarna. Ekonomiska belöningssystem framhĂ„lls i förenklade framstĂ€llningar som den mest betydelsefulla förklarande variabeln till motivation. I syfte att komma fram till en mer nyanserad bild av vad som pĂ„verkar motivation stĂ€llde denna uppsats lönens betydelse i förhĂ„llande till andra faktorer, sĂ„som arbetsklimat, som har med arbetsmotivation att göra. Resultatet frĂ„n fem intervjuer med yrkesverksamma personer i tjĂ€nstesektorn, som tolkats med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys, visade att intervjupersonerna hade unika profiler vad gĂ€llde kĂ€llor till motivation.

MÄnga organisationer har insett hur viktig det Àr med information och kommunikation, speciellt den interna kommunikationen. Det Àr viktigt att ha en vÀl fungerande intern kommunikation för att kunna hÀnga med i den tuffa konkurrens som rÄder. Det Àr via den interna kommunikationen som kunskap sprids inom en organisation.Uppsatsen Àr skriven pÄ uppdrag av Högskolan i Skövde. Informationsavdelningen ville undersöka hur vÀl deras interna kommunikation fungerar. De hade planer pÄ att utveckla ett intranÀt och ville dÀrför reda ut hur de anstÀllda ser pÄ ett intranÀt samt hur de uppfattar att den befintliga interna kommunikationen fungerar.Jag har gjort en intervjuundersökning med utvalda personer ur högskolans ledning, administration och utbildning.