Titel: E-learning - en form för kompetensutveckling? Författare: Emely Andersson Helena NÄgÄrd Handledare: Anders Nilsson Institution:Institutionen för Ekonomi och Management Blekinge Tekniska Högskolan Kurs: Magisterarbete i företagsekonomi, EFE 610 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de faktorer som ligger till grund vid valet av e-learning som kompetensutvecklingsform samt vilka olika verktyg av e-learning som finns. Metod: Insamlingen av data har skett genom bÄde personliga intervjuer och e-mail intervjuer med företag som anvÀnder nÄgon form av e-learning i sin verksamhet. Vi har ocksÄ varit i kontakt med sakkunniga som har erfarenhet av e-learning för att fÄ ett bredare perspektiv pÄ omrÄdet. Slutsats: Slutsatsen vi har dragit Àr att det beror pÄ flera olika faktorer om e-learning passar in i företaget och varje företag mÄste utvÀrdera dessa faktorer.

The purpose of this essay was to understand why the pupils of upper secondary school are unable to pass the Mathematics A level. As method, I chose interviews, since the personal and various experiences of the informants are very important for the validity of this essay.This study has shown that the students lack motivation and consider Matematics boring. They haven?t been able to fathom the connection between the subject and how it van be used in everyday life. If the pupils? are to pass their Mathematics A level, they need time, further recourses and teachers who are apt and attentive pedagogues.Additionally, the teachers need more knowledge when it comes to methodology and didactic styles..

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med nÀringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att fÄ ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslÀrare och resursöverföring inifrÄn nÀringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och mÄnga nya grepp ifrÄn nÀringslivet pÄ hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Denna studie inriktar sig pÄ specialpedagogens handledningsuppdrag och hur detta kan an-vÀndas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte Àr att med fokus pÄ förskolan belysa handledningens anvÀndningsomrÄden samt att identifiera förskolechefers syn pÄ specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom omrÄdet specialpedagogen som handledare samt handledning som kompetensutveckling. LikasÄ presenteras forskning inom kunskapsomrÄdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven pÄ studien gÄr att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt sprÄket som ett centralt medel för kunskapande. DÀrtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förÀndring av individen i ett system stÄr i relation till och pÄverkar andra individer och andra system.Förskolechefers syn pÄ handledning och dess anvÀndningsomrÄden samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer frÄn olika geografiska omrÄden.

Syftet med examensarbetet Àr att ÄskÄdliggöra innehÄllet pÄ musiklektionerna i skolans första Är. Vi har Àven undersökt om lÀrarna anser sig leva upp till styrdokumentens krav. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier, ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer i fyra olika F-2 klasser. Vi har belyst vad eleverna fÄr göra under musiklektionerna och resultatet visar att musikundervisningen mestadels bestÄr av sÄng och rörelse. Vidare visar resultatet att lÀrarna anser att deras lektioner uppnÄr styrdokumentens krav, men att de kÀnner sig i behov av kompetensutveckling.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lÀrare i idrott och hÀlsa har med olika typer av feedback. Studien Àmnar Àven undersöka hur elever uppfattar att de pÄverkas av lÀrargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende pÄ om eleven Àr kille eller tjej.Vilka intentioner har lÀrare med sin verbala feedback till elever?Vilka kÀnslor uppkommer hos elever vid olika typer av lÀrargiven feedback?Hur pÄverkas elevers engagemang vid olika typer av lÀrargiven feedback?Tas den lÀrargivna feedbacken emot olika beroende pÄ om eleven Àr tjej eller kille?MetodI studien anva?nds tvÄ metoder. Intervju anvÀnds för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

Denna rapport behandlar en fÀltstudie genomförd pÄ en kommunal teknisk förvaltning samt en analys av studiematerialet. En tekniklösning pÄ konceptuell nivÄ arbetas fram. Metoder och synsÀtt för fÀltstudien beskrivs samt relationer till forskningsomrÄden som CSCW och CSCL. Problembilden som kommer fram rör en Äldrande personalkÄr dÀr kunskap och erfarenhet önskas ta till vara. Kompetensutveckling och informationsspridning ligger högt pÄ önskelistan hos personalen.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Titel: E-learning - en form för kompetensutveckling? Författare: Emely Andersson Helena NÄgÄrd Handledare: Anders Nilsson Institution:Institutionen för Ekonomi och Management Blekinge Tekniska Högskolan Kurs: Magisterarbete i företagsekonomi, EFE 610 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de faktorer som ligger till grund vid valet av e-learning som kompetensutvecklingsform samt vilka olika verktyg av e-learning som finns. Metod: Insamlingen av data har skett genom bÄde personliga intervjuer och e-mail intervjuer med företag som anvÀnder nÄgon form av e-learning i sin verksamhet. Vi har ocksÄ varit i kontakt med sakkunniga som har erfarenhet av e-learning för att fÄ ett bredare perspektiv pÄ omrÄdet. Slutsats: Slutsatsen vi har dragit Àr att det beror pÄ flera olika faktorer om e-learning passar in i företaget och varje företag mÄste utvÀrdera dessa faktorer. Genom att titta pÄ olika företag har vi hittat vissa gemensamma faktorer hos dessa företag. Huvudfaktorerna som har störst betydelse för om e-learning passar in i företaget Àr personalen, kostnaderna och vilka kunskaper det Àr som skall förmedlas.

