Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheterna till kompetensutveckling pÄ tvÄ olika verksamhetsomrÄden inom Landstinget Halland. Vi vill fÄ en förstÄelse för vilka förutsÀttningar som krÀvs för lÀrande och kompetensutveckling inom organisationen. Avsikten med undersökningen  Àr att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna: (1) Hur upplever medarbetaren sina möjligheter till kompetensutveckling inom Landstinget Halland? (2) Hur ser vÄrdenheternas arbetsplatslÀrande ut? (3) Vilka förutsÀttningar finns för arbetsplatslÀrande inom vÄrdenheterna? (4) Vilka faktorer bidrar till att medarbetarna inom Landstinget Halland vill stanna och utvecklas? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi gjort nio stycken individuella intervjuer med respondenter som innehar olika yrkesgrupper inom Landstinget Halland. Resultatet vi fick var att respondenternas upplevelse av sina möjligheter att kompetensutvecklas inom Landstinget Halland var och goda och att det finns ett gott lÀrklimat och en infrastruktur för hur ett lÀrande ska ske.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktÀrsÀmneslÀrarna pÄ gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gÀller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktÀrsÀmnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mÄn de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrÄn frÄgestÀllningen i syftet, pÄ en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktÀrsÀmneslÀrare inom avsedda program fördelat pÄ fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade kÀnner sig kompetenta i sitt verksamma karaktÀrsomrÄde i och med att de har bÄde relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill Àgna sin tid Ät den tekniska delen som intresserar dem mest.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ifall formell utbildning bidrar till utveckling av lÀrandemiljö. Ett sekundÀrt syfte med detta arbete Àr att undersöka ifall innovations möjligheter ökar under befintlig lÀrandemiljöer.För att uppnÄ undersökningens syfte gjordes en enkÀtundersökning som besvarades av de inblandade företagens medarbetare. MÄlgruppen var anstÀllda med olika poster inom de fem olika företagen. KartlÀggning har genomförts med hjÀlp av tre olika enkÀter som innehöll olika frÄgor som bland annat tog upp; företagsfakta, könsfördelning, kompetensutveckling, organisation, yrkesutveckling, förÀndringsarbete, utbildning och lÀrandemiljö.Studien framför Àven mer allmÀnna kortfattad information rörande EU projekt Sala Industrier samt övergripande beskrivning av deltagande företagen till exempel företagens storlek, arbetsuppgifter, spetskompetens och personalfakta. DÀrefter introduceras en teoretisk referensram dÀr lÀrande, kompetensutveckling, information och kommunikation, formell och informell kunskap diskuteras som centrala tema i berörda organisationer, exempelvis redogörs i studien för olika drivkrafter mot ökad kompetensutveckling och lÀrande.UtifrÄn den teoretiska referensramen och en större datainsamling som genomfördes i form av enkÀter och intervjuer, dÀr förekom frÄgor som tog upp bl.a.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig utav IKT för elevernas lÀrande samt vilken kompetensutveckling inom IKT de fÄr frÄn sin arbetsplats. TvÄ teorier tillÀmpas i studien, det sociokulturella perspektivet och TPACK modellen. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod i form av intervjuer genomförts. Resultatet visar att det finns en variation i hur lÀrare anvÀnder sig utav IKT för elevernas lÀrande, bland annat anvÀndes IKT i form av presentation och för informationssökning. Vidare visar resultatet att lÀrare generellt fÄr kompetensutveckling inom IKT men att den ges pÄ olika sÀtt och ibland utanför arbetstiden.

