Titel: Göteborgs Postens portrĂ€ttering av gĂ€rningsmĂ€n. ? En sĂ€rfallsstudie avseende etniska, nationellaoch religiösa minoriteter.Författare: Anna LarsonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 30Antal ord: 9 851Syfte: KartlĂ€gga hur Göteborgs-Postens portrĂ€ttering av vĂ„ldtĂ€ktsmĂ€n avseende etniska, nationella ochreligiösa minoriteter ser ut före och efter en förĂ€ndrad samhĂ€llsopinion.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Göteborgs- Posten, 30 metodiskt utvalda artiklar per Ă„r, Ă„ren 2000 och 2010, som samtligabehandlar fall som av tidningen rubriceras som ?vĂ„ldtĂ€kt? oberoende av benĂ€mning av minioroteter, föratt kunna jĂ€mföra sĂ€rfall (de artiklar dĂ€r minoriteterna nĂ€mns) och normen (de artiklar dĂ€r minoriteterna inte nĂ€mns).Huvudresultat: UtifrĂ„n jĂ€mförelser mellan sĂ€rfall och nomer i förhĂ„llande till teorier om framing, har det undersökts hur Göteborgs- Postens portrĂ€ttering av vĂ„ldtĂ€ktsmĂ€n i kontext av etniska, nationella och religiösa minoriteter sett ut före och efter Sverigedemokraternas inval i riksdagen. Studiens resultat visar skillnader Ă„ren emellan. År 2000 var beskrivningar i allmĂ€nhet (all slags information somidentifierar mannen) av gĂ€rningsmannen mer framtrĂ€dande Ă€n Ă„r 2010.

VerbbenÀmning innebÀr förmÄgan att benÀmna en bild utifrÄn den aktivitet som bilden illustrerar. I tidigare studier har det visat sig att barn tidigt i sprÄkutvecklingen har svÄrare för verbbenÀmning Àn substantivbenÀmning (Gentner, 1982; Kauschke, Lee & Pae, 2007). Detta förklaras delvis av att verb Àr mer lingvistiskt komplexa Àn vad som Àr fallet för substantiv (Gentner & Boroditsky, 2001), samt att de Àr svÄrare att illustrera (Masterson, Druks & Gallienne, 2008). För att undersöka benÀmningsförmÄga anvÀnds oftast bildbenÀmningstest och för verb saknas ett svenskt test för barn. Föreliggande studie syftade till att undersöka verbbenÀmningsförmÄgan hos svenska barn samt att utröna om den svenska översÀttningen av Action Naming Test (ANT) Àr tillÀmplig pÄ svenska barn.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förÀndras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i nÀrliggande bebyggelse kommer att anvÀndas. Det offentliga rummets anvÀndande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tÀtort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden stÄr inför tvÄ spÀnnande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, Àr ett vÀldefinierat stadscentrum, som Àr tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Bakgrund: Team och samarbete Àr stÀndigt aktuellt inom hÀlso- och sjukvÄrden. Operationspersonal Àr en grupp som behöver ha ett bra teamarbete med varandra, speciellt nÀr det gÀller att jobba för en sÀkrare vÄrd för patienterna. I en operationssal jobbar ett multiprofessionellt team, dÀr tillvaratagande av varandras kompetenser Àr en förutsÀttning för ett bra resultat. Operationssjuksköterskan, med sin unika kompetens, har tillsammans med resten av teamet ett ansvar för att bidra till ett gott och vÀlfungerande teamarbete inne pÄ salen. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i ett team pÄ en operationssal.

Den offentliga sektorn Àr en viktig arbetsplats och utgör en funktion i att stÀrka vÀlfÀrden.För att verksamheterna ska fortsÀtta att utvecklas Àr det av största vikt att vÀlfÀrdssektornarbetar för att stÀrka och utveckla ledarskapet. VÄr uppfattning Àr att delar av de problemsom den offentliga sektorn idag kÀmpar med grundar sig i att den inte aktivt förvaltar ocharbetar med identiteten. Det Àr ett arbete som innebÀr att pÄ ett effektivt sÀtt förhÄlla sigtill sina intressenter. Syfte med denna uppsats Àr att belysa komplexiteten i ledarskapet,utifrÄn valda teorier kring struktur, kultur, identitet och kommunikation vill vi vidareförsöka identifiera eventuella likheter och skillnader mellan olika verksamheter i enkommun som kan hjÀlpa till att beskriva komplexiteten. VÄr förhoppning Àr att dettaperspektiv kan bli ett bidrag för ledarnas fortsatta arbete med utvecklingen av denoffentliga sektorn.

