Uppsatsens syfte är att påvisa om det finns speciella egenskaper hos ungdomssegmentet, och i så fall vilka, som har betydelse för ett företags kommunikation av sitt varumärke till ungdomar, samt att diskutera vilka eventuella konsekvenser en föryngring av varumärket skulle få för företaget. Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Vi anser att detta val av metod har gjort det möjligt för oss att få en djupare förståelse för problemet och att anpassa vårt problem i takt med nya upptäckter. I uppsatsen behandlas teorier om ungdomar, kommunikation och varumärkesorientering. Teorin tas upp utifrån två perspektiv, kommunikationsmottagarens och kommunikationssändarens.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken nytta den nya gymnasieutredningens förslag om ökad specialisering och förbättrad anställningsbarhet kan ha för elever inom Hantverksprogrammet ?Textil & Mode . Gällande frågan om bedömningen av en sådan nytta, har fokus i undersökningen i första hand inriktats på vilka krav och önskemål om kompetens som finns inom hantverks- och Konfektionsbranschen idag men även i ett framtidsperspektiv. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt från ett antal halvstrukturerade intervjuer med olika verksamheter inom hantverk och konfektion. De gene-rella resultaten visar på att kraven för anställningsbarhet inom den mer kvalificerade kärn-verksamheten, ser ut att ligga bortom det grundläggande kunskapsuppdrag som yrkesutbild-ningen inom gymnasiet kan avses ha.

Idag finns knappt någon produktion av kläder kvar i Sverige. Att svenska företag i Konfektionsbranschen har tvingats lägga ner produktion i hemlandet beror framför allt på de höga kostnaderna. Länder i öst, kan idag tillverka kläder med likvärdig kvalitet och med ledtider som ständigt minskar. Det har gjort att svenska företag har valt att förlägga sin produktion där istället.I denna magisteruppsats har vi valt att inte undersöka de ekonomiska resultaten av en sådan förändring. Studiens syfte är istället att analysera de organisatoriska resultat och konsekvenser som omorganisationen i samband med nedläggning av produktion resulterade i.År 2004 lade Oscar Jacobson ner deras sista produktion, som då fanns i Sverige, och flyttade den till länder i öst.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Hjälpa eller Stjälpa? - Konsumentens förhållningssätt gentemot ekologiska kläder och informationens betydelse för skapande av ett beteende. Universitet: Lunds Universitet, Service Management, Campus Helsingborg. Ämne/Nivå: SMTX06, Kandidatuppsats 15 p Seminariedatum: 29 maj, 2008 Författare: Olivia Borsos, Stéphanie Carlström och Malin Engblom Handledare: Stefan Gössling och Pia Valentin Rehncrona Nyckelord: Ekologiska kläder, konsumtion, information och beteende Syfte: Syftet med denna undersökning var att studera hur konsumenter förhåller sig till ekologiska kläder inom Konfektionsbranschen med utgångspunkt i konsumenternas attityd och beteende. Vidare ville vi även undersöka om och hur en attityd inverkar på konsumenters mottagande av information om ekologiska kläder.

Kroppsuppfattning är starkt sammankopplad med passform på kläder. Med hjälp av kläder kan vi framhäva det vi är nöjda med men likaså dölja det vi är mindre nöjda med. Att skapa kläder som verkligen passar för sin målgrupp är den svåraste men också viktigaste utmaningen för konfektionsföretag. Studien genomförs därför som ett uppdrag för ett konfektionsföretag med syftet att undersöka hur god passform i överdels-plagg skapas.God passform kan beskrivas utifrån fem faktorer; trådrak, släthet, linje, rörelsemån och balans. För att uppnå god passform arbetar de flesta företag inom Konfektionsbranschen med grundmönster.

