Företagssköterskans arbete utgår ifrån hälsofrämjande insatser där det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning på människan och arbetslivet. Samtalet blir därmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och därav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anställda och verksamma inom en företagshälsovård. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte.I resultatet framkom det att samtalet är företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett återkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock användes samtalet på olika sätt beroende på situation.Företagssköterskorna beskrev även vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa användes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig.

Syftet är att undersöka och förstå hur man handskas med och förhåller sig till medarbetarnas idéer på IKEA Malmö. Slutsatsen av vår undersökning är att mellancheferna inte har några faktiska verktyg för att plocka upp idéer från sina anställda, men bristen på verktyg är enligt vår studie ett test för att skilja goda idéer från dåliga..

Vi började vårt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa ämnade vi färdigställa under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling så bestämde vi oss för att samarbeta, och fokusera på våra respektive områden. Med att utveckla egna verktyg ville vi få en större förståelse för de grundläggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att påverka dessa efter våra specifika behov. Det var också för att hålla koden fri från licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlätta distribution..

De senaste årtiondena har det hänt mycket inom digital teknik i vårt samhälle och människan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas även om att små barn måste lära sig hantera digitala verktyg och många förskolor runt om i vårt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angående hur och när och om surfplattan används i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptäckte dessa  splittrade meningar i användandet av digitala verktyg. Denna kvantitativa undersökning syftar till att få en bild över hur användandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagsläget.Undersökningen har gjorts med hjälp av enkäter som skickats ut via mail till personal på förskolor runt om i landet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns utveckling och samhällets struktur. Resultatet visar att de som idag har tillgång till surfplattan har en positiv syn på användandet och den används till stor del på ett pedagogiskt sätt men samtidigt också som tidsfördriv..

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

Det finns idag långt framskridna planer på att avveckla den svenska revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dåvarande justitierådet Bo Svensson att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens beräkningar kan leda till kostnadsbesparing på 5,8 miljarder kronor för företagen.SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik från olika intressentgrupper inom samhället. Skatteverket är en intressent vilken i hög grad kommer att påverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nämnvärd utsträckning av det diskuterade förslaget.

Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva, analysera hur internet användes som ett verktyg för att påverka statsmakten i Iran samt hur oppositionen använde sig av internet före, under och efter valet 2009. De teorierna som jag använt mig av i min undersökning är den som Strömbäck bygger i sin bok ?makt, medier och samhället? om förtroende för internet och medialisering, publicitetsmodell och mediekonsumtion i förändring . Den andra teorin som jag utgår från är den som Sunsteins byggde fram i sin bok ? Infotopia: how many minds produce knowledge? angående nya bloggar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om interaktionen med informationsteknologins nya verktyg kan beskrivas som en lärandeprocess och vidare försöka svara på frågan om hur detta kan tänkas gå till. Uppsatsen har kunnat påvisa att det är statistiskt säkerställt att det förekommer skillnader i hur lätta olika gränssnitt i verktyg för samma ändamål är att lära sig. Inlärningen i fallet att lära sig handskas med mobiltelefonens gränssnitt skulle då vara att användaren lär sig tolka, och tillägna sig de inbyggda antagandena om tekniken som utvecklaren har byggt in i tekniken. Det finns en mängd olika sätt att betrakta inlärning. Beroende av vilken idétradition man följer har man olika uppfattningar.

Syftet med denna uppsats är att bidra med ökade kunskaper om och bättre förstå hur fyra lärare använder och förhåller sig till digitala verktyg och digital teknik i undervisningen i svenska för senare år. Studien har en hermeneutisk fenomenologisk ansats och baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med informanter som har olika ämneskombinationer. Informanterna i studien har en jämn könsfördelning, är av olika åldrar och har varierande antal tjänsteår. Tematiseringsarbete som mynnade ut i fyra teman kan sägas karaktärisera lärarnas upplevelser av att använda digitala verktyg och digital teknik i undervisningen. Teman som växte fram och även utgör rubriker i resultatavsnittet var den utåtriktade tekniken, den betydelsefulla direktheten, den kontextförstärkande digitala tekniken och den svårkontrollerade användningen.

