Problemformulering: Vilken betydelse har marknadsföringsinriktad corporate storytelling för varumärkesuppbyggande i företag inom den svenska textil och Konfektionsbranschen?Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara vilken betydelse marknadsföringsinriktad storytelling kan ha vid varumärkesuppbyggande för företag inom textil och Konfektionsbranschen. Syftet är att förklara hur storytelling, som ett verktyg, kan användas för att bygga ett starkt varumärke hos företag samt ge branschspecifika rekommendationer för hur storytelling kan användas effektivt.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt där ett fallföretag, Fjällräven, intervjuats inom ämnet. Fallföretaget arbetar aktivt med marknadsinriktad storytelling.Teoretiskt perspektiv: Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av varumärkesuppbyggande där varumärkesidentitet och varumärkeskapital beskrivs mer ingående. Därefter redogörs det hur storytelling används som strategiskt verktyg.Empiriskt perspektiv: I empirin redogörs den djupintervju som genomfördes med fallföretaget.Slutsats: Studien visar att storytelling har en stor betydelse för varumärkesuppbyggande inom textil- och Konfektionsbranschen..

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom Konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.Metod: En fallstudie har genomförts på tre företag inom Konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.Teori: De teorier som använts är Carrolls CSR ? pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR.

Sammanfattning ProblembeskrivningKonfektionsbranschen har problem med osålda produkter vilket resulterar i hög kapitalbindning. Modesvängningarna inom Konfektionsbranschen blir allt snabbare vilket gör att felinköp av stora produktpartier kan bli avgörande för företagets lönsamhet. Produkter som inte säljs i ordinarie butiker måste avyttras och ett alternativ kan vara outletförsäljning. SyfteSyftet med denna magisteruppsats är att beskriva outlet som en marknadskanal inom Konfektionsbranschen. Vidare är syftet att analysera vilka förhållanden som talar för respektive emot användningen av outletförsäljning som en alternativ marknadskanal.

Bakgrund och problem ? Klädbutikerna försöker på olika sätt att locka konsumenter med olikaerbjudanden. Varje år möts konsumenter till exempel av den årliga mellandagsrean, numera finnsäven vårrea, sommarrea och andra utförsäljningstillfällen. Kotler & Keller (2006) menar attanvändning av rabatter har blivit ett förfaringssätt bland en överraskande stor andel företag.Syftet med vår uppsats är att kartlägga hur Konfektionsbranschen arbetar med rabatteradeerbjudanden. Vi vill undersöka hur de ansvariga i klädföretag resonerar och agerar kringrabatterade erbjudanden beträffande påverkande faktorer, orsaker och planering.Metod ? Undersökningen utförs genom en survey på 30 företag i Konfektionsbranschen, varav16 deltog.

Bakgrund och problemInköpare på företag har enligt flertalet forskare generellt fått en allt mer strategisk roll med vidgade arbetsuppgifter inom sitt företag. Fokus ligger på att identifiera och använda sig av de bäst lämpade leverantörerna. I Konfektionsbranschen där friluftsklädföretag verkar är det viktigt att det finns goda bedömningsgrunder för att utvärdera sina leverantörer och mäta deras prestationer eftersom produkternas kvalitet och funktionalitet är avgörande för företagens framgång. Trots detta verkar det saknas den typen av bedömningsgrunder bland svenska friluftsklädföretag.SyfteAtt inom inköpsfunktionen hos svenska friluftsklädtillverkare studera om leverantörsbedömningar utförs samt identifiera bedömningsgrunder som används av inköparna på företagen för att analysera och utvärdera leverantörernas prestation.MetodEn kvalitativ studie med en abduktiv ansats har genomförts där tre friluftsklädföretag har varit de studerade objekten. För att uppnå syftet med uppsatsen har författarna kombinerat sekundär- och primärdata i form av tidigare forskning med att utföra två telefonintervjuer och en personlig intervju med personer som är ansvariga för inköp och leverantörsbedömningar hos de berörda företagen, Haglöfs, Cross och Fjällräven.Resultat och slutsatserI analysen konstateras att referensramen endast till viss del överensstämmer med materialet som framkommit i empirin.

Vi har främst använt oss av intressentmodellen och legitimitetsteorin i vår analys. För att ge läsaren en teoretisk bakgrund går vi även bland annat in på det ansvarsfulla företaget, CSR och olika sätt att rapportera. Vi utgick i vår studie från tre stora svenska företag inom Konfektionsbranschen. Vi har kommit fram till att företag använder olika verktyg för att framstå som legitima. Dessa verktyg är införande av uppförandekoder som de försöker få sina leverantörer att leva upp till.

Konfektionsbranschen har sedan tidigt 1900-talat fungerat genom ett massproducerande maskineri som erbjudit ett likriktat utbud till sina kunder, kunder som ansetts vara en enda stor massa, idag har konsumenter en större insikt i sin egen konsumtion och en stor vilja att påverka. Tack vare den tredje industriella revolutionen är ett nytt paradigmskifte på väg, kunden involveras i design- och produktutvecklingsprocessen och resultatet är att en unik produkt kan produceras samtidigt som företaget uppnår stordriftsfördelar genom modularisering, detta kallas för Mass Customization. Forskning visar att kundinvolvering ofta leder till en lojal kund och utifrån detta är uppsatsens syfte undersöka hur konfektionsföretag inom Mass Customization arbetar med att skapa kundlojalitet. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där intervjuer med företagen Tailor Store Sweden AB och Suitopia Scandinavia AB är grunden för informationsinsamlingen. Analysarbetet har en teoretisk syntes som utgångspunkt, syntesen bygger på teorier gällande relationsmarknadsföring, kundanpassningar, hur företag skapar lojala kunder samt e-lojalitet.

