Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolorna och Barn- och utbildningsnämnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket när det gäller målstrategier för att så många som möjligt av eleverna ska nå de nationella målen. Ett delsyfte var också att belysa på vilka grunder elever ska få eller får stöd. Metoden som användes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, där vi använde årsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar från de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnämndens årsredogörelser för åren 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej når målen får ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och värdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssätt vad gäller den specialpedagogiska undervisningen är med om att konstruera, och möjligtvis upprätthålla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts på hur de elever som går i särskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrån följande frågeställningar: ? Hur beskriver skolans elever den särskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna på de elever som undervisas i särskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs där kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

Syftet med studien är att belysa hur matematiklärare och speciallärare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvårigheter i år 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssätt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvårigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklärare och fem speciallärare. Resultatet visar att matematiklärarnas och special-lärarnas uppfattning om inkludering skiljer sig från hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvårigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlärningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med läs- och skrivsvårigheter. Att lära sig en text utantill kräver både förmåga att tekniskt kunna avkoda texten och förståelse av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielärare i Teater skall man kunna tillmötesgå de enskilda elevernas behov och ge dem rätt verktyg för att klara av det grundläggande textarbetet som krävs inom teatern. Förhoppningen är att resultatet även skall kunna appliceras och vara användbart för flertalet elever. Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skådespelare om vilka metoder de använder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlärare intervjuades för att erhålla en bild av vilka metoder man använder sig av i undervisningen på gymnasiet.

Abstrakt Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för om elever i läs- och skrivsvårigheter får hjälp i form av datorstöd. Detta speglas mot bakgrund av pedagogernas rektorsområde, undervisningsnivå, kön, ålder, egen datoranvändning, antal undervisningsår, fortbildningsbenägenhet och eventuell ITiS-utbildning. Studien bygger på en enkätundersökning av alla vuxna som arbetar med elever i den pedagogiska verksamheten i grund- och särskolan, år 1-9, i en hel kommun. Enkätfrågorna begränsas till frågor om den egna användningen av datorn, tillgänglighet till olika programvaror och behärskandet av dessa, inställning till datorstöd och åtgärder i form av träningsprogram, talböcker, talsynteser, scanner, OCR-program, anpassning av dokument samt eget fortbildningsbehov i aktuella programvaror. Sammanfattningsvis visar resultaten i undersökningen att såväl tillgänglighet som behärskande och användande av datorstöd till elever i läs- och skrivsvårigheter är lågt bland personalen. Däremot finns en mycket positiv attityd och tilltro till datorstöd av olika slag som hjälp för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dessutom är en stor del av personalen intresserad av att fortbilda sig inom aktuella programvaror..

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

SyfteFör de flesta barn går det lätt att utveckla skriftspråket och läsningen under det första skolåren men för en del barn kan det vara svårt, och i vissa fall nästan omöjligt, att knäcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade läs- och skrivsvårigheter under andra skolåret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolåret (Häggström, 2003). Syftet med den här undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med äldre elever i grundskolan resonerar kring läs- och skrivsvårigheter och följande frågor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptäcka, förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag använt mig av perspektiv på specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) när jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

AbstraktDagens skola har fått mycket kritik för att allt fler elever inte når upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade är störst bland elever med olika typer avsvårigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rätt till en likvärdig skoladär alla skall känna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sådanbeskrivs som något som uppkommer när den ordinarie pedagogiken inte räckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Mattsson, A (2006). Distansundervisning i svenska grundskolor i utlandet ? handledares, lärares och elevers syn på distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd. (Distance education in Swedish compulsory schools abroad ? tutors, teachers and students view on distance education for students with special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Avsikten med undersökningen är att undersöka lärares och handledares uppfattningar om distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd samt att undersöka några elevers uppfattningar om distansstudier. Denna studie bygger på en enkätundersökning bland handledare och distansundervisande lärare samt ett antal intervjuer med distansstuderande grundskoleelever i svenska utlandsskolor.

Flera resultat från forskningsområdet läs- och skrivsvårigheter visar på en positiv effekt av datorbaserade kompensatoriska hjälpmedel. Föreliggande studie tar sikte på elevernas uppfattning av hjälpmedlen talsyntes och rättningsprogrammet ?Stava Rätt?. En negativ inställning från elevernas sida till utrustning och arbetssätt vore troligen förödande för metodens resultat. Denna kvalitativt inriktade undersökning i en så kallad ?liten grupp? visar att de flesta eleverna i undersökningsgruppen tycker att det är roligt och intressant att arbeta med verktygen.

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som motiverar elever i läs- och skrivsvårigheter till att vilja läsa skönlitterära texter. Vi gjorde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. De intervjuade eleverna gick i år 3 till 6.Resultatet som kom fram vid intervjuerna var att de inre faktorerna som påverkar elevernas läslust/motivation enligt dem själva är meningsfullt, förförståelse/erfarenhet och intresse. Vi såg även att utmaning och elevernas lässjälvbild var viktiga faktorer. De yttre faktorerna som påverkar elevernas läslust/motivation är läsförebilder i vuxna och kamrater, lästid och högläsning.Den enskilt viktigaste faktorn är läsförebilder och då framförallt i kamraterna.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.