Företag upplever idag en allt hĂ„rdare internationell konkurrens och dĂ€rmed ökande krav pĂ„ att skapa sig konkurrensfördelar för att överleva. DĂ„ Sverige och mĂ„nga andra industrialiserade lĂ€nder till följd av bland annat höga lönekostnader inte kan konkurrera med hjĂ€lp av pris, har tillgĂ„ng till kunskap och kompetensutveckling blivit avgörande för Sveriges möjligheter att kunna hĂ€vda sig i den internationella konkurrensen. Även staten Ă€r beroende av ett framgĂ„ngsrikt nĂ€ringsliv som genererar skatteintĂ€kter vilket Ă€r en förutsĂ€ttning för fortsatt vĂ€lfĂ€rd. Den internationella konkurrensen utgör sĂ„ledes ett hot inte bara för det svenska nĂ€ringslivet utan Ă€ven för samhĂ€llet, vĂ€lfĂ€rden och staten. Inför detta hot har stat och marknad ett ömsesidigt intresse och behov av att hjĂ€lpas Ă„t och dĂ€rför har staten utarbetat strategier för att uppmĂ€rksamma företag och organisationer pĂ„ vikten av kunskap och kompetensutveckling.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner arbetar med kompetensutvecklingsinsatser för att skapa karriÀrvÀgar Ät deras medarbetare. Kompetensutveckling Àr ett omrÄde som stÀndigt Àr aktuellt inom organisationer och kan bland annat syfta till att utveckla samt behÄlla befint-lig personal. I bakgrunden redogör vi bland annat för de statliga satsningar som varit centrala i kommuners konstruktion av de nuvarande kompetensutvecklingsinsatserna. Litteraturen inom omrÄdet visar att kompetensutvecklingsinsatser Àr viktiga pÄ bÄde individ och företagsnivÄ. För individen kan en satsning pÄ kompetensutveckling leda till bland annat ökad arbetstill-fredsstÀllelse och minskad upplevelse av stress.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Kan matematiken klÀs i ett skimmer av glÀdje genom matematikutveckling? I olika studier (bland annat PISA, 2003 och TIMSS, 2003) som vi tagit del av visas ett sjunkande intresse och kunskap hos skolelever i matematik. UtifrÄn detta har vi valt att studera en norrlÀndsk kommun och deras satsningar pÄ matematikutveckling. Genom intervjuer med politiker, tjÀnsteman, matematikutvecklare, rektorer och lÀrare kan vi konstatera att dessa strÀvar mot samma mÄl nÀr det gÀller matematikutveckling, elevernas matematikkunskaper mÄste förbÀttras. Respondenterna anser att kompetensutveckling för lÀrare Àr av vikt för att elevers matematikutveckling skall höjas, men hur denna kompetensutveckling skall ske skiljer sig Ät.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Detta Àr en kvalitativ studie som har till syfte att undersöka hur de anstÀllda sjuksköterskorna pÄ Norrbottens lÀns landsting upplever sina möjligheter till att öka sin kompetens. För att besvara syftet har tre frÄgestÀllningar formulerats, ?Hur definierar sjuksköterskorna deras kompetens??, ?Upplever sjuksköterskorna att det finns faktorer som hindrar deras kompetensutveckling?? och ?Vilket ansvar anser sjuksköterskorna att de har för sin egen kompetensutvecklingsprocess??. Datainsamlingen har genomförts genom kvalitativa intervjuer dÀr sju legitimerade sjuksköterskor anstÀllda pÄ Norrbottens lÀns landsting har deltagit. Urvalet har skett slumpmÀssigt och deltagandet har varit helt frivilligt och anonymt.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har pÄ strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, trÀnare och lagledare. Studien Àr av kvalitativmetod, Ätta idrottsklubbar frÄn fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergÄr alltmer frÄn ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker frÀmstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling pÄ personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning Àr en studie med större urval frÄnfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktomrÄde sÄsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Den hÀr uppsatsen behandlar kompetensutvecklingen pÄ trÀningsföretaget SATS. Syftet Àr att undersöka synen pÄ kompetensutvecklingen hos SATS ledning och de anstÀllda, vilket innefattar hur företaget arbetar med att utveckla kompetensen hos sina anstÀllda och vilka möjligheter samt eventuella hinder personalen upplever för kompetensutvecklingen. Andra intressanta aspekter som undersöks Àr vilka kompetenser som Àr viktiga inom SATS, hur synen pÄ kompetensutveckling konstrueras i relation till företagskulturen och ledarskapet samt varför svaren i SATS medarbetarundersökning frÄn 2009 skiljer sig Ät gÀllande kompetensutveckling mellan tvÄ center i Stockholm. Jag tillÀmpar en kvalitativ metod med Ätta intervjupersoner, fyra pÄ respektive center. Uppsatsen visar att synen pÄ kompetensutveckling till stor del överensstÀmmer mellan intervjupersonerna, att den bÄde sker genom utbildningar och i det dagliga arbetet vilket Àven Àr i linje med SATS syn.