Sökresultat:
1180 Uppsatser om Konkreta mćlformuleringar - Sida 57 av 79
Lean informationshantering: Applicering av Lean pÄ informationsflödet inom depÄfordonsledningen, SJ Hagalund
Denna studie behandlar ett försök att applicera Lean-teorier pÄ informationshantering. Lean Àr ett managementkoncept som togs fram i USA under 60- och 70-talet. Dess popularitet har gÄtt i vÄgor men Àr idag en utbredd standard inom bil- och verkstadsindustrin. Grundstenarna i Lean-filosofin Àr att hantera resurser snÄlt genom att eliminera slöseri och processer som inte tillför vÀrde till kunden. Att applicera Lean-teorier pÄ informationshantering Àr ett relativt nytt och i dagslÀget finns ej vedertagna och allmÀnt erkÀnda verktyg och metoder.
VĂRDERINGARNAS BETYDELSE FĂR ARBETSTILLFREDSSTĂLLELSEN : En kvantitativ undersökning om hur samspelet mellan vĂ€rderingar och arbetssituation pĂ„verkar arbetstillfredsstĂ€llelsen
Studiens övergripande syfte Àr att undersöka sambanden mellan grundlÀggande vÀrderingar, arbetssituation och arbetstillfredsstÀllelse. De konkreta frÄgestÀllningarna Àr 1. Finns det nÄgot direkt samband mellan fem grundlÀggande vÀrderingar och arbetstillfredsstÀllelse? 2. Finns det ett samspel mellan grundlÀggande vÀrderingar, arbetssituation och arbetstillfredsstÀllelse? Undersökningens primÀra fokus Àr frÄgestÀllnigen 2.
Orientering och förflyttning i utomhusmiljö : En studie av anvÀndbarheten hos de naturliga ledytorna enligt personer med blindhet
Det Àr av stor vikt att utomhusmiljön planeras och utformas pÄ ett sÀtt som möjliggör för en sjÀlvstÀndig orientering och förflyttning för personer med blindhet. Ett sÀtt att öka personer med blindhets möjligheter till en mer sjÀlvstÀndig vardag Àr att utforma sÄ kallade taktila ledstrÄk. Taktila ledstrÄk definieras som en sammanhÀngande kedja av ledande element frÄn start till mÄl. De ledande elementen kan bestÄ av antingen naturliga eller artificiella ledytor. Enligt tidigare forskning beskrivs de naturliga ledytorna som mest anvÀndbara vid orientering och förflyttning för personer med blindhet, och bör dÀrför först tillvaratas enligt svensk lagstiftning.
"Vad f*n har jag valt f?r utbildning?" ? en kvalitativ unders?kning om kulturstudenters relation till sina studier
N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p?
fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag
tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att
folk i min omgivning m?tte mig med.
PALLIATIV V?RD AV BARN Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder f?r ?kat v?lbefinnande
Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar
som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva
metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande
komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan
bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den
palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och
f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.
Att lindra smÀrta och lidande - ett kulturellt perspektiv
Vi lever i ett allt mer multikulturellt samhÀlle, Är 2004 passerade Sveriges befolkning 9 miljoner och vid den tidpunkten var 1, 1 miljoner mÀnniskor i landet utrikes födda. Detta ökar kravet pÄ vÄrden och inte minst för oss blivande sjuksköterskor. Vi mÄste öka vÄr kunskap för att kunna tillgodose dessa mÀnniskors behov och uppnÄ den hÀlso- och sjukvÄrdslag som sÀger att alla mÀnniskor har rÀtt till en god vÄrd pÄ lika villkor. Syftet med denna studie var att fÄ ökad förstÄelse kring hur sjuksköterskan kan lindra smÀrta och lidande för patienter med annan kulturell bakgrund. Som teoretisk referensram i arbetet anvÀnds Madeleine Leiningers modell ? The Sunrise Model?, vilken syftar till att hjÀlpa sjuksköterskan att bedriva en kulturellt anpassad omvÄrdnad.
IntranÀtets utvecklingsfas: inte bara en framtida informationskÀlla
I en vĂ€xande organisation finns risk för att kommunikationen blir lidande dĂ„ denna inte fungerar pĂ„ samma sĂ€tt i en liten, respektive stor, organisation. Det Ă€r viktigt att kommunikationen utvecklas i takt med att organisationen expanderar. En stor organisation krĂ€ver mer Ă€n möten och personliga kontakter för att alla ska bli involverade i organisationen. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett intranĂ€t kan utvecklas för att gynna samtliga inom en organisation, med fokus pĂ„ medarbetarna. Genom att studera teori kring Ă€mnet skapades en grund för att kunna utföra en fallstudie vid organisationen Modo Hockey i Ărnsköldsvik.
Att upprÀtta en mjölkordningslista : samt att förebygga de vanligaste mastiterna
I Sverige drabbas Ärligen mÄnga mjölkkor av mastit, vilket medför stor
kostnader för lantbrukaren och lidande för kon. Genom att först vÀlja ut vilka
kor som Àr intressanta för provtagning och framodling av bakterier i mjölken
kan man senare upprÀtta en mjölkordningslista och pÄ sÄ vis förebygga
mastiter. MÄlet med detta examensarbete Àr att öka kunskapen om olika
mastitbakterier och hur man sjÀlv kan förebygga sjukdomsfall av mastit.
I litteraturstudien har fakta sammanstÀllts om de olika bakterierna, hur de tar
sig in i juvret och hur de kan förebyggas. För var bakterie anges Àven en lista
med konkreta ÄtgÀrder och vad man bör göra dÄ kon har insjuknat.
Provtagningen har skett pÄ gÄrden LillegÄrd som har problem med mÄnga
sjukdomsfall av mastit. Under tvÄ tillfÀllen har utvalda kor frÄn LillegÄrd
CMT-testats och vid behov togs mjölkprov för framodling av bakterier.
Att utveckla goda lÀsförstÄelsestrategier
Sammanfattning
Syfte
Mitt övergripande syfte med examensarbetet Àr att undersöka om elever som har undervisats i olika lÀsförstÄelsestrategier drar nytta av dessa nÀr de lÀser okÀnda texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever anvÀnder dessa strategier.
Preciserad frÄgestÀllning
Mina frÄgestÀllningar Àr följande: Hur undervisar lÀrare kring lÀsförstÄelsestrategier?
Hur anvÀnder eleverna sig av denna undervisning nÀr de lÀser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrÄn hur de anvÀnder olika lÀsförstÄelsestrategier?
Teoretisk ram
Jag anvÀnder mig av sociokulturella teorier och teorier om lÀsförstÄelseprocesser för att fÄ en teoretisk förankring i undersökningen.
Metod
Min undersökning vilar pÄ en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, dÀr jag anvÀnder mig av en fallstudie för att samla in empiri.
Resultat och analys
Det resultat jag har fÄtt fram i min studie visar att eleverna till viss del anvÀnder sig av de lÀsförstÄelsestrategier de har undervisats i nÀr de lÀser okÀnda texter.
En resa frÄn balanserat styrkort till strategikarta : Strategistyrning i Eskilstuna kommun
Problem: Hur en verksamhet skall styras har lÀnge varit föremÄl för debatt. Kaplan och Nortons balanserade styrkort har sedan mitten pÄ 1990-talet varit populÀrt dÄ Àven mjukare vÀrden (kund-, process- och lÀrandeperspektiv) synliggörs. PÄ senare Är har de kompletterat diskussionen om styrmodeller med en strategikarta. Denna strukturerar upp arbetet med att bryta ner de övergripande strategierna till konkreta handlingsplaner. I första hand Àr strategikartan tÀnkt som ett komplement för att ge ett strategibaserat underlag till styrkortet men har i mÄnga fall ersatt styrkortet genom att fungera som ett fristÄende styrsystem.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera det stöd som styrmodellerna balanserade styrkort och strategikartor kan ge vid styrningen av en verksamhet.
Digitala verktyg i en inkluderande undervisning? : En studie som belyser konkreta metoder och lÀrande gÀllande digitala verktyg i undervisningen
I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina rÀkenskapsÄr. Inte förrÀn media började rapportera om problemet tidigare i Är har diskussionen satts igÄng och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svÄra att tolka och implementera och för en del bostadsrÀttsföreningar kan tillÀmpningen vara ödesdiger. Valet stÄr mellan tvÄ regelverk i det sÄ kallade K-projektet.Syftet med studien Àr att utifrÄn bostadsrÀttsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som pÄverkar och hur de pÄverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.