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka kunskaper och förmÄgor slöjdlÀrare anser att slöjdundervisningen lÀr ut. Studiens syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling slöjdlÀrarna fÄtt och hur den nya lÀroplanen, Lgr 11, pÄverkat slöjdÀmnet och slöjdundervisningen. Studien utfördes genom empiriskt insamlat material i möten med fem olika slöjdlÀrare frÄn olika skolor. Under mötena fick slöjdlÀrarna först skissa tre olika tankekartor över de kunskaper de anser att eleven fÄtt genom slöjdundervisningen som de kan ha nytta av i sina roller: som elev nu och för framtida studier, som samhÀllsmedborgare och för den personliga utvecklingen, och i yrkeslivet. DÀrefter intervjuades lÀrarna kring vilka kunskaper de anser att slöjdÀmnet lÀr ut, vilket typ av fortbildning de fÄtt, hur de tar del av Àmnesrelaterad forskning och hur Lgr11 har pÄverkat slöjdÀmnet och deras undervisning. Slutligen fick de i uppgift att rangordna papperslappar, med slöjdord skrivna pÄ dem, utifrÄn hur de sÄg pÄ vikten av dessa. Slöjdorden Àr ord gÀllande kunskaper och förmÄgor knutna till slöjdÀmnet och de Àr hÀmtade frÄn Lgr11 och frÄn mina egna erfarenheter frÄn slöjdundervisningen. Studiens resultat visar att slöjdÀmnets tydligast uttalade kunskaper och förmÄgor av slöjdlÀrarna Àr kreativitet och problemlösning.

This paper deals with the late Viking age/early medieval grave field in Björned, TorsĂ„ker parish, Ångermanland County in northern Sweden. The grave field in Björned is rare because it has all the signs of being Christianized before the surroundings. This awakes questions such as if the people of Björned came from another place and brought the religion with them or if someone else did that for them. To find these answers I have analysed the stable isotope ratios [delta]13C, [delta]15N and [delta]34S in human bone collagen. Through these stable isotopes we can not only see what the people consumed but also where their food had its origin.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt lÀ-rare/speciallÀrare/specialpedagoger i skolÄr 4-6 anvÀnder sig av resultaten frÄn de nationella proven i matematik i Ärskurs tre i sin undervisning. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur stödet Àr organiserat för de elever som inte uppnÄdde godkÀnt resultat pÄ proven samt hur pedagogerna önskar att stödet ska se ut.1. PÄ vilket sÀtt tar lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna del av resultaten frÄn de nationella proven i matematik och vad fÄr de reda pÄ eller vad tar de reda pÄ?2. Hur ser stödet ut för de elever som inte nÄdde upp till kravnivÄn pÄ nationella proven i matematik?3. Hur vill lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna att stödet ska se ut?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrandet ses som en sprÄklig och social företeelse. Vi lÀr av erfarenheter frÄn oss sjÀlva och andra. Genom sprÄket kan vi dela varandras erfarenheter.

Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmÀn uttryckte sin syn pÄ specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien Àr kvalitativ och dess teoretiska ram Àr hermeneutisk och utgÄr frÄn förstÄelse och tolkning av specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmÀn för fristÄende och kommunala skolor.Resultat: HuvudmÀnnen uttryckte specialpedagogisk handledning som ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete. Handledning uttrycktes bÄde ur ett lÄng- och kortsiktigt perspektiv. NÄgra huvudmÀn hade centralt organiserad handledning och erbjöd kompetensutveckling i handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmÀn uppgav att rektor avgör om specialpedagogisk handledning ska erbjudas i verksamheten.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur blivande instrumentalpedagoger i ho?gre musikutbildning beskriver sin fysiska ha?lsa ga?llande ergonomiska besva?r och har detta fa?tt na?gra konsekvenser fo?r studenten. Som bakgrund har jag anva?nt mig av litteratur som bero?r ergonomi ba?de i rollen som musik- och instrumentla?rare men a?ven andra jobb som inte a?r kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att anva?nda en kvantitativ forskningsmetod.