Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling.

Detta examensarbete handlar om växtval för trafiknära områden. Dessa områden är problematiska på grund av deras väldigt speciella ståndortsegenskaper. Växterna måste tåla stadsmiljö värmen, torka, sol, kompakt jord, gasutbyte, vind och ett typiskt problem saltpåverkan.Rondeller och refuger ligger ofta vid vägar med mycket trafik och dessa saltas mycket vissa vintrar för halkbekämpning. Därför ställs det stora krav på de växter som planteras i dessa områden. Arterna måste vara anpassade för att tåla luftsalt och marksalt.Rondeller och refuger är också komplexa miljöer att göra växt- och gestaltningsförslag till på grund av trafiksäkerheten.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Barn kommer i kontakt med hälso- och sjukvård för olika mer eller mindre smärtsamma procedurer. Minnet av tidigare obehagliga erfarenheter kan ofta skapa rädsla inför framtida besök och risk för bestående sjukvårdsrädsla. I många studier beskriver barn att nålstick i huden är en av de mest smärtsamma procedurerna inom sjukvården. Samhället har ett ansvar och det finns reglerat genom lagar hur barn skall bemötas inom sjukvården. Barn i skolåldern har ofta en livfull fantasi och magiskt tänkande och upplever smärta annorlunda än vuxna.

En faktor som blir allt viktigare för dagens organisationer är kunskapshantering. Detta är av stor betydelse för att organisationer ska kunna dra lärdomar från tidigare genomförda projekt. Projekt tenderar idag till att ha stor budget med hög resursomsättning, vilket medför att organisationer måste lära sig av misstag och genomföra utvärderingar. Den allt snabbare förändringstakten är också en viktig faktor för kunskapshantering. För att organisationer ska kunna anpassa sig till detta är det viktigt att de inser att kompetensen inte ligger i att besitta en viss kunskap, utan snarare i att kunna anpassa sig, tillgodogöra sig nya lärdomar och vidareutveckla sin kompetens.Syftet med denna undersökning är att påvisa hur utvärderingar kan leda till att lärdomar identifieras i projekt som sedan kan spridas inom organisationen för att öka kompetensnivån samt slutligen ligga till grund för en återkopplingsprocess som ökar kvaliteten på nystartade projekt.

Syftet med studien är att beskriva och analysera rekryteringsprocessen med fokus på bedömning av kandidaters kompetenser. Ett delsyfte är att granska i vilken grad rekryteringsprocessen kan vara saklig och opartisk. Det har genomförts med en litteraturstudie och kvalitativa intervjufrågor.Resultatet visar att en kombination av bedömningsmetoder bör användas för att få ett underlag som bidrar med tillförlitlighet. Subjektivitet är en naturlig del som rekryteraren måste hantera. Det får inte influera omdömet till den grad att kravprofilen inte följs.

som ny chef samt att belysa vilken form av stöd och kompetensutveckling distriktschefernainom Svenska kyrkan i Göteborg efterfrågar.Vår studie genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med nio distriktscheferinom Svenska kyrkan i Göteborg. Då tjänsten som distriktschef är relativt nybildad gav detoss en möjlighet att undersöka distriktschefernas upplevelse av de svårigheter och motståndsom kan upplevas i rollen som ny chef. För att bearbeta resultaten har vi analyserat vårtintervjumaterial efter principen att skapa mening ad hoc. Utgångspunkt har tagits i teorier ochtidigare forskning av relevans med hänsyn till uppsatsens syfte. Teorierna berör områden såsom ledarskap, svårigheter i ledarskapet samt stöd och kompetensutveckling.

Omorganiseringar sker ofta när organisationer stöter på motgång och därför är tvungna att göra någon form av förändring. Det saknas i dagsläget forskning hur en förändring uppfattas ur en medarbetsarutgångspunkt. Denna studie har utförts vid SCA Timber ABs fem markandsavdelningar och syftet med denna studiehar varit att ge en multidimensionell bild av en förändringsledning ur ett medarbetar- och ledningsperspektiv samt att ta reda på hur de kan kontrasteras. De teorier som har använts har verkat som en grund för, och har väglett analysen. Studien har varit av kvalitativ typ och den metod som har använts bygger på en narrativ ansats.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur några specialpedagoger och lärare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strävan att skapa goda förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd, både vad gäller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnå kunskapsmålen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem olika skolor där fritidshem fanns. Studien utgår i från de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt. Slutsatsen av den här studien är att specialpedagoger och lärare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lärande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd. För att skapa ett lärande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens inställning samt handledning var områden som hade stor påverkan. Vad gäller skolledningens inställning var synen på fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas där gemensamma mål och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, utifrån skolledningens uppsatta mål. Handledning hade en stor påverkan när det handlade om att kunna stötta elever i att uppnå kunskapsmålen.

Bakgrund: Forskning visar att både familje- och gruppbaserad behandling kan ge bra resultat vid överviktsbehandling för barn. Dessutom kan båda dessa behandlingstyper upplevas positivt av barnen. En behandlingsform som gett goda resultat är en kombinerad familje- och gruppbehandling mot övervikt för barn.Syfte: Att ta reda på hur barn som genomgått kombinerad familje- och gruppbehandling mot övervikt upplever behandlingsformen.Metod: Kvalitativ metod användes med enskilda halvstrukturerade intervjuer. Deltagarna i undersökningen var sex barn i åldrarna 10 till 17 år som samtliga deltagit i en kombinerad familje- och gruppbehandling vid ett svenskt sjukhus. Intervjuerna spelades in och transkriberades.

Allt fler kvinnor söker för vulva vestibulit (VVS). Tyvärr är det många av dem som inte känner att de får hjälp. De som främst möter dessa kvinnor är läkare och barnmorskor på olika mottagningar. Därför är det viktigt att de har den kunskap som krävs för att kunna stödja kvinnor med vulva vestibulit. Tidigare forskning fokuserar mycket kring orsak, symtom och behandling men har inte beskrivit barnmorskans professionella roll att främja sexuell hälsa och livskvalitet hos kvinnor med VVS.

Denna uppsats behandlar ändelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv från yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet är att frilägga de språkliga faktorer som haft en reglerande effekt på de svaga maskulina substantivens variation och förändringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomspråkliga förhållanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet består av 20 texter skrivna under perioden 1442?1756. Texterna är valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomspråklig heterogenitet i undersökningen.

Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier elever väljer när de ska lösaett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuellaintervjuer med elever i årskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem somobserverades. Utifrån elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för attta reda på vilka strategier de valt att använda för att lösa problemet. Resultatet avelevernas lösningar visade på flera olika lösningsstrategier.

I en rapport från Skolverket framkommer att elever uppger att de lär sig mest och bäst när matematiken är relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt då undervisningen är varierad, flexibel och där monotona räkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske då utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? Det jag vill uppnå i arbetet är att beskriva hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lärarperspektiv. Detta har jag försökt svara på genom att ställa frågorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lärare i grundskolans senare år om utomhusmatematik och elevernas lärande? Vilka faktorer påverkar/avgör om lärare använder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lärarna exempel på? Jag har utgått från en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där jag intervjuat sex lärare för att få svar på mina frågeställningar.