Sökresultat:
1180 Uppsatser om Konkreta mćlformuleringar - Sida 56 av 79
Varför spÄrvÀg?
I SkĂ„ne pĂ„gĂ„r i dagslĂ€get planeringsarbetet för spĂ„rvagn i de tre största stĂ€derna; Malmö, Lund och Helsingborg. Hur kommer det sig att samtliga SkĂ„nes tre största stĂ€der med sĂ„ pass olika förutsĂ€ttningar och storlek planerar för spĂ„rvĂ€g samtidigt? Ăr det ett resultat av ett ökat resande eller finns det andra, mer visionĂ€ra faktorer som styr? Arbetet syftar till att undersöka och jĂ€mföra tre stĂ€ders val av spĂ„rvĂ€g utifrĂ„n de undersökta stĂ€dernas visioner och morfologiska förutsĂ€ttningar. Vilka Ă€r de avgörande faktorerna i valet av kollektivtrafik, hur motiveras valet och vilka effekter förvĂ€ntas ett sĂ„dant val ge staden? Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen Ă€r; hur motiverar de studerade kommunerna att planera för spĂ„rvĂ€g? Tre fallstudier har genomförts i studien för att möjliggöra jĂ€mförelser mellan fallen.
StÀndiga förbÀttringar : hur en förÀndringsagent motiverar sina medarbetare
Företag och organisationer stÄr stÀndigt inför förÀndringar pÄ marknaden. För att följa marknadens svÀngningar och dÀrmed uppnÄ konkurrensfördelar mÄste företagen arbeta med stÀndiga förbÀttringar. De arbetar dÄ med att effektivisera sina arbetsprocesser och minimera sina kostnader. För att lyckas med stÀndiga förbÀttringar mÄste medarbetarna kÀnna sig motiverade och engagerade inför förÀndringarna. Problem som kan uppstÄ vid förÀndringar Àr medarbetarnas motstÄnd.
Hypertoni - en hjÀrtefrÄga. Patienters erfarenheter av hypertoni och önskemÄl av patientutbildning
Introduktion: HjÀrt-kÀrlsjukdomar till följd av hypertoni orsakar stort lidande och stora kostnader vÀrlden över. Hypertoni kan ofta förebyggas genom livsstilsförÀndringar. Patienten har rÀtt till individanpassad information om sitt hÀlsotillstÄnd och dess behandling. Patientundervisning och information till patienter Àr en stor del av distriktssköterskans arbete. Patientundervisningens mÄl Àr att patienten ska bli sjÀlvstÀndig och fÄ kunskap i hÀlsofrÀmjande egenvÄrd.
?Det handlar om att hitta sprickorna i muren? : En studie av de som hÀrbÀrgerar gömda
Denna studies övergripande syfte Ă€r att studera hur personer som hĂ€rbĂ€rgerar flyktingar ser pĂ„ relationen mellan individers handlingar och hela samhĂ€llets ansvar för flyktingarna. För att uppnĂ„ syftet studeras tre mer konkreta frĂ„gestĂ€llningar; hur mĂ€nniskor som hĂ€rbĂ€rgerar papperslösa finner legitimitet för sin handling, hur de tror att andra mĂ€nniskor i samhĂ€llet ser pĂ„ deras engagemang och vad de sjĂ€lva tycker om mĂ€nniskor som inte Ă€r engagerade i detta. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt bygger pĂ„ JĂŒrgen Habermas arbete för att begreppsligöra civil olydnad. I syfte att sĂ€tta in dessa i en förstĂ„else hur informanterna ser pĂ„ sig sjĂ€lva i relation till samhĂ€llet anvĂ€nds ocksĂ„ Georg Simmels teoretiska tankar om samhĂ€llet utifrĂ„n hans begrepp; kristallisering, dubbel kategorisering av mĂ€nniskor och församhĂ€lleligande (vergesellschaftung). Som metod för att samla in studiens kĂ€llmaterial anvĂ€nds en tematiskt öppen intervju. Kodning och analys genomförs med sĂ„ kallad databaserad kodning, som sedan med hjĂ€lp av identifierbara underteman (antingen förbestĂ€mda eller skapade av informanterna) försöker bena ut en tankestruktur hos informanterna som kan besvara pÄ studiens frĂ„gor.Resultatet av studien visar att legitimeringen har tvĂ„ delar. En Ă€r att de bistĂ„r med akuta ÄtgĂ€rder som exempelvis tak över huvudet för mĂ€nniskor i nöd, den andra Ă€r att de vill Àndra "systemet" pĂ„ lĂ€ngre sikt. NĂ€r det gĂ€ller den andra frĂ„gan, menar informanterna att de i mĂ„nga fall beskrivs som hjĂ€ltar av andra. Den sista frĂ„gan kan delas upp i tvÄ delar.
