Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.

BakgrundI avsnittet lyfts forskning och övrig litteratur om Ă€mnesomrĂ„dena matematik, bild och musik. Även lĂ€roplanens mĂ„l och Ă€mnesintegrering Ă€r centrala delar som beskrivs. Ämnesintegrering kan vara ett arbetssĂ€tt för pedagogerna att göra lĂ€randet i matematik lustfyllt och mer konkretför barn.SyfteSyftet med vĂ„r undersökning Ă€r att studera pĂ„ vilket sĂ€tt nĂ„gra pedagoger arbetar medmatematik integrerat i planerade musik- och bildaktiviteter i förskolan.FrĂ„gestĂ€llningVad lĂ€gger pedagogerna fokus pĂ„, nĂ€r det gĂ€ller matematiska begrepp, i musik- respektive bildaktiviteter?MetodEn kvalitativ metod med intervju och observation som redskap har anvĂ€nts. Valet av en kvalitativ metod gjordes för att kunna samla in data för att kunna besvara frĂ„gestĂ€llningar och vĂ„rt syfte.

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, Ă€mnesprov 2008 i Ă„k 9, visar att mer Ă€n en fjĂ€rdedel avelever som har ett annat modersmĂ„l Ă€n svenska inte nĂ„r mĂ„len i matematik. Hur kan elevermed annat modersmĂ„l Ă€n svenska nĂ„ framgĂ„ng och utvecklas i Ă€mnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att fĂ„ kunskaper om vilka arbetssĂ€tt det finns somförbĂ€ttrar inlĂ€rningen för elever med annat modersmĂ„l. Studien har utgĂ„tt frĂ„nBronfenbrenners teori som har fyra nivĂ„er, mikro-, meso-, exo- och makronivĂ„ och fokuseratpĂ„ elevens, hemmets, lĂ€rarens, skolans, arv/miljöns, sprĂ„kets och kulturens roll för framgĂ„ng.SYFTE:Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka framgĂ„ngsfaktorer lĂ€rare menar Ă€r viktiga för att elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska ska nĂ„ framgĂ„ng i Ă€mnet matematik.METOD:Åtta verksamma lĂ€rare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska har intervjuats. HĂ€lften av dessa lĂ€rare hade sjĂ€lva annat förstasprĂ„k Ă€nsvenska.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd lÀraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik frÄn styrdokument, lÀromedel och dess lÀrarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre lÀromedel har utförts. De tre lÀromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barns sprÄkliga utveckling inom matematik i förskoleklass, om förskollÀrare vÄgar anvÀnda riktiga matematiska termer/ begrepp för att det ska bli en mjukare övergÄng frÄn förskoleklass till grundskola. Dessutom Àr syftet att undersöka om det finns svÄrigheter inom uppfattning av matematiska begrepp hos lÄgstadieelever, som grundskollÀrare kan förknippa med sprÄket. I studien har anvÀnts bÄde en kvantitativ (enkÀtundersökning av 18 förskollÀrare och 12 grundskollÀrare) och en kvalitativ undersökning (intervjuer med tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare). Resultatet visar att de flesta förskollÀrare arbetar pÄ olika sÀtt med sprÄklig utveckling inom matematik, de anvÀnder bÄde vardagliga situationer till att synliggöra matematik och skapar lÀrandesituationer som Àr planerade och schemalagda. De flesta tillfrÄgade förskollÀrare som arbetar i förskoleklass anvÀnder riktiga matematiska begrepp.

Genom min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptÀckte jag att matematikundervisningen huvudsakligen bestod av lÀrargenomgÄng och enskild rÀkning. Denna form av undervisning stÀmde inte med min bild av hur man skapar en bra lÀrandesituation för eleverna. Syftet med detta arbete har varit att hitta en undervisningsmetod som stÀmmer överens med min syn pÄ effektivt lÀrande. Jag fann cooperative learning som Àr en undervisningsmodell som bygger pÄ interaktion mellan elever och dÀr alla elever Àr beroende av varandra för att lyckas. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar ville jag se om cooperative learningmetoden STAD kunde förÀndra elevernas attityd till matematik samt vilken attityd eleverna hade till undervisningsmetoden.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dagens skola anvÀnder Àmnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och pÄ vilket sÀtt. I tidigare forskning undersöks Àven hur musik och matematik Àr kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som anvÀnds Àr bÄde enkÀter och intervjuer som bestÄr av frÄgor kring Àmnesintegrerad undervisning i dagens skola. BÄde enkÀterna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ skolor i samma kommun. EnkÀterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklÀrare i Ärskurs 1-3.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.

Studien undersöker huruvida elever anvÀnder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, dÄ de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i Är 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi anvÀnt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nÀmligen följande fem: textförstÄelse, talförstÄelse, rÀkneförmÄga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sÀmre resultat nÀr de arbetade med uppgifterna i grupp i jÀmförelse med de som arbetade enskilt..

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vad de tio lÀrarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi Àr, samt vad de anser att det innebÀr att ha dyslexi. Det vi vill fÄ kunskap om, Àr hur barn med dyslexi kan erhÄlla adekvat hjÀlp i klassrummet. Dessa frÄgor önskar vi fÄ besvarade av vÄra informanter genom denna kvalitativa studie. Under intervjutillfÀllena har vi samtalat utifrÄn ett kvalitativt förhÄllningssÀtt, eftersom vi önskade ta reda hur lÀrarna upplever barnens situation. Vi har anvÀnt den kvalitativa metoden dÄ vi anser att den bÀst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet Àr en sjÀlvklarhet, dÀrför har vi valt att ge dem nya namn. Under denna studie har vi utgÄtt ifrÄn Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet.

Barn och ungdomar kan lÀra sig matematik pÄ mÄnga olika sÀtt. Att lÀra in matematik utomhus Àr för mÄnga frÀmmande, men kan fungera utmÀrkt som ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen i grundskolans tidigare Är. Syftet med detta arbete Àr att undersöka utomhusmatematikens för- och nackdelar. Mina slutsatser i detta arbete Àr i huvudsak byggda pÄ resultat frÄn sex strukturerade intervjuer med pedagoger vid en skola i vÀstra Sverige, samt forskningslitteratur. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenhet av att arbeta utomhus med matematik.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur det sÀrskilda stödet i matematik ser ut i tvÄ olika kommuner. Vi vill Àven ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i förhÄllande till de förmÄgor som undervisningen i matematik ska fokuseras pÄ att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras pÄ totalt sex fallbeskrivningar dÀr observation och intervju Àr metoderna vi anvÀnder för att fÄ fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till nÀr det gÀller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet Àr Griffins (2007) teorier om de tre vÀrldarna ? vÀrlden av verkliga kvantiteter, vÀrlden att rÀkna och vÀrlden av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, sprÄket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.