Det blir allt viktigare för företagsledare och butikspersonal att känna till hur män och kvinnor agerar i sina köpsituationer, och då det finns knapphändig information inom ämnet tycker vi att det är intressant att göra en undersökning inom området. Tanken är att få fram de skillnader som antas finnas mellan män och kvinnor i deras genomgång av köpprocessen inom Konfektionsbranschen.Rapporten baseras på hur män och kvinnor går igenom de olika stegen i köpprocessen. Utgångspunkten i rapporten ligger i att besvara frågeställningen: Finns det skillnader i mäns och kvinnors syn på köpprocessen inom Konfektionsbranschen, och i så fall hur skiljer det sig? Kan det även finnas skillnader mellan olika generationer? Det är främst viktigt för butikerna att känna till konsumenternas förväntningar och behov för att kunna tillfredsställa dem, då köpprocessen är en viktig del i konsumentens dagliga inköp såväl som vid inköp av sällanköpsvaror.I rapporten sammanställs ett antal kvalitativa undersökningar som gjorts i form av öppna individuella intervjuer med butikschefer samt fyra stycken öppna gruppintervjuer med konsumenter i två olika ålderskategorier, 16-39 samt 40-70, även indelat i kön då det också kan skilja sig i olika generationer. Intervjuerna bygger på den teoretiska referensramen som har sin grund i konsumtionens utveckling och konsumentens köpprocess.

Bakgrund och problem: Det har alltid funnits företag som lyckas nå större tillväxt än andra. I denna uppsats undersöker vi vilken betydelse belöningssystem har för dessa tillväxtföretag. De flesta undersökningar som har gjorts om belöningssystem berör högt uppsatta personer i företag, då många företag har kritiserats för chefernas omfattande bonusar. I de fall då säljares belöningar analyseras är det ofta kringresande säljare med provisionsbaserad lön som är i fokus. Vi vill där-för i denna uppsats undersöka hur belöningssystemen för butikssäljare ser ut, eftersom detta om-råde inte är lika utforskat.

Märkesinnehavaren vårdar sitt starka varumärke genom att aldrig se den varumärkesskapande processen som avslutad. Man kan dra slutsatsen att hur gammalt ett varumärke är inte har någon betydelse när det gäller att bibehålla och vårda märket. Det finns emellertid olika tillvägagångssätt för att lyckas och utifrån analysen har ett antal faktorer identifierats. En av de viktigaste faktorerna är att ett företags kärnvärden måste genomsyra alla delar av verksamheten. På det sätt blir alla inom organisationen medvetna om företagets mål och strategi, vilket medför att alla arbetar i samma riktning.

Vårt syfte med denna uppsats är att utröna hur den personliga servicen mellan kund och näringsidkare, i ett mindre klädföretag inom Konfektionsbranschen, kommer att se ut i framtiden. Med personlig service menar vi hur säljpersonalen arbetar utifrån SERVQUAL-modellens fem dimensioner för att skapa en bättre kundrelation. Vi har valt att undersöka vårt ämne genom att intervjua sex personer som arbetar som säljare. Vi vill därigenom se vad människor som är verksamma inom branschen har för framtidsvisioner. Deras åsikter kommer vi analysera med hjälp av vetenskaplig litteratur och artiklar som antingen kommer att stödja, dementera eller addera nya aspekter till säljarnas synvinklar.

Bakgrund och problem: Varulagret hos handelsföretag inom Konfektionsbranschen är oftasten mycket omfattande och väsentlig post i deras omsättningstillgångar. Detta innebär atteventuella felvärderingar kan få en stor påverkan på resultatet. Därför är det viktigt att värderavarulagret med försiktighet. Det finns ett antal problem vid värdering av varulager och dessaär sammankopplade med de redovisningsval som företag gör. Handelsföretag inomKonfektionsbranschen är särskilt känsliga vid värdering av sina varulager då deras varor styrsav trender, väderlek och säsongsvariation.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Syftet med denna rapport är att jämföra hur två företag inom Konfektionsbranschen skapar sin varumärkesidentitet samt visa hur den återspeglas i deras image. Rapporten reder ut begreppen varumärkesidentitet och image och applicerar dessa begrepp på företagen H&M och JC. Företagens varumärkesidentitet sammanfattas genom en empirisk analys av företagen baserad på Identitetsprismat av Jean-Noël Kapferer. Utifrån varumärkesidentiteten utförs en enkätundersökning för att undersöka hur företagens identitet reflekteras i den image som återfinns i kundernas medvetande. Valet av företag baseras på deras aktualitet inom media angående respektives arbete kring varumärkesidentitet.

Bakgrund och problem: I takt med att samhället och medias uppmärksamhet kring frågorsom rör miljö och socialt ansvarstagande ökar blir kraven på företagens ansvar ochredovisning av dessa frågor allt större. Då det ännu inte finns några lagar som reglerar hurföretagen redovisar sitt hållbarhetsarbete undersöker den här uppsatsen hur väl de anseddaoch utbredda riktlinjer som finns efterföljs och vilket stöd de kan ge till företagen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska hur ett antal företags, inomKonfektionsbranschen, hållbarhetsrapporter följer GRIs riktlinjer. Dessa företags olikarapporter kommer analyseras utifrån de kvalitativa egenskaperna som skall uppfyllas enligtGRI. Sedan görs en jämförelse av de undersökta rapporterna.Metod: Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie där sex företagshållbarhetsrapporter som sägs följa GRIs riktlinjer har granskats på djupet. Resultatet frångranskningen har sedan försökt förklaras utifrån redan befintliga teorier.Resultat och slutsatser: De riktlinjer som idag finns fungerar som underlag för utformningenav hållbarhetsrapporter.