I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

 Syftet med denna uppsats Àr att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvÄrigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebÀr svÄra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk trÀning pÄ olika sÀtt kan ha en positiv pÄverkan pÄ koncentrationsförmÄgan men det verkar rÄda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som Àr effektiv. För att besvara vÄrt syfte har vi med hjÀlp av enkÀter frÄgat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga under teoretiska lektioner. Vi har Àven intervjuat en speciallÀrare om hennes arbete och om hennes syn pÄ fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga.

HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s övergripande mÄl. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förÀndra mÀnniskors attityder och ge dem förmÄga att lösa de problem som hör ihop med hÄllbar utveckling. I den svenska strategin för hÄllbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. Dessa anvÀnds för att genomföra nationella mÄlsÀttningar om hÄllbar utveckling i skolan.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att pÄ ett kvalitativt sÀtt beskriva hur pedagoger undervisar om hÄllbar utveckling ur ett miljöperspektiv och hur denna kunskap blir befÀst för eleverna. Detta arbete Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av sexton elever samt en enkÀtundersökning av lÀrare. VÄr undersökning har genomförts pÄ tvÄ olika skolor, en med miljöutmÀrkelsen Grön Flagg och en skola utan Grön Flagg. Vi har sett i vÄr undersökning att mÄnga lÀrare inte vet vad hÄllbar utveckling innebÀr. MÄnga lÀrare har inte stött pÄ begreppet, dÀrför syns det inte i undervisningen.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter förskollÀrare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frÄgestÀllningar om hur förskollÀrare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjÀlp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de vÀljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollÀrare.I resultatet framkom det att förskollÀrarna upplever att det finns mÄnga möjligheter med att arbeta med matematik i naturen och friluftslivet. Statistik Àr den del av matematiken som Àr svÄrast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollÀrarna som lÀtta och roliga att arbeta med utomhus.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Uteförskolorna har ökat och dÀrmed förÀldrars och förskollÀrares möjligheter att vÀlja barnomsorg/arbetsplats. Syftet Àr att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande vid detta val, samt vilka uppfattningar förÀldrar och förskollÀrare har kring för- och nackdelar med uteförskolan. Resultatet i vÄr undersökning har vi fÄtt fram via enkÀter till berörda förÀldrar och förskollÀrare pÄ de aktuella uteförskolorna. Den litteratur vi har utgÄtt ifrÄn Àr dels knuten till förÀldrars och pedagogers relation till förskolan, dels om vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar hur positiva bÄde förÀldrar och förskollÀrare Àr till uteförskolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrande, och i vad mÄn dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek Àr ett begrepp som inte beskrivs sÀrskilt tydligt i litteratur och lÀroplan för förskola. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr: Hur definierar förskollÀrare fri lek? Vad anser förskollÀrare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan? Hur ser förskollÀrare pÄ sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn pÄ den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollÀrare intervjuats. FörskollÀrarna i denna studie uttrycker att fri lek Àr betydelsefull för barns utveckling och lÀrande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Emotioner har en central roll i mÀnniskans liv. Forskning har visat att det Àr av stor vikt att redan tidigt lÀra sig förstÄ och hantera sina kÀnslor. Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonals uppfattning om barns emotionella utveckling, med fokus pÄ de negativa emotionerna, och pÄ vilket sÀtt de arbetar med att hjÀlpa barnen i densamma. En kvalitativ studie utfördes dÀr 16 förskollÀrare intervjuades om deras syn pÄ och deras sÀtt att arbeta med 3-5 Äringars emotionella utveckling. Resultaten visade att man i förskolan idag lÀgger mycket tid pÄ barns emotionella utveckling och att det anses vara betydelsefullt med hÀnvisning till att barndomen har en stor pÄverkan pÄ resten av livet.

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

I vÄr studie har vi genom vÄrt syfte tagit reda pÄ hur pedagoger har anvÀnt sig av sÄnger som ett pedagogiskt verktyg, och vi har undersökt hur pedagogerna kunde skapa delaktighet till barnens sprÄkutveckling genom sÄng och samlingar pÄ förskolan. Vilka mÄl hade pedagogerna? För att nÄ syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr man fokuserar pÄ egenskaperna och inte pÄ personerna som deltar. Intervjuerna utfördes med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, bÄde enskilda samt i grupp. Studiens resultat visade att musik anvÀnds i förskolan, som ett verktyg för barnens sprÄkutveckling.

VÄrt syfte med detta arbete var att undersöka om barns lÀsvanor av olika texter pÄ fritiden pÄverkar deras lÀsförstÄelse och lÀshastighet. Vi har utifrÄn syftet stÀllt tvÄ frÄgor:· PÄverkar barns lÀsvanor pÄ fritiden deras lÀsförstÄelse och lÀshastighet?· Finns det skillnader i barns lÀsförstÄelse och lÀshastighet, beroende pÄ vilken typ av text de konsumerar (sÄsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig lÀser skönlitteratur pÄ fritiden?Till grund för vÄr undersökning Àr 23 elever i Ärskurs fyra. Metoden vi anvÀnt Àr, kvalitativ dÀr vi har genomfört intervjuer för att fÄ fram urvalsgrupper. För att fÄ reda pÄ elevernas lÀs- förstÄelse och lÀshastighet, fick eleverna lÀsa en saga och svara pÄ frÄgor som hade anknyt- ning till texten.Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poÀng Àr redovisade i diagram.