Sortimentsplanering för modeföretag
Avsikten med denna studie Àr att undersöka hur sortimentsplanering arbetas fram i större och mindre modeföretag och koppla ihop detta med hur man planerar sitt sortiment, vilka beslut som tas, vilka faktorer som pÄverkar, hur sortimentsplanering sker i butik och hur man förbereder en sortimentsplan. Genom att undersöka och analysera arbetet kring sortimentsplanering har vi kommit fram till skillnader och likheter mellan de medverkande modeföretagen. För att uppnÄ syftet med studien och för att fÄ svar pÄ hur modeföretag arbetar med sortimentsplanering och vilka skillnader och likheter som uppstÄr beroende pÄ en verksamhets storlek och företagsform, har vi utgÄtt frÄn fyra företagsintervjuer. TvÄ av dessa skedde genom ett personligt möte, ett via telefonkontakt och ett via mejlkontakt. UtifrÄn de frÄgor som stÀlldes och respondenternas svar var det möjligt att bÄde analysera och dra slutsatser gÀllande Àmnet i frÄga.
Den parallella rÀttegÄngen : En kriminologisk studie om medias inflytande pÄ det allmÀnna rÀttsmedvetandet
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och hur pÄverkad man som lÀsare blir, av massmediernas eventuella vinkling av begÄngna brott och rÀttsfall i nyhetsrapporteringen. Mina konkreta frÄgestÀllningar lyder: PÄverkar media den allmÀnna uppfattningen om straffnivÄn, samt den allmÀnna uppfattningen om syftet med straff? Hur ser förhÄllandet ut mellan den allmÀnna uppfattningen om syftet med straff och vald pÄföljd?I avsnittet om tidigare forskning redovisar jag resultat i forskningsomrÄdet hur media pÄverkar allmÀnheten, dÄ det finns mycket liten forskning i just de frÄgestÀllningar som jag berör. Gemensamt för samtliga författare Àr att medias rapportering av brott inte stÄr i proportion till hur mÄnga, eller vilken typ av brott som egentligen begÄs. Detta fÄr i sig betydelse för allmÀnhetens rÀdsla för brott, kriminalpolitiska förÀndringar och allmÀnhetens syn pÄ och kunskap om rÀttsvÀsendet i stort.
Unasur - vilka förutsÀttningar finns för en framgÄngsrik regionalisering? : En analys av trettiosex intervjuer med sydamerikaner
Regionalisering Àr en av de viktigaste trenderna i global politik sedan Kalla Krigets slut. De mÄnga sydamerikanska lÀnderna som valt och Ätervalt vÀnster- och centervÀnsterpresidenter beslutade sig 2008 för att skapa en union i enlighet med den Europeiska Unionen. Det Àr statsvetenskapligt relevant att studera detta fenomen, eftersom det inte bara förÀndrar Sydamerikas förhandlingslÀge visavi ?nord?, utan ocksÄ har potential att förÀndra alla fattiga regioners förhandlingslÀge.Sydamerika har i stort en gemensam kultur, historia, sprÄk, religion och etnisk sammansÀttning ? ÀndÄ har kontinenten historiskt plÄgats av grÀnsstrider och konflikter, ofta med nationalistiska förtecken. Men demokratierna i de flesta av de sydamerikanska lÀnderna Àr unga.
Vi i femman : en studie av ett samarbetsförsök inom norrköpingsfotbollen dÀr kluster anvÀnds som modell
Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att analysera samarbetsförsöket inom norrköpingsfotbollen och att ta fram en handlingsplan för det framtida samarbetet. Denna plan ska konkretisera hur ett samarbete mellan IFK Norrköping, Smedby AIS, Eneby BK, Lindö FF samt Ă
by IF ska utvecklas. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Varför har de kommit fram till att ett samarbete med lokala föreningar frÀmjar norrköpingsfotbollen? Vad kan respektive part erbjuda i samarbetet? Hur ska samarbetet utvecklas för att samtliga inblandade ska fÄ ut sÄ mycket som möjligt av det?MetodStudien byggde pÄ sex kvalitativa intervjuer. Respondenterna vi valt att intervjua Àr betydelsefulla representanter frÄn samarbetsföreningarna.
Svenska företags instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning - ?Hit or Shit?
