Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer.

Syftet med denna studie var att undersöka den didaktiska analysens betydelse för utveckling avlärares kollektiva kompetens i arbetslag. Uppsatsens litteraturdel behandlar bland annat den didaktiska historiken, reflektion, didaktisk kompetens och kollegial handledning. Undersökningen baserades på observationer av arbetslagets möten samt intervjuer av de fyra individerna i arbetslaget. Resultatet speglade lärarnas egna synpunkter och erfarenheter kring verktyget didaktisk analys.Av resultaten från den empiriska studien, kunde konstateras att samtliga lärare ansåg att användandet av didaktisk analys var positivt för arbetslaget. Exempelvis hade de strukturerade träffarna med didaktikern lett till förbättrat samarbete.

Syftet med studien var att belysa förskolans, förskoleklassens och skolans lärares åsikter och arbetssätt vad gäller samarbete för språkutveckling. Studien bygger på tidigare forskning om samarbete och språkutveckling. För att få reda på lärarnas åsikter och hur de arbetar har vi låtit de själva, med hjälp av våra frågor, berätta om det. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanställt i olika rektorsområden och analyserat lärarnas åsikter och arbetssätt dels område för område och dels jämfört områdena med varandra. Resultatet visade att samarbete främjar barnens språkutveckling på så sätt att det går att individualisera undervisningen för barnen och arbeta via en röd tråd mot ett gemensamt mål så att barnen inte tappar intresset för att lära.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva social kompetens ur rekryterares och arbetssökandes definition av begreppet. Syftet är även att undersöka hur rekryterare mäter en arbetssökandes sociala kompetens och hur detta begrepp sedan bedöms i jämförelse med andra kompetenser och erfarenheter vid en tjänstetillsättning. I denna undersökning har jag använt mig av intervjuer med personer som arbetar som rekryterare på privata företag i Luleå kommun samt en enkätundersökning med arbetssökande i Luleå kommun. De teoretiska utgångspunkterna är socialisering, individualiseringen, social kompetens, rekrytering och rekryteringstester. Resultaten visar på att begreppet social kompetens är en förmåga, vidare handlar begreppet om att individen ska kunna fungera i grupp och kunna samarbeta och möta nya människor på ett respektabelt tillvägagångssätt.

Syfte: Undersökningens syfte är att ta reda på vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare kräver vid rekrytering av säljare i telekombranschen. De kompetensområden vi avser att undersöka är formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gällande vilka kompetenser organisationer söker hos anställda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken värdesätts sociala och estetiska egen- skaper snarare än formell kompetens. Färre arbetsgivare efterfrågar utbildning och vikten läggs vid hur personen är snarare än vad personen kan.

Stress bland sjuksköterskor kan påverka deras arbetsprestation på ett negativt sätt. Detta får påföljder för omvårdnaden som blir sämre vilket i sin tur även påverkar patientsäkerheten negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva strategier för att minska stress och förebygga utbrändhet hos sjuksköterskor. Studien utfördes genom en integrerad litteraturöversikt vilket gjorde det möjligt att använda olika metodologiska ansatser. Resultatet framkom genom fyra kategorier: Arbetsglädje och positivinställning, kompetens, samarbete och egenvård.

Arbetets syfte är att undersöka vad ett förebyggande arbete för att undanröja hinder och svårigheter för elevers läs- och skrivutveckling kan innebära. Fokus ligger på speciallärarens roll i detta arbete. De frågor som undersökningen besvarar är hur klasslärare och speciallärare kan beskriva ett förebyggande arbete, hur samarbetet kan se ut, hur man kan tillvarata speciallärarens kompetens samt vilka faktorer som kan ses påverka. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer med fyra klasslärare och tre speciallärare i grundskolan genomförts.För att analysera och tolka de data som insamlats har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts, tillsammans med tidigare forskning och litteratur kopplad till ämnet.Ur ett sociokulturellt perspektiv framträder kunskapen om elevers proximala utvecklingszon, samt användandet av medierande redskap och scaffolding som betydelsefullt för ett förebyggande arbete. Resultatet för undersökningen visar att förebyggande arbete kan ske på flera olika sätt, exempelvis genom tidiga insatser, genom att organisera undervisningen, genom att skapa delaktighet och genom att ge eleverna en positiv självbild.

