Syftet med arbetet var att undersöka hur man på några gymnasieskolor arbetar med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Jag ville försöka ta reda på om åtgärds-programmen är ett verktyg i gymnasieskolan. Eller om det upprättas enbart för att det är lagstadgat. Den kunskap jag inhämtar vill jag använda i utvecklingsarbetet kring åtgärds-program på min egen arbetsplats. För att nå syftet skulle jag göra undersökningar på olika gymnasieskolor. Detta för att få en bild av hur man arbetar med åtgärdsprogram i verksamheterna.

Syftet med denna studie var att undersöka vad eleverna upplever påverkar deras lärande vid användning av dator som pedagogiskt verktyg. Studien utgick från tre frågeställningar: Hur ser eleverna på den egna förmågan att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg? Vad ser eleverna som nödvändiga kunskaper för att kunna lära med datorer? Vad anser eleverna är effekterna av att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer som genomfördes i grupp. Resultatet visar att eleverna anser att informationssökning, källkritik och Officepaketet är nödvändiga att hantera för att kunna lära med datorer.

Arbetet innehåller en allmän presentation om automatiserad testning, om var man kan tjäna tid samt vilka fällor som finns. Vidare har en analys gjorts på de olika verktyg som finns på marknaden idag och teknikerna bakom dessa. Därefter valdes ett verktyg ut åt FDT, nämligen Rational Visual Test. En kort presentation av detta program och de tekniker som stöds tas upp. Slutligen har ett förslag på en uppdaterad version av FDT?s testmetodik utformats för att anpassas mot en automatiserad testning..

I både nationella och internationella styrdokument uppmärksammas vikten av individanpassning och möjligheten att få tillgång till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmässigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att få tillgång till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svårigheter när det gäller att läsa, skriva och att räkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, både en webbaserad enkät och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger från grundskolan. Enkäten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svårigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rättstavningsprogram samt miniräknare.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien behandlar tre studenters språkinlärning under ett utbytesår i Frankrike. De tre studenterna kommer ursprungligen från Sverige, USA och Tyskland, och franska är således ett främmande språk för alla tre. Uppsatsens syfte är främst att genom observationer och intervjuer kartlägga studenternas inlärningsstrategier, det vill säga hur de går tillväga för att lära sig franska. Jag intervjuade studenterna tre gånger under deras vistelse i Frankrike.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen kommer att behandla pedagogers syn på detta verktyg och dess möjlighet att berika barns lekande samt deras lärande. Den vetenskapliga undersökningen har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger och en utbildare inom IKT och alla är verksamma i Kalmar kommun. Resultatet visar på att lärarna upplever att barnen lär sig hantera surfplattan snabbt och att det sker mer samspel mellan barnen än vad det hade gjorts om surfplattan inte hade använts.

Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och används alltmer som lärverktyg i undervisningen, så även i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebär att allt fler lärare arbetar utifrån variationer av Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?, där den gemensamma faktorn är att eleverna lär sig läsa och skriva genom att skriva på datorer eller pekplattor. Genom användandet av dator eller pekplatta så möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg används som generella verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen.Syftet med denna studie var att studera om och i så fall hur datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen stödjer elever som är i eller riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar på det sociokulturella perspektivet där kommunikation och samspelet mellan ut- och inlärning som upphov till det individuella lärandet.Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på intervjuer av sju specialpedagoger/speciallärare kring deras erfarenheter och åsikter angående datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv.Resultatet visar att det finns indikationer på att datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen har en positiv inverkan på elever i läs- och skrivsvårigheter vilket även bekräftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgången En viktig faktor för att arbetssättet ska bli framgångsrikt är lärarens kompetens kring läs- och skrivutveckling samt förmåga att strukturera och individualisera undervisningen utifrån var enskild elevs behov..

I detta arbete tar vi upp bilden och bildämnets betydelse idag och hur det kan användas som ett verktyg för elevers lärande. Vårt syfte med detta arbete var att få fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjälpmedel för övriga ämnen i skolan. I vår problemformulering ställer vi oss frågan hur pedagoger kan använda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lärande i skolan.Vår metod är kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden är ett språk och att bilden är viktig för både elevers utveckling och för att stärka deras identitet. Bilden är också viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom ämnet och att ämnets status behöver höjas för att målen i läro- och kursplaner ska uppnås..

BAKGRUND: Då media under de senaste årtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att räkna med i samhället och även i skolan tyckte vi att det var intressant område att grunda vår undersökning på. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar på vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhälle eleverna lever i. Här tas även upp hur barns inlärningsprocesser beskrivs utifrån Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur långt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslärares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkäter avsedda för klasslärare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrån undersökningen avläsa att de allra flestalärare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbättra kvaliteten på och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lärandemiljö. Majoriteten av lärarna visade sig ha en positiv inställningar gentemot mediala verktyg både i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsättningar som krävs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan på ett tillfredsställande sätt ofta saknas..

I denna studie undersöks hur pedagoger ser på arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och läsinlärningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolår. Empirin jämförs sedan med utgångspunkt i teorier kring skriv- och läsinlärning. Resultatet visar att pedagogerna gärna väljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem använder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och läsinlärning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istället för att använda metoden på egen hand..

Sociala medier. Vi delar med oss av vad vi tycker och känner. Vi delar bilder på vår familj och det senaste bullbaket till våra 600 ?närmaste vänner?. Vi kommenterar och gillar andras inlägg.

Undersökningen är inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter ligger till grund. Denna studie utgår från två övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i skolan använder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

Sammanfattning Målet med denna undersökning är att ta reda på hur och varför pedagoger använder sig av skönlitteratur som ett verktyg i deras historieundervisning. Vi vill också undersöka vilka olika teorier som finns inom området. Vi vill jämföra likheter och skillnader i teorin och i praktiken. Tillvägagångssättet har varit genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på två olika skolor. Resultatet av vad pedagogerna tyckte om skönlitteratur var övervägande positivt.

Bakgrund:IKT-tekniken är införd sedan länge i grundskolan och är nu på väg att införas i förskolan. Det är därför intressant att undersöka hur långt införandeprocessen kommit, hur olika pedagoger uppfattar anvisningar från centralt håll, likaså hur de betraktar sin egen roll och sitt arbete med det nya verktyget. Vad anser pedagogerna sig behöva för stöd för att vidareutveckla arbetet med detta verktyg? Hur formuleras användningen av Ipad i relation till strävansmålen?Syftet är att belysa pedagogernas arbete, kunskaper och förhållningssätt till Ipad i några utvalda förskolor, där man har arbetat med detta verktyg i ca ett år.Metod:Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjumetod. Frågeställningarna har fokus på när och hur Ipad används, vad som hindrar och underlättar användandet och behovet av utbildning för att använda detta verktyg.

I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i gestaltningsprocessen. Syftet är att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vårt arbete. Genom att bättre förstå hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vårt användande av den. Inledningsvis görs en genomgång av hur skissprocessen fungerar. Därefter fastslås tre faktorer som stärker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan användas för undersökande och platsförståelse samt hur skissen påverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak på en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne. Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stärker vår förmåga att se och lösa problem.