Abstrakt: Vi lever i ett samhälle där informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer både i skolan och i vardagslivet. Samhället kräver av barn och ungdomar att de är förberedda inför hanteringen av IKT när de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebär att lärarna i dagens skola behöver tillgång till IKT för att använda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frågan är hur stor erfarenhet och möjligheter läraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

Studien i denna uppsats är explorativ och förståelseinriktad. Syftet med undersökningen är att undersöka om respondenterna uppfattar att man med hjälp av Web 2.0-verktyg kan stödja lärande utifrån tankebokens koncept.Undersökningen har genomförts på en grupp studenter på Digitala Medieprogrammet vid Högskolan Väst. Studenterna läste vid tillfället en kurs som heter Digitala Distributionsformer, en kurs kring hur man använder olika former av digitala distributionsformer både via internet och mobil. Undersökningen består av en fokusgrupp av dessa studenter, samt observationer kring studenternas användning av de digitala verktygen.Resultatet visar att bloggar ger fördelar och uppmuntrar studenter till ett reflekterat lärande genom t.ex. tankebok som form.

Denna rapport jämför ett kommersiellt site survey-verktyg med ett open sourcealternativ.En site survey är processen att planera och implementera ett trådlöstnätverk. Det är viktigt för att undvika problem med täckning, störningar samtplacering och konfigurering av accesspunkter.För att göra jämförelsen har en metod utvecklats för att jämföra site survey-verktyg. Metoden tar upp och jämför olika kriterier i form av verktygens förmåga att hantera signalstyrka, störningar, quality of service, manuella site surveys, virtuella site surveys, dokumentering av resultat samt verktygens förmåga att underlätta vid placering och konfigurering av accesspunkter. Förutom detta tas även mjukvarornas gränssnitt och användarvänlighet upp. Metoden skulle dock kunna utökas ytterligare för att innefatta t ex säkerhet, inlärningstid och support, för att på så sätt bidra till en bättre jämförelse.De verktyg som har jämförts är open source-mjukvaran Kismet och den kommersiella mjukvaran InterpretAir.InterpretAir har visat sig ha en bättre funktionalitet på alla punkter och anses därför vara den mest lämpliga mjukvaran vid en site survey.

Allt fler aktörer inom byggbranschen övergår från att använda gamla och traditionella verktyg i sin projektering till mer avancerade och moderna BIM-verktyg. Däremot sker denna utveckling långsamt på grund av skeptisk och konservativt inställning i byggbranschen. Idag finns analysprogram som har förmågan att beräkna och analysera komplexa strukturer, men trots detta är det väldigt vanligt med handberäkningar. I branschen börjar modellering av produktionsmodeller i moderna 3D BIM-verktyg få fotfäste. Det är praktiskt möjligt att modifiera en produktionsmodell till en analysmodell för att sedan beräknas i ett analysverktyg och det är detta som kommer bland annat undersökas.

Syftet med följande arbete är att beskriva vad familjeklass är samt att studera om familjeklass är ett specialpedagogiskt verktyg. För att kunna undersöka detta har jag valt att genom intervjuer se vilka behov som finns hos de elever som väljer att medverka i familjeklass, och vilka resurser och vinster som familjeklassen ger elever, föräldrar och pedagoger. Jag kommer även att studera vilka farhågor som finns kring att medverka i familjeklassen. Slutligen kommer jag att undersöka vilket resultat som eleven får av att delta. I min litteraturstudie har jag valt att undersöka vad som finns skrivit om familjen och skolan, samt det samspel som sker mellan elev, förälder och pedagog.

Under mitt examensarbete har jag undersökt hur man kan använda sig av storytelling inom marknadsföring. Att hitta kärnhistorien i varumärket, och därefter hur man på bästa sätt kan kommunicera det budskapet. För att testa teorin i praktiken samarbetade jag med företaget Älvsbyhus. I mitt arbete får ni följa hur jag hittar verktyg inom storytelling som kan lyfta fram kärnan i budskapet.