Statistik från Skolverket tyder på att elever med utländsk bakgrund inte uppnår målen i matematik i lika stor utsträckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna är att eleverna har svårigheter med det svenska språket vilket blir ett hinder för dem när de lär sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda på hur flerspråkiga elever som går på gymnasieskolans introduktionsprogram använder sig av sin flerspråkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flerspråkiga elever som läser matematik på svenska. Eleverna har olika modersmål och olika skolbakgrunder.

Detta arbete syftar till att framställa lektionsplanering anpassad för utomhuspedagogik i ämnesområdet matematik och mer specifikt inom bråk. Planeringen är tänkt att kunna tillämpas i grundskolans senare årskurser och gymnasiet A-kursen. För att kunna bygga en grund för vårt resultat har vi forskat i tidigare forskning inom berörda områden så som utomhuspedagogik, laborativt arbetssätt, lärande, grupparbete samt bråk. Resultatet blev en planering som sträcker sig över fyra lektioner samt tillhörande lärarhandledningar. Lektionerna innehåller del- helhets- och operationsbegreppen för bråk samt applicering av de fyra räknesätten på bråktal..

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas så att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var även att få kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgångar, att eleverna arbetade med något helt annat eller blev tilldelade svårare uppgifter. Studien belyste också att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att läraren ställde högre krav på dessa elevers kunskaper.

Sweden is getting an aging population and with this comes an increase in neurodegenerative diseases such as Alzheimer?s disease (AD). Bilingualism is also on the rise and this may result in an increase of bilingual people suffering from AD. Due to the linguistic deterioration associated with the illness people with AD, bilingual and monolingual, will be an increasing patient group with speech and language pathologists (SLPs). Word retrieval difficulty is an early symptom of the disease and several strategies to compensate for this have been observed (e.g.

Alla som studerar på gymnasiet läser matematik A och blickar man bakåt har de i grundskolan uppnått minst målen för godkänd. Då matematikinnehållet är väldigt lika för skolår nio och gymnasiets A-kurs är det anmärkningsvärt att inte eleverna upplever repetition i innehållet i större utsträckning. Studiens syfte är att undersöka vad elever och lärare anser om övergången från grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik. Metoden för genomförandet är kvalitativ i enkätform med öppna frågor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gäller variation och innehåll i förkunskaperna.

Vilka svårigheter finns när gymnasieelever löser andragradsekvationer?Författarens erfarenheter från den verksamhetsförlagda delen inom lärarutbildningen, visar att gymnasieelever har svårt för att lösa andragradsekvationer. Syftet med uppsatsen är att belysa de problem som uppstår när gymnasieelever löser andragradsekvationer. Undersökningsmetoden har varit av kvalitativ art. Samtal med elever som löser ekvationer av andra graden har bandats.

Syftet med denna studie var undersöka vilken syn på olika matematikssvårigheter, som lärare i grundskolans senare år har. Syftet var även att undersöka vilka undervisningsstrategier dessa lärare använder för att hjälpa elever med matematik svårigheter. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat åtta lärare som fick besvara frågor utifrån tre huvudfrågeställningar. Frågeställningarna rörde följande områden: Varför halkar svenska skolbarn efter i matematik? Hur bedriver de intervjuade lärarna undervisningen i matematik? Vilka åtgärder tror de intervjuade lärarna skulle förbättra resultaten i matematik? Resultaten visar att de intervjuade lärarna anser att de försämrade resultaten i matematik främst beror på elevernas motvilja gentemot matematikämnet, dåliga förkunskaper hos eleverna, bl. a oförmåga att uttrycka sig matematiskt, samt elevernas olika inlärningssvårigheter. Slutsatsen för denna studie är att det finns mycket kvar att göra inom matematikområdet innan varje matematiklärare tar hänsyn till enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, såsom det slås fast i Lgr11 under avsnittet för riktlinjer..

Syftet med detta arbete är att undersöka om eleverna i årskurs 3 kan nåmålen i matematik enbart genom att räkna i matematikboken.Utgångspunkt för analysen har varit de nya målen i matematik som finnssom förslag från Skolverket. För att nå syftet har en läromedelsanalyssamt en intervjustudie på en skola i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3 genomförts.Resultatet av både läromedelsanalysen och intervjustudien visar atteleverna inte kan nå samtliga mål för det tredje skolåret enbart genom atträkna i matematikboken. En individualisering av matematiken behövsför att ge alla elever möjlighet att nå målen. Med de nya målen villregeringen ge alla elever en likvärdig utbildning. Då krävs att lärarna tarin annat material, för att konkretisera matematiken och inte binda upp sigvid en lärobok..

Syftet med studien var att undersöka om skolan är till för alla, även de högpresterande och särbegåvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/biträdande rektorer på fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begåvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehåll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven är olika, men att tillhöra en grupp, att känna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna är alla elevers rätt i skolan. Pedagogerna måste ta hänsyn till att även högpresterande och särbegåvade elever behöver bekräftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i särskilda skolor..

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares syn på matematik och hur de väljer att arbeta med matematiken i vardagen. Syftet är även att undersöka ifall den nya läroplanen för förskolan har påverkat lärarnas arbete med matematik. Vi har i studien använt oss av en kvalitativ metod i form av riktat öppna intervjuer eftersom vi ville att lärarna skulle kunna uttrycka sig fritt samt för att få ta del av deras egna tankar och åsikter. Vi har valt att intervjua nio verksamma förskollärare. Vår studie visar att förskollärarna anser att det finns oändliga möjligheter för att arbeta med matematik i vardagen, speciellt vid rutinsituationer som återkommer varje dag.

I studien undersöks om ett laborativt arbetssätt påverkar 46 elevers intresse och förståelse för matematik. Genom enkäter av flervalskaraktär studeras elevernas inställning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare undersöker vi hur de ser på laborativ matematik och hur de lägger upp sin undervisning, Då urvalet är litet gäller resultatet endast för studien.Gensvaret på laborationer och praktisk problemlösning tyder på att de flesta uppskattade att arbeta i grupp på ett mer praktiskt och undersökande sätt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivå kunde inte påvisas under studien. Enkätsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lätt och ibland svår, att vissa avsnitt är roliga, medan andra är tråkiga.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Syftet med denna studie var att se om det går att påverka attityderna till ämnet matematik i positiv riktning hos elever med stort matematiskt kunnande genom ett matematikprojekt som ger utmaningar.Metoden bestod i att eleverna fick anmäla sig till projektet och fick en enkät innan projektet startade. Sedan följde åtta lektionspass i matematik och efter att dessa var slutförda fick eleverna fylla i en ny enkät.Resultatet visar helt klart en förändring i positiv riktning av elevernas attityder till matematikämnet.Enligt min uppfattning beror det positiva resultatet på bl.a. att eleverna fick vara med och påverka innehållet i undervisningen och matematikprojektet gav dem utmaningar. Dessutom arbetade de i mindre grupper med större möjlighet till lärartid och de som valt projektet var intresserade av matematik.Av detta kan man dra slutsatsen att även en mindre insats för elever med stort matematiskt kunnande kan leda till att dessa elevers attityder till matematikämnet kan öka i positiv riktning. Därför är det viktigt att även denna grupp av elever får utmaningar i matematik i eller utanför klassrumssituationen..

Syftet med examensarbetet var att jämföra och utvärdera två befintliga arbetssätt med avseende på vilket arbetssätt som är bättre för att utveckla begåvade elevers kunskap inom ämnet matematik. Under slutpraktiken, hösten 2001, arbetade vi på olika sätt på två skilda praktikskolor inom Luleå kommun. Dessa olika arbetssätt utvärderades med två sluttest, där testet Kaninburen var de vi focuserade mest på. Testet var övergripande och behandlade alla delmoment i undersökningsavsnittet rymdgeometri. Försökspersonerna bestod av två grupper på fem respektive sex elever i årskurs 9, gemensamt för dessa var att de hade betyget MVG.