Bakgrund och Problem: Frågan om företags miljöpåverkan och hur de tar sitt sociala ansvardiskuteras allt mer i samhället. Redovisningen av socialt ansvar är frivillig, men efterfrågas iallt större utsträckning av företagets intressenter. Riktlinjer för hur utformningen av detta kangöras har tagits fram av Global Reporting Initiative, GRI, och inkluderar frågor som rörekonomi, miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur några av de störstaklädkedjorna redovisar sitt sociala ansvar. Med utgångspunkt från GRI vill vi se hur välföretagens rapportering stämmer överens med dessa riktlinjer. Vi syftar också att jämföra deolika företagens redovisning gällande socialt ansvar.Avgränsningar: Vi avgränsar oss till att titta på H&M, Inditex och Gap och jämföra dessamed de delar av GRI:s riktlinjer som kallas ?core indicators?.

The aim of this thesis is to give an insight to how work is being pursued within Swedish SMEin the clothing industry. Furthermore we investigate how efforts can proceed withenvironmental questions in a quest for sustainable development and bring clarity in thedifficulties that occur. Through the use of company examples and a description of how theywork we wanted to give stakeholders knowledge in what resources and procedures that areused today on the market. The function of the report is moreover to provide Swedish smalland medium-sized clothing enterprises suggestions and directions of how to advance withinsustainable development.In our theoretical frame we have chosen to administer the theories that we found suitable forour study. Seen from a perspective of sustainability we have thus applied the theories ofstakeholder and legitimacy, an analysis model for a company?s actions in environmentalquestions and the theory of SME which describes a small or middle sized enterprise?s fivecompetitive variables.The empirical frame we acquired for this thesis is presented in three chapters.

Internets framfart har skapat ändrade förhållande på marknaden för kommunikation och marknadsföring. Företag marknadsför sig alltmer på Internet och e-handeln har samtidigt ökat kraftigt. Debatten kring nya sätt att marknadsföra sig på Internet och hur konsumenterna reagerar på information är i full gång. I en undersökning gjord av Posten visar det sig att 7 av 10 svenskar gör sina distanshandelsköp på Internet och att de har en sofistikerad informationssökningsprocess. Påståendet görs att konsumenter litar mer på vänner, bekanta och andra konsumenter på ?nätet? .

I dagsläget har flertalet modeföretag valt att fokusera på kundorienterad marknadsföring istället för massmarknadsföring. Stor vikt läggs vid att skapa stabila och långvariga relationer med sina kunder, för att på lång sikt utveckla ömsesidiga värden samt konkurrenskraft på marknaden. Kundklubbar har numera blivit ett relativt vanligt redskap att tillämpa då det kan uppnås en hög grad av kundlojalitet. Verktyget gör det möjligt att samla in samt bearbeta sådan information som är väsentligt för att komma närmare sina kunder och i slutändan få en djupare inblick i vad de efterfrågar. Kundklubben skapar således en möjlighet att på ett effektivt sätt kommunicera med sina kunder.

Segmentering har beskrivits som ett av de viktigaste koncepten på industriella marknader. Trots att det skett mycket forskning på området och att många teorier över god segmentering har framställts, finns det förvånansvärt lite forskning om hur själva implementeringen rent praktiskt bör gå till. Detta har lett till att det finns ett gap mellan den segmentering som före-språkas i teorin och den segmentering som faktiskt tillämpas på industriella marknader. Som lösning för att brygga detta gap har det förslagits att segmenteringsarbetet bör genomföras tillsammans med företagsledningen och därmed flyttas in i ett praktiskt domän. Syftet med denna uppsats är att beskriva Wiges nuvarande segmentering och att med ut-gångspunkt ur denna undersöka vilka möjligheter som företaget har att förbättra sin kundseg-mentering.

Det blir allt svårare för företag att särskilja sig på marknaden. Traditionell marknadsföring är inte längre lika effektiv som förr, och idag finns flera olika strategier för att sticka ut i bruset. Kring varumärken och produkter skapas ofta ett rykte, som ibland antingen kan vara positivt eller negativt. Ibland har detta rykte uppkommit utan påverkan ifrån företaget, men det finns även strategier för att skapa och påverka sitt eget rykte. Ett positivt rykte kan leda till ökad försäljning och vinst.