SÀrskolan Àr en skolform för elever med utvecklingsstörning. PÄ senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i sÀrskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har ocksÄ sÀrskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur sÀrskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gÀlla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta omrÄde valde vi att undersöka sÀrskolan, med fokus pÄ elevernas perspektiv.

Utveckling av produkter som skall stöda HDMI-standarden medför mÄnga hinder som behöver överkommas. Ett av problemen Àr certifiering mot standarden. Det Àr svÄrt att testa att standardens alla krav uppfylls pÄ ett utvecklingsföretag dÄ testutrustningen Àr kostsam och dÀrför ej tillgÀnglig. Ett enkelt verktyg har dÀrför utvecklats för att underlÀtta testning av att standarden följs.Denna rapport inleds med en problemstÀllning och grundlÀggande teori om relaterade Àmnen. En förstudie följer sedan dÀr olika sÀtt att lösa problemet presenteras.

Individual Education Plans and the means of creating a sustainable platform for children with learning difficulties is a subject of vast discussion. The original idea was to create a system in which the documentation of certain students with learning difficulties would lead to precautions being taken in order to eradicate difficulties and improve student?s abilities to excel in studies. However, in practice, the IEPs proved less functioning and the special needs of students were not attained accordingly to the theoretical approach. In some aspects the IEPs were a helpful tool to create sustainability for students with special needs, but in the long term the IEPs seemed to provide less support and more segregation.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur man kan utforma och anvÀnda trÀdgÄrd i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjÀlp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapitrÀdgÄrd och naturens betydelse för hÀlsan samt intervjuer med tvÄ lÀrare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trÀdgÄrd pÄ en skolgÄrd som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i BorlÀnge. Mitt förslag Àr att trÀdgÄrden ska vara en snitslad bana med fyra trÀdgÄrdsrum efter vÀgen. Rummen Àr indelade i de fyra grundfÀrgerna gult, grönt, rött och blÄtt. Ledord som sinnesstimulering, fÀrgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Uppsatsens syfte Àr att studera hur estetiska lÀrprocesser anvÀnds för att stimulera lÀrandet och utveckla eleverna pÄ gymnasial nivÄ i Àmnet religionskunskap. För att fÄ svar har under-sökningen fokuserat pÄ hur estetiska lÀrprocesser iscensÀtts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lÀrprocesser kan pÄverka och stimulera elevens utveckling och lÀrande. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer gjorda pÄ tvÄ olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielÀrare i Àmnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan Àven belysa den tolkade texten som pÄ sÄ sÀtt Àven den kan ses som ett samtal mellan tolkare, lÀsare och text. Studien har anvÀnt ett teoretiskt ramverk dÀr tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lÀrprocesser samt kringliggande problematik i Àmnet.

Syftet med studien Àr att se hur ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som Àr aktuella för samma elever i behov av sÀrskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan pÄverka innehÄllet i ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fÄnga syftet har jag anvÀnt en kvalitativ metod med hjÀlp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i sÄ hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten frÀmjar inte positiv utveckling alls i den utstrÀckning som man kan förmoda. FörutsÀttningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gÀller dÄ att dokumenten skrivs pÄ det sÀtt som olika kriterier förutsÀtter.

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hÄllbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den strÀcker sig frÄn den globala till den lokala samhÀllsnivÄn. Arbetet Àr en grundlÀggande beskrivning av hÄllbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förstÄelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information frÄn hemsidor ska begreppet hÄllbarhet förklaras. Begreppets vÀg frÄn det stora till det lilla, frÄn en global nivÄ till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel frÄn det praktiska arbetet med hÄllbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehÄller reflektioner pÄ informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vÀgen frÄn global till lokal nivÄ behandlas Àven hÀr..

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Studiens syfte Àr att beskriva vad slöjdlÀrare har för intention att lÀra eleverna och hur slöjdundervisningen kommer in i skolans större sammanhang. I rapportens inledande del pre-senteras tidigare forskning kring lÀroplansteori. Forskningen visar att styrdokumentens inne-hÄll inte kan ses som ett sjÀlvklart facit för hur undervisningen bedrivs i praktiken. DÀrefter följer en redogörelse för lÀroplanen, kursplanen för slöjd samt hur de Àr avsedda att tolkas. Vidare presenteras olika teorier kring lÀrande som bland annat poÀngterar vikten av en mÄng-facetterad undervisningsmetodik och sociokulturellt lÀrande.

Forskning om remitteringar och dess utvecklingseffekter tenderar att fokusera pÄ vÀrldsdelar med en större relativ andel av remitteringar Àn Afrika, sÀrskilt Asien och Sydamerika. Den inverkan som remitteringar har pÄ ekonomisk utveckling och fattigdom i Afrika Àr ett relativt outforskat Àmne. Denna systematiska forskningsöversikt syftar till att undersöka vilka utvecklingseffekter remitteringar har pÄ fattigdomsminskning pÄ hushÄllsnivÄ och nationell nivÄ samt ekonomisk utveckling pÄ hushÄllsnivÄ och nationell nivÄ. Forskningsöversikten Àr en metod som anvÀnds för att sammanfatta och utvÀrdera de resultat som framkommit i tidigare forskning. Resultaten visar att remitteringar bidrar till fattigdomsminskning pÄ hushÄllsnivÄ men bidrar till en ökad ojÀmlikhet i inkomster.

Syftet med studien var att undersöka distriktlagstrÀnarnas syn pÄ hur ungdomar i J/Hförbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll pÄ elitnivÄ samt förslag pÄförÀndringar för att uppnÄ högre resultat. Metod: Fyra distriktstrÀnare för pojkar ochflickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehÄllsanalyskondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behÄlla kÀrnan ibudskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp frÄn fotbollen,budskap/lÀrande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet frÄn studien visade atttalang Àr subjektivt och svÄrt att definiera.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:34SlöjdnÀring i nÀtverkanEn intervjubaserad studie av olika aktörersperspektiv pÄ nÀringens utveckling.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka tolkningsbarheten i lÀroplanstillÀgget ?Skolan ska strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? (Lpo94). Arbetet syftar ocksÄ till att visa vilka faktorer som de tillfrÄgade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gÀllande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren frÄn sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att lÀroplanstillÀgget gÄr att tolka pÄ mÄnga olika sÀtt.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.