Utbildningsväsendet i Sverige går alltmer mot ?framtidens läromiljö? vilket innebär att IT får enmer framträdande roll i undervisningen. Partille kommun har därför utrustat 400 elever med en egenbärbar dator på tre grundskolor i kommunen för att införa en mer IT-baserad läromiljö.Syftet med den här studien var att undersöka hur grundskoleelevens digitala kompetens påverkas avatt ha en personlig bärbar dator i skolarbetet.För studien genomfördes en sex dagars observation på skolorna Björndammen, Lexby och ÖjersjöBrunn. Dessutom genomfördes en enkätundersökning med 185 svar samt sex stycken intervjuermed elever från de olika skolorna.Studien visade att elevens digitala kompetens påverkades positivt av att ha en egen dator iskolarbetet. Eleverna utvecklade bland annat sin digitala kompetens genom en ökad tillgänglighettill datorer och Internet, den undervisning och support som skolan tillhandahöll samt genomsamarbete och kommunikation.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i ett team med rehabilitering av vuxna med en förvärvad hjärnskada. Sex arbetsterapeuter verksamma på rehabiliteringskliniker i Västerbotten och i Norrbotten intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Strukturens betydelse för en effektiv rehabiliteringsprocess?, ?Samarbete ger rehabiliteringen ett mervärde? och ?Arbetsterapeutens roll med aktivitet i fokus?. Resultatet visade på behovet av ett strukturerat arbetssätt i teamet där en gemensam ledare är betydelsefull för att driva rehabiliteringsprocessen.

Detta självständiga arbete i lärarutbildningen handlar om hur samarbetet mellan förskola och barnhabilitering kan se ut. Arbetet belyser de inblandades åsikter och tankar kring ett samarbete präglat av samsyn och kommunikation.Kvalitativ forskningsmetod har använts och ett antal intervjuer med förskolechefer, pedagoger samt en logoped på barnhabiliteringen har genomförts. Dessa verksamheter besöktes för att få en djupare förståelse för intervjupersonernas syn på samarbetet. Frågeställningarna berör fördelning av ansvar, samarbete, kommunikation och verksamheternas roller. Slutligen ställdes frågan hur de olika professionerna ansåg att ett idealt samarbete skulle se ut.Resultatet visar tydligt att ett samarbete är beroende av intresse och kommunikationen mellan de inblandade.

Denna uppsats handlar om Enheten för vägledning, en enhet där studie- och yrkesvägledarna ingår i samma organisation ? en så kallad gemensam plattform - och har en gemensam vägledningschef. Syftet är att belysa och analysera organisationens betydelse för studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning. Frågor vi ställer oss är vilka organisatoriska faktorer som påverkar studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att utföra och påverka sitt arbete. För att besvara våra frågeställningar har vi använt en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare verksamma i Enheten för vägledning.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskans kompetens är en fördjupning av de kunskaper och förmågor som erhållits i grundutbildningen. Behovet av specialiserade sjuksköterskor ökar men då arbets-uppgifterna mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskor inte skiljer sig nämnvärt åt kan detta få till följd att specialistsjuksköterskorna lämnar det kliniska arbetet. Den specialistkompetens som efterfrågats riskerar därmed att försvinna. På denna grund, och som ett led i att förtydliga specialistsjuksköterskans roll i psykiatrisk slutenvård, är det av intresse att uppmärksamma hur specialistsjuksköterskan uppfattas och vilka förväntningar som finns på dennes kompetens. Syfte: att beskriva läkares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård.

Abstrakt Detta är en hermeneutisk studie där vi använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lärarperspektiv i distansundervisning på Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lärarna och deras kollegor efterfrågade ett mer organiserat samarbete dem emellan. Två former för ett ökat samarbete är, samarbete i team och i distansnätverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nätverket ingår alla personer som arbetar med distanskurser, allt ifrån lärare till tekniker.

Syftet med denna studie är att undersöka matbutiksanställdas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnår kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner användbar? Uppsatsen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning är gjord genom halvstrukturerade intervjuer med åtta subjektivt utvalda matbutiksanställda, och resultatet presenteras narrativt, där varje intervju följs av en analys utifrån våra teoretiska utgångspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrån de delar som varje intervju utgjort.