InternprissÀttning : UpprÀttandet av en dokumentation enligt Skatteverkets riktlinjer
InternprissÀttning handlar om de priser som tas ut pÄ varor, tjÀnster och krediter nÀr de förflyttas runt mellan företag i intressegemenskap. InternprissÀttning Àr ett aktuellt Àmne i och med att globaliseringen i vÀrlden ökar och varor och tjÀnster förflyttas runt mellanlÀnder pÄ ett helt annat sÀtt Àn för nÄgra Är sedan.Skatteverket krÀver att internprissÀttningen inom koncerner ska upprÀttas enligt armlÀngdsprincipen. Denna princip bygger pÄ att prissÀttningen sker pÄ ett marknadsmÀssigt sÀtt, precis som om företagen skulle befunnit sig pÄ armslÀngds avstÄnd ifrÄn varandra.Syftet med den hÀr studien Àr att förstÄ internprissÀttningen frÄn ett praktiskt perspektiv och för att göra detta sÄ upprÀttar vi en dokumentation av ett företags internprissÀttning, i enlighet med Skatteverkets riktlinjer.VÄr ambition Àr att vi ska upprÀtta en korrekt dokumentation som Företaget kan anvÀnda sig av och under arbetet öka vÄr förstÄelse för Àmnet samt vÀva samman teori och praktik pÄ ett effektivt och resultatgivande sÀtt. Vi har dÀrför haft tÀt kontakt med Företaget för att inhÀmta all information och sÀtta oss in i organisationens arbetssÀtt.Skatteverket tar upp fem olika metoder som kan anvÀndas nÀr internpriser ska faststÀllas enligt armlÀngdsprincipen, men det Àr endast en utav dessa vi anvÀnder oss av i studien. Vi utgÄr sedan frÄn denna metod för att visa att Företaget tar ut marknadsmÀssiga internpriser.Empirin bestÄr av dokumentet i fÀrdigstÀlld form.
Internkontroll i försÀkringsbranschen : Hur motverkas försÀkringsbedrÀgeri?
Ekobrottsforskningen i Sverige har lÀnge varit ett försummat forskningsomrÄde och idag ligger utmaningen i att skaffa kunskap kring förebyggande frÄgor. Tanken Àr att ytterligare kunskap om ekonomisk brottslighet ska leda till ett mer proaktivt agerande istÀllet för endast ett reaktivt. Det vill sÀga ha tillrÀcklig kunskap för att kunna agera innan ett brott begÄs. En av de branscher som statistiskt sett ses som mest drabbad av nÄgon form av ekonomisk brottslighet Àr försÀkringsbranschen. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att bidra med ytterligare kunskap kring det förebyggande arbetet mot bedrÀgeri i försÀkringsbranschen. Detta genom att utreda hur den interna kontrollen ser ut vid skaderegleringen i svenska privata försÀkringsbolag samt analysera om det finns omrÄden inom den interna kontrollen som skulle kunna förbÀttras. Med utgÄngspunkt i COSOs vedertagna modeller för intern kontroll och risk management har semistrukturerade intervjuer utförts med representanter frÄn tre svenska, ömsesidiga försÀkringsbolag pÄ marknaden.
Och i de fönster dÀr ljuset Àr tÀnt - kan man förmoda att nÄgon Àr hemma
I den hÀr uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag anvÀnder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvÀgagÄngssÀtt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel pÄ hur jag bildligt och sprÄkligt kommunicerar. I ett samhÀlle som vÄrt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, Àr det lika viktigt att förstÄ hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala sprÄket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgÄr pÄ mycket olika sÀtt i de tvÄ fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar hÀr om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmÀnna kategorier som alla bilder, ocksÄ konstbilder, bygger pÄ? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstÄ det sÀregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar ocksÄ med hur bilden förhÄller sig till andra bilder, tidigare sÄdana, samtidiga eller senare skapade.
"Vi vill förÀndra!" : Pedagogers och barns tankar om den fysiska miljöns utrymme och inredning pÄ en förskola
Den fysiska miljön i förskolan kan innebÀra bÄde möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som pÄverkar kvaliteten och verksamhetens förutsÀttningar att skapa en miljö som prÀglas av inkludering och delaktighet Àr det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingÄr i ett större projekt vars syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskolor kan bidra till förÀndringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie Àr att ta del av nÄgra pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrÄn ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av omrÄdet utrymme och inredning gjorts enskilt av bÄde mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten pÄ avdelningen var lÄg. UtifrÄn en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestÄende av tre pedagoger dÀr deras beskrivning av tillgÀnglighet och begrÀnsningar i utrymme och inredning synliggörs.