Under de senaste Ären har olika företagsskandaler, bÄde i Sverige och utomlands, varit ett uppmÀrksammat Àmne i olika samhÀllsdebatter. Skandalerna har resulterat i att allmÀnhetens förtroende för svenskt nÀringsliv sjunkit. Denna förtroendeproblematik skapade behov av att reglera utövandet av bolagsstyrning, pÄ engelska corporate governance. Kodgruppens uppgift Àr att utveckla den svenska Koden för bolagsstyrning som infördes 1 juli, 2005 och skall följas av bolag noterade pÄ Nordiska börsen i Stockholm. I dagslÀget omfattar Koden bolag noterade pÄ Large Cap med hemvist i Sverige.
?Vi pratar inte om fÀltarna, vi pratar med dem? -en kvalitativ intervjustudie om kommunikation och relation i professionellt förebyggande fÀltarbete med ungdomar.
Syftet med studien har varit att undersöka en specifik fÀltgrupps profession, genom att kartlÀgga fÀltsekreterarnas arbetsuppgifter samt belysa vilken betydelse det uppsökande arbetet kan ha för ungdomar i den aktuella kommunen. Tonvikten har legat pÄ att undersöka hur kommunikationen och relationen ser ut mellan fÀltsekreterarna och ungdomarna i deras mÄlgrupp. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av deltagande observation som metod. VÄra övriga frÄgestÀllningar har utforskats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer utförda med bÄde fÀltsekreterare och ungdomar. Materialet har analyserats med hjÀlp av kommunikations- och relationsteori men Àven utifrÄn ett socialpedagogiskt perspektiv.Resultat som framkommit genom studien Àr att fÀltsekreterarna ser pÄ sitt arbete som viktigt och varierande.
Bordsaltare
I den hÀr uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag anvÀnder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvÀgagÄngssÀtt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel pÄ hur jag bildligt och sprÄkligt kommunicerar. I ett samhÀlle som vÄrt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, Àr det lika viktigt att förstÄ hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala sprÄket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgÄr pÄ mycket olika sÀtt i de tvÄ fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar hÀr om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmÀnna kategorier som alla bilder, ocksÄ konstbilder, bygger pÄ? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstÄ det sÀregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar ocksÄ med hur bilden förhÄller sig till andra bilder, tidigare sÄdana, samtidiga eller senare skapade.
Hur gör man? : Att arbeta med ett strÀvansmÄl i förskolan med fokus pÄ sprÄk och digitala lÀrresurser som metod.
LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I den reviderade lÀroplanen förÀndrades en del av innehÄllet. Med den förÀndringen kan man anta att den reviderade lÀroplanen la större betoning av vikten att frÀmja barns utveckling och lÀrande. Barns sprÄkutveckling Àr av stor betydelse i de yngre Äldrarna dÄ sprÄk Àr ett grundlÀggande verktyg för allt lÀrande. Det Àr i samtal och samspel med andra som en stor del av barns sprÄk utvecklas.
Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap
Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar
i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna
s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild.
Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst?
myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska
tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera
hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta
grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.
Att ta steget in i Upplevelseekonomin : Upplevelseplan för Ăckerö Resort
Upplevelseplan för Ăckerö Resort lyder underrubriken pĂ„ denna uppsats. Ăckerö Resort Ă€r ett kommande resort nĂ€ra Göteborg som förhoppningsvis inom kort ska öppna portarna för gĂ€sterna. Tanken bakom namnet upplevelseplan ligger i fokuset pĂ„ upplevelser, dĂ€rav upplevelseplan och inte marknadsplan eller affĂ€rsplan. Tre huvudteman kommer vara fundamentet i denna uppsats, som ocksĂ„ kommer att genomsyra alla olika delar i uppsatsen. Storytelling, VĂ€rdskap och Upplevelseekonomi ska i slutet mynna ut i konkreta förslag pĂ„ hur Ăckerö Resort kan jobba för att tillfredsstĂ€lla kunden. Upplevelseekonomi vĂ€xer i vĂ„rt samhĂ€lle.
Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag
Titel: Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag.Niva?: C-uppsats i a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Madelene Hassa och Rebecca NormanHandledare: Stig So?rling och Tomas Ka?llquistDatum: 2015 ? JanuariBakgrund: I dagens konkurrenskraftiga samha?lle har det blivit allt viktigare fo?r fo?retag att ma?na om sina medarbetare och beha?lla kompetens. Detta kan bland annat go?ras med hja?lp av olika typer av belo?ningssystem, varav icke-moneta?ra belo?ningar pa? senare a?r blivit allt vanligare.Syfte: Syftet med studien a?r att skapa fo?rsta?else fo?r samspelet mellan fo?retagsledningars anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningssystem och personalomsa?ttning i fo?retag.Metod: Studien a?r genomfo?rd med en kvalitativ design och en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer.