De situationer och uppgifter svensk militÀr kan komma att stÀllas inför i sitt arbete att försvara Sverige vid ett vÀpnat angrepp och vid internationella insatser kan vara komplexa, otydliga och krÀvande. Dessa parametrar stÀller höga krav pÄ de chefer som skall leda förbanden. Ett av kraven Àr att cheferna, oavsett ledningsnivÄ Àr vÀlutbildade och kompetenta inom just sitt omrÄde, de ska vara duktiga pÄ just det de skall göra.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera behovet av militÀrteoretisk utbildning för gruppcheferna vid arméns jÀgarbataljon. Vad blir effekten av en sÄdan utbildning? Vidare var ocksÄ syftet av ge förslag pÄ vilka delar ur militÀrteorin en sÄdan utbildning skulle kunna innehÄlla, för att specifikt passa jÀgargruppchefer.Inledningsvis gjordes en analys av populÀrversion TOEM AJB, dÀr förbandets upptrÀdande och uppgifter sÀrskilt analyserades.

AbstraktBetyg i estetiska Àmnen. En undersökning om hur elever och lÀrare pÄ gymnasieskolan förstÄr funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och Àr med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur Àr en del av det större samhÀllet. Med stöd frÄn intervjufrÄgor, observationer och fÀltanteckningar frÄn mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lÀrare uppfattar betygets funktion i tre estetiska Àmnen.

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka kunskaper och förmÄgor slöjdlÀrare anser att slöjdundervisningen lÀr ut. Studiens syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling slöjdlÀrarna fÄtt och hur den nya lÀroplanen, Lgr 11, pÄverkat slöjdÀmnet och slöjdundervisningen. Studien utfördes genom empiriskt insamlat material i möten med fem olika slöjdlÀrare frÄn olika skolor. Under mötena fick slöjdlÀrarna först skissa tre olika tankekartor över de kunskaper de anser att eleven fÄtt genom slöjdundervisningen som de kan ha nytta av i sina roller: som elev nu och för framtida studier, som samhÀllsmedborgare och för den personliga utvecklingen, och i yrkeslivet. DÀrefter intervjuades lÀrarna kring vilka kunskaper de anser att slöjdÀmnet lÀr ut, vilket typ av fortbildning de fÄtt, hur de tar del av Àmnesrelaterad forskning och hur Lgr11 har pÄverkat slöjdÀmnet och deras undervisning. Slutligen fick de i uppgift att rangordna papperslappar, med slöjdord skrivna pÄ dem, utifrÄn hur de sÄg pÄ vikten av dessa. Slöjdorden Àr ord gÀllande kunskaper och förmÄgor knutna till slöjdÀmnet och de Àr hÀmtade frÄn Lgr11 och frÄn mina egna erfarenheter frÄn slöjdundervisningen. Studiens resultat visar att slöjdÀmnets tydligast uttalade kunskaper och förmÄgor av slöjdlÀrarna Àr kreativitet och problemlösning.

Döva personer i Sverige och vÀrlden lever nÀstan uteslutande i ett hörande majoritetssamhÀlle och har sÄledes pÄ ett eller annat sÀtt en fortlöpande kontakt med hörande mÀnniskor i sÄvÀl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av fÄ döva pÄ en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats Àr en etnografisk studie av tolksituationen pÄ en arbetsplats dÀr en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjÀlp av fÀltanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken pÄ att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist pÄ olika plan.

Att sÀkert navigera ett fartyg in till eller ut frÄn en hamn Àr ett av de svÄrare momenten inom sjöfarten. För att underlÀtta uppgiften har man under lÄng tid anvÀnt sig av lotsar ? erfarna sjömÀn med hög grad av lokalkÀnnedom som assisterar fartygets ordinarie besÀttning med navigering och andra uppgifter relaterade till en sÀker passage genom farleden och hamnen.Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och sÀkerhetsmÀssiga övervÀganden, har lett fram till frÄgan om det i nÄgon mÄn Àr möjligt att bedriva lotsning frÄn andra platser Àn frÄn fartyget sjÀlvt, s.k. fjÀrrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner frÄn en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum Àr emellertid ingen trivial frÄga.

Inledning I spĂ„ren av Relevance Lost-debatten introducerades nya ekonomistyrnings-& problem- innovationer (ESI:er), dĂ€ribland BSC. Trots organisationers ökade intresse fördiskussion ESI:er varierar adoptionsbenĂ€genheten. Åtskilliga forskningsstudier har gjort enansats att förklara detta pĂ„ organisatorisk nivĂ„. Under senare Ă„r har dock konstateratsatt adoption inte enbart kan förklaras med hjĂ€lp av kontextuella faktoreroch rationella val, utan komplexa adoptionsbeslut fattas ytterst av individer.Studier inom Upper Echelon Theory koncentrerar sig pĂ„ individen bakom ettadoptionsbeslut, nĂ€mligen adoptören. Adoptörens karaktĂ€rsdrag, sĂ„som utbildning,Ă„lder, tid inom organisationen samt kön avspeglas i de beslut vederbörandefattar.

Introduktion: I ett multitrauma skadas en person i flera organsystem samtidigt. Katie Eriksson beskriver mÀnniskan som en multidimensionell individ, med kropp, sjÀl och ande. Ett multitrauma kan fÄ komplexa och livslÄnga fysiska samt psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av ett multitrauma upplever sitt psykiska och existentiella vÀlbefinnande. Samt hur patienterna upplever sjuksköterskans bemötande och hur sjuksköterskan ska bemöta patienternas behov.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Denna uppsats? syfte Àr att undersöka hur anstÀllda i privata företag upplever nya löneformersamt om nya löneformer upplevs som rÀttvisa. Ekonomisk och sociologisk forskning menar attarbetsmarknaden har förÀndrats mot en större flexibilitet som prÀglas av en större svÄrighet attkontrollera arbetstagarna. Arbetsmarknadens förÀndrade villkor har förÀndrat förutsÀttningarnaför traditionella lönesÀttningsprinciper. Detta har medfört att nya löneformer har utvecklats föratt möta denna förÀndring i arbetsvillkor.

Dagens företag befinner sig i komplexa nÀtverk av interagerande företag, dÄ de tillsammans kan nÄ ett högre vÀrde. Varje interaktion innebÀr att företagen delger information, detta kan ske elektroniskt via Electronic Data Interchange, EDI, (Johansson, 1994). SÀttet att styra och leda EDI har blivit en nyckelfaktor hos de flesta IS (Informations System) chefer. EDI-prestationer skiljer sig ofta företag emellan och dÀrför Àr det viktigt att förstÄ vilka faktorer som pÄverkar EDI-utförandet (Lee & Lim, 2003). Syftet med denna studie Àr att beskriva hur EDI-prestation pÄverkas vid en fusion av tvÄ företag och hur företag kan arbeta proaktivt för att EDI-prestationen skall utvecklas. Studien Àr en kvalitativ fallstudie, pÄ företaget X som befinner sig i stundande fusionsarbete, en deduktiv ansats har tillÀmpats.

Denna studie undersöker om dold sprÄkförstÄelse i ett andrasprÄk kan synliggöras vid ÄterberÀttande pÄ förstasprÄket. Det kan vara svÄrt att skilja sprÄkutvecklingen hos barn med typisk sprÄkutveckling med svenska som andrasprÄk frÄn sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga sprÄkstörda barn om man testar dem pÄ andrasprÄket. DÀrför behövs det referensdata för normalsprÄkiga barn. Sexton barn i femÄrsÄldern med normal sprÄkutveckling, Ätta ensprÄkiga barn med svenska som första sprÄk och Ätta flersprÄkiga barn med arabiska som första sprÄk och svenska som andrasprÄk, testades med Buss-sagan (Buss Story Test, BST) och TROG (Test for Reception of Grammar). De flersprÄkiga barnen fick sagan upplÀst pÄ svenska och ÄterberÀttade först pÄ svenska och sedan pÄ arabiska.

Bakgrund. En gyllene standard för att bestÀmma noggrannheten för intraorala scannrar existerar inte. Intraorala scannrars prestanda som ges av olika leverantörer Àr inte fullt jÀmförbara. Det finns ett behov att standardisera och ta fram oberoende försöksupplÀgg för att kunna jÀmföra intraorala scannrar. MÄl. MÄlet med studien var att beskriva och utvÀrdera en ny metod för att bestÀmma noggrannheten av intraorala scannrar genom ett standardiserat in vitro testförsök och att anvÀnda metoden för att berÀkna noggrannheten pÄ en kommersiell intraoral scanner. Material och metod.

ABSTRAKTBakgrund: Interhospitala transporter innebÀr ökade risker för medicinska komplikationer för den kritiskt sjuka patienten. Inom ramen för intensivvÄrdsjuksköterskans kompetens ingÄr att kunna utföra omvÄrdnad till den kritiskt sjuka patienten under interhospitala transporter. Sjuksköterskor med specialistutbildning inom intensivvÄrd kan under transport av kritiskt sjuka patienter uppleva oro. För att kunna förbÀttra omhÀndertagandet av patienten Àr det av intresse att ta reda pÄ om det finns fler perspektiv och upplevelser av arbetet vid denna komplexa situation som en interhospital intensivvÄrdstransport innebÀr.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelse av att vÄrda kritiskt sjuka patienter under markbundna interhospitala transporter.Design: Denna studie har en kvalitativ design.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med tematiskt analys.Resultat: Ur analysen konstruerades tre huvudteman. Att strÀva efter att ha kontroll över situationen, Betydelsen av ett bra samarbetet i teamet och Att utmanas i sin yrkeskompetens.Slutsats: Resultatet visade att transportera kritiskt sjuka patienter mellan sjukhus kan ge upphov till bÄde negativa och positiva kÀnslor.

IntensivvÄrdens komplexa natur innebÀr att det dagligen uppstÄr situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rÀtt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvÄrdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvÄrdnad av svÄrt sjuka patienter. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehÄllsanalys anvÀndes för att fÄ fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som pÄverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

AbstraktBetyg i estetiska Àmnen. En undersökning om hur elever och lÀrare pÄ gymnasieskolan förstÄr funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och Àr med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur Àr en del av det större samhÀllet. Med stöd frÄn intervjufrÄgor, observationer och fÀltanteckningar frÄn mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lÀrare uppfattar betygets funktion i tre estetiska Àmnen.