Many researches demonstrates that children who deal with matematics in a meaningful context early in their age, will manage a much wider context later in school. The purpose of this work is to highlight the importence of teacherÂŽs view on matematics and how matematics can be visible for the children when they are in a preschool age. Im trying to promote the importance of mathematics wich characterizes much of our society. Highlighting todays nursay?s and the fact that there is plenty of good enviroments for the learning of mathematics.

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare Är anvÀnder elevernas erfarenheter frÄn sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de anvÀnder för material i sin undervisning..

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lÀra matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet Àr att frÀmja barns lÀrande och förstÄelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har anvÀnt oss av olika forskningsmetoder sÄsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev ocksÄ om teoretisk bakgrund och dÀr representerades lÀroplanens kunskapsmÄl i matematik. Vi beskrev Àven tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lÀrandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

Arbetet syftar till att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt tvÄ lÀroböcker i matematik för Ärskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvÄrigheter. Metoden som anvÀnds Àr huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lÀrare och elever. Dessutom har de tvÄ lÀromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvÀrderats till innehÄll och form samt arbetsÀtt. Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar pÄ en nÀrmare koppling till konkreta mÀnnisko- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete pÄ egen hand. LÀrarintervjuerna visar att valet av lÀromedel pÄverkar hur lektionerna lÀggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att lÀroboksvalet pÄverkar deras syn pÄ vad matematik Àr och hur de arbetar med och förstÄr matematik. Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvÄrigheter..

Syftet med examensarbetet Àr att ge en beskrivning av hur förskollÀrare uppfattar barns matematikinlÀrning och hur den matematiska verksamheten integreras i den dagliga verksamheten samt undersöka förskollÀrares uppfattning om den reviderade lÀroplanens utveckling. Arbetets frÄgestÀllningar Àr följande: ? Hur tÀnker förskollÀrarna kring barns lÀrande i relation till matematik? ? Hur beskriver förskollÀrarna sjÀlva sin dagliga verksamhet med fokus pÄ matematiken? ? Hur uppfattar förskollÀrarna att den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetet med matematik? För att besvara frÄgestÀllningarna ovan har intervjuer utfört med sex olika förskollÀrare, pÄ tre olika förskolor. Den insamlade empirin har analyserats och kopplats samman med relevant tidigare forskning. Resultat visar att förskollÀrarnas syn pÄ barns lÀrande gÀllande matematik ter sig olika och att förskollÀrarnas arbetssÀtt skiljer sig Ät.

Matematiken har i den reviderade lÀroplanen för förskolan lyfts fram och fÄtt en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans vÀrld. För barn gÄr lek och lÀrande hand i hand och nÄgot som ingÄr i en helhet och som inte ska ses som tvÄ enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstÄ. HÀr har förskollÀrarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lÀrande.Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebÀr för förskollÀrarna men framförallt deras syn pÄ matematiken i sandlÄdan samt hur de förhÄller sig till barns matematiska lÀrande i sandlÄdan. För att kunna ta reda pÄ detta intervjuade vi fem förskollÀrare och anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som hjÀlpte oss att fÄ fram respondenternas tankar kring detta Àmne.Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om sÄ mycket mer Àn plus och minus.

Vad innebÀr begreppet matematiksvÄrigheter, hur arbetar lÀrare med elever som har matematiksvÄrigheter och finns det nÄgra omrÄden inom matematiken som dessa elever har speciella problem med? Med dessa tre frÄgor som utgÄngspunkt har jag genomfört en litteraturstudie samt en empirisk studie som bestÄr av intervjuer med sex olika lÀrare. Jag tar under litteraturstudien upp omrÄden som elever och matematik, lÀrares syn pÄ elever med matematiksvÄrigheter, olika sorters matematiksvÄrigheter och hur lÀrare bör undervisa elever med matematiksvÄrigheter. I intervjuerna försöker jag fÄ fram lÀrarnas syn inom samma omrÄden för att sedan kunna jÀmföra om lÀrarna i praktiken följer kunskapen som finns i litteraturen.Resultatet av studien visar frÀmst att teori och praktik inte gÄr hand i hand. Litteraturen anser att skolan ska lÄta eleverna leka, kÀnna och prata matematik, medan flera av intervjuernas respondenter anser att matematiken ska vara helt teoretisk och abstrakt.

Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att bara rÀkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jÀmförelser, fÀrg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lÀr sig matematik enligt utvald litteratur, Àven pedagogens roll i matematikinlÀrningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. DÀrefter har en komparativ analys gjorts, en jÀmförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Syftet med studien Àr att bidra med en djupare förstÄelse av förskollÀrares förhÄllningssÀtt till matematiken och hur det pedagogiska arbetet kring matematiken ser ut. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Vad betraktar förskollÀrarna vara förutsÀttningarna för matematik i förskolan? Hur beskriver förskollÀrarna det pedagogiska arbetet med matematiken i förskolan? Vad Àr förutsÀttningarna för att synliggöra matematiken för barnen i förskolan enligt förskolelÀrarna?I vÄrt examensarbete anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie som undersökningsmetod. Vi genomför Ätta stycken intervjuer med förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor i Eskilstuna kommun. I studien kom vi fram till att matematiken Àr en stor del av barnens vardag.

Sammanfattning I detta examensarbete har jag som syfte att ta reda pÄ elevers egna uppfattningar om varför de inte nÄr mÄlen i matematik. Jag har ocksÄ undersökt faktorer för framgÄng som kan bidra till att elever nÄr mÄlen. Fokus ligger pÄ ett elevperspektiv dÀr elever sjÀlva anger de orsaker som gör att de inte nÄr mÄlen i Àmnet matematik. Elever har ocksÄ bidragit med vilka ÄtgÀrder, förÀndringar och insatser som mÄste till för att de ska lyckas i sin strÀvan efter godkÀnt betyg. Studien har en sociokulturell forskningsansats och Àr tvÄdelad med en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ intervjustudie. Jag har analyserat dessa tvÄ delarna först var för sig och sedan gjort en sammanstÀllning.

Under vÄr praktik pÄ ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgÄngspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att mÄnga av lÀrarna anser att deras undervisning Àr verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har vi undersökt om lÀrare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lÀrare och elever inte har samma uppfattning, elever (Är 6) har svÄrt att se nÄgot samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de anvÀnder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till anvÀndning utanför skolan, detta trots att lÀrarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

För att elever ska uppnÄ mÄlen i matematik under lÄgstadiet krÀvs inte endast förstÄelse i matematik utan Àven förstÄelse för lÀsning och sprÄk. FrÄn bl.a. scenarier under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmÀrksammat att lÀrare inte lÀgger fokus pÄ detta lÀrandevillkor. Vidare har vi observerat att elever ofta ?fastnar? i sina matematikböcker och kontinuerligt behöver frÄga om hjÀlp för att förstÄ vad de egentligen ska göra med uppgiften de tilldelats av lÀraren.

Syftet med denna studie var att beskriva hur och varför lÀrare kontrollerar om elever, i de tidigare Ären 1-6, har förstÄtt de grundlÀggande begreppen i matematiska moment. Vi har byggt studien pÄ litteratur i Àmnet samt kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i LuleÄ kommun som arbetar med matematik i de tidigare Ären. Litteratur som behandlar detta omrÄde visade att metoderna för att kontrollera kunskap Àr mÄnga. Intervjuerna visade att lÀrarna anvÀnder sig av kunskapskontroller men att metoderna varierar lÀrarna sinsemellan. De utför dessa för att se om eleverna har de baskunskaper som krÀvs inom matematiken.

Alla mĂ€nniskor behöver kunskaper i matematik. AnmĂ€rkningsvĂ€rt Ă€r dock att mĂ„nga elever inte nĂ„r betyget G i skolĂ„r nio. I denna undersökning lyfts Ă„sikter frĂ„n lĂ€rare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nĂ„ högre mĂ„luppfyllelse i matematiken i skolĂ„r nio. Även skolledarnas och lĂ€rarnas Ă„sikter om hur ekonomin pĂ„verkar detta arbete undersöks. Metoden som anvĂ€nts i studien Ă€r en kvalitativ undersökning i form av en enkĂ€t med öppna frĂ„gor.

Studiens syfte har varit att fÄ syn pÄ hur barn möter och anvÀnder matematik i förskolan samt hur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhÄller sig till Àmnet. BÄde i de ickestyrda aktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn pÄ matematik i förskolan samt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med Àmnet. Vilka teorier som ligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISA undersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat sÄ lÄgt kunskapsmÀssigt inom matematik.