Denna uppsats undersöker om, och i sÄ fall under vilka förutsÀttningar, det enligt EU-rÀtten Àr tillÄtet att i en offentlig upphandling anvÀnda sig av tilldelningskriterier som utvÀrderar leverantörens och dess medarbetares erfarenhet och kvalifikationer, d.v.s. leverantörsrelaterade tilldelningskriterier. Uppsatsen undersöker ocksÄ vilka effekter som ett nyligen publicerat förslag till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kan tÀnkas fÄ pÄ rÀttslÀget rörande dessa kriterier. Dessutom analyserar uppsatsen rÀttslÀget och direktivförslaget i ljuset av regleringens syften. Att i anbudsutvÀrderingen fÄ anvÀnda sig av vissa typer av leverantörsrelaterade tilldelningskriterier kan ofta vara viktigt för att kunna ta reda pÄ vilket som Àr det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, framförallt i upphandlingar av mer komplexa tjÀnster och byggentreprenader.

Webbapplikationer blir allt mer komplexa och avancerade. Bara na?gra a?r tillbaka var det sto?rsta a?ndama?let med webbapplikationer att servera statiskt inneha?ll. Sedan dess har tilla?mpningen vuxit och lika sa? dess komplexitet.

Rapporten Àr ett examensarbete pÄ 20 poÀng och utgör avslutningen pÄ min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/vÄren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land Àr en förutsÀttning för ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle, men ofta framstÀlls landsbygden med sina mindre tÀtorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta smÄ kommuner kÀmpar hÄrt mot stagnation. För den breda allmÀnheten Àr dessa kommuner frÀmst en temporÀr rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stÀrka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmÀnhet och TorsÄs kommun i synnerhet.

I fo?ljande arbete underso?ks en partikelbaserad simuleringsmetod som kallas Fluid-partikelmetoden, FPM. FPM a?r designad fo?r att simulera komplexa fluiders beteenden pa? mesoskalan, vilken sammanla?nkar kontinuumskalan med den molekyla?ra skalan. Metoden utvecklades av Pep Espan?ol i slutet av 1990-talet och a?r en vidareutveckling och generallisering av Dissipative Particle Dynamics som togs fram av Hoogerbrugge och Koelman under tidigt 1990-tal.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur smÄ- och medelstora företag (SMF) genom resurser kan etableras och utvecklas inom globala affÀrsnÀtverk. Detta för att öka förstÄelsen teoretisk, samt att förklara den empiriska situation vilken uppsatsen bygger pÄ. DÀr innovativa svenska SMF under senare Är skapat nya möjligheter pÄ en global offshoremarknad genom innovation. En marknad dÀr de Àr smÄ aktörer gentemot sin omgivning, men ÀndÄ tillÄts inneha en stark position. Vidare har uppsatsen har en kvalitativ ansats och fallstudie har tillÀmpats.

Bakgrund: Kunders inköpsprocess skiljer sig mellan industriella marknader och konsumentmarknader. NÀr organisationer gör inköp handlar det ofta om stora belopp och komplexa produkter. Relationen mellan det köpande och det sÀljande företaget brukar vara tÀtare Àn vid vanliga konsumentinköp. För att den sÀljande organisationen ska förstÄ hurde mest effektivt ska erhÄlla kunder Àr det nödvÀndigt att identifiera de olika faserna i kunders inköpsprocess och undersöka vad som pÄverkar kundernas beteende vid inköpet. Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva hur SMHIs kunders beslutsprocess ser ut vid inköp och vilka faktorer som pÄverkar denna process.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Bakgrund: VÄrdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vÄrdar Àr dynamisk och tillit Àr en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ?bron?, kan hinder uppstÄ vilka hÀmmar utvecklingen och istÀllet skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ?vÀgg?. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhÀllets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohÀlsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar frÀmst Äterfallsprevention och liknande annan lÄngvarig ohÀlsa Äterkommer ofta symptomen vid uppehÄll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vÄrda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik.

BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.

Bakgrund: Njurinsufficiens Àven kallat njursvikt Àr ett tillstÄnd dÄ njurfunktionen Àr nedsatt. Hemodialysbehandling kan dÄ bli ett behandlingsalternativ. Patienten genomgÄr hemodialysbehandlingen pÄ sjukhuset vanligtvis tre gÄnger per vecka, cirka fyra timmar per tillfÀlle.Syfte: Att belysa njursviktspatientens erfarenheter i samband med hemodialysbehandling utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv.Metod: En systematisk litteraturöversikt anvÀndes som metod. Databaserna PsycINFO, Cinahl och PubMed genomsöktes efter vetenskapliga artiklar. Till grund för vÄr systematiska litteraturöversikt anvÀndes Ätta stycken vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.