Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:34SlöjdnÀring i nÀtverkanEn intervjubaserad studie av olika aktörersperspektiv pÄ nÀringens utveckling.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka tolkningsbarheten i lÀroplanstillÀgget ?Skolan ska strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? (Lpo94). Arbetet syftar ocksÄ till att visa vilka faktorer som de tillfrÄgade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gÀllande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren frÄn sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att lÀroplanstillÀgget gÄr att tolka pÄ mÄnga olika sÀtt.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssÀtt som specialpedagoger anvÀnder i arbetet med elever i matematiksvÄrigheter eller kombinationsproblemet matematik- lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallÀrare/pedagoger i tvÄ olika kommuner kring följande omrÄden: kartlÀggning, arbetssÀtt, kompensatoriska hjÀlpmedel och fortbildning ? aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jÀmförde jag med aktuell forskning inom detta omrÄde. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lÀgger stor vikt vid att kartlÀgga sina elever, de anser att tidig kartlÀggning Àr viktig.

Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra sambandet mellan lÀrare och specialpedagog/ speciallÀrare och vilken instÀllning lÀrare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkÀtform med 32 medverkande klasslÀrare för skolÄren 1-6 pÄ tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lÀrarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frÄgor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utstrÀckning Àn idag. Regelbunden handledning, sÄvÀl individuellt som i arbetslaget, Àr dock relativt sÀllsynt förekommande enligt studien.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ vad elever har för kunskaper om hÄllbar utveckling, dÄ frÀmst inom Àmnet Ätervinning.Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, dÀr fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hÄllet vad Ätervinning betyder. Ytterligare tvÄ hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad Ätervinning Àr.Undersökningen visar att eleverna behöver fÄ grundlÀggande kunskap inom omrÄdet för att klara de kunskapsmÄl som lÀroplanerna inom de naturorienterade Àmnena för Ärskurs fem omfattar.Nyckelord: elever i Ärskurs tvÄ, hÄllbar utveckling, undersökning, Ätervinning.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga de olika möjligheter som finns för utveckling av Kalmarsundsparken i framtiden. För att fÄ bÀsta möjliga utfall i vÄr studie har ansatsen dÀrför varit induktiv dÄ vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och deltagande observation som sedan analyserades och kompletterades med vÀsentliga teorier, diverse artiklar, forskningsrapporter samt relevanta hemsidor. ?SUNDIS?-projektet och Destination Kalmar AB:s förslag Àr endast en, av mÄnga, möjligheter pÄ hur en utveckling av Kalmarsundsparken kan utföras i framtiden. .

Denna studie behandlar interaktionen som uppstÄr mellan ledare ochmedarbetare i arbetet med lÀrande och utveckling i arbetslivet, genomupplevelser frÄn ledare som arbetar med det. LÀrande och utveckling avpersonal i arbetet Àr ett intresseomrÄde för organisationers utveckling, ochatt se ledarperspektivet vÀxer alltmer. Forskning som behandlar ledarensperspektiv i utvecklingen blir alltmer vanligt, dÀr man belyser ledarskapetsbetydelse för utvecklingen. Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelseför hur ledare som arbetar med medarbetarnas lÀrande och utveckling pÄarbetet upplever interaktionen till dem i arbetsprocesserna. Genom enhermeneutisk ansats dÀr fyra ledare beskrivit sina upplevelser i form avkvalitativa intervjuer har jag besvarat frÄgestÀllningen ?Hur uppleverledaren interaktionen med medarbetarna i arbetsprocesser i relation tillderas lÀrande och utveckling??.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gÀllande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande frÄn kyrkan, utifrÄn tvÄ folkskollÀrartidningar. KÀllmaterialet utgörs av Sveriges allmÀnna folkskollÀrareförenings tidning Svensk lÀraretid-ning, samt Svenska folkskolans vÀnners tidning Folkskolans vÀn. Det tidningsmaterial som studerats Àr ÄrgÄng 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i tvÄ avdelningar, dels med fokus pÄ debatten om folkskolans administrativa skiljande frÄn kyrkan, samt dels synen pÄ kristendomsundervisningens innehÄll och utformning. Resultatet visar att bÄda folkskollÀrartidningarna hÀvdade att lÀrarkÄren borde fÄ mer administrativt in-flytande över folkskolan, Àven om Svensk lÀraretidning Àr nÄgot mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i lÀroböcker i samhÀllskunskap för grundskolans senare Är. För att kunna urskilja den övergripande framstÀllningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys anvÀnts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av vÄra iakttagelser. Som stöd för vÄr analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hÀmtat stöd frÄn tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. VÄr undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester frÄn den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem.

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och specialpedagoger pÄ en skola definierar begreppet inkludering och hur de tÀnker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har Àven syftet varit att ta reda pÄ hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit frÄn relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren frÄn informanterna stÀmmer vÀl överens.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring höglÀsningens betydelse för utveckling av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. För studien intervjuades fyra förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor belÀgna i en mÄngkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att höglÀsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det Àr med ett befrÀmjande arbete för att utveckla flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket genom höglÀsning som arbetssÀtt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med höglÀsning för att gynna flersprÄkiga barns utveckling av det svenska sprÄket..

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr nÄgot vi uppmÀrksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om pÄ förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna fÀrre, och utemiljöerna blir begrÀnsade av olika faktorer. FörskolegÄrden blir dÄ allt viktigare för barns intellektuella förstÄelse för sin nÀrmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön Àr ett processinriktat arbetssÀtt dÀr miljön blir till en medupptÀckare i barnens lek, lÀrande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och stÀller krav pÄ de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring anvÀndandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lÀrande.METOD:VÄr studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod.