Stadshagen, Kungsholmen. Ett område i snabb förändring. Hur kan ett projekt bidra till denna förändringsprocess, samtidigt som det bevarar och lyfter fram de befintliga och potentiella kvalitéer som platsen rymmer? Tomtens förutsättningar präglas av två övergångar, gata från till park och från granntomternas olika relationer till dessa två element. Från den friställda volymen till det slutna gaturummet.

Problemet vid ROT-arbete är att många delar av upprustningen kan orsaka tidsfördröjning, vilket är extra känsligt för projekt under stor tidspress. Om det handlar om att återställa en byggnad som inhyser en verksamhet, så arbetas det mot en mycket större tidspress än vid återställande av bostadshus. Förseningar är något som man varken har tid eller råd med. Det gäller att få igång verksamheten så fort som möjligt, dels för att inte ägarna ska förlora inkomst och dels för att försäkringsbolaget vill betala ut rätt försäkringspengar.Examensarbetet visar de viktigaste momenten i både teori och praktik. Det har gjorts en litteraturstudie inom ämnet för att få en bred kunskapsbas.

Vår ambition med uppsatsen var att se om det finns ett orsakssamband mellan projekt InPUTs verksamhet och flyktingars förändrade levnadsvillkor efter ett permanent uppehållstillstånd (PUT). Uppsatsen är en kvalitativ studie kombinerad med kvantitativ statistik, under arbetet har vi triangulerat metoderna för att underlätta analysen. Vi har använt en frågeguide med några teman, och samlat in vårt material i en halvstrukturerad intervjuform. Vi har förutom nio flyktingar intervjuat fyra personal från projekt InPUT samt en personal från Rosengrenska Stiftelsen. Uppsatsens ska belysa vilka faktorer som på individ-, grupp-, och samhällsnivå påverkar flyktingars liv samt söka härleda om projekt InPUT är en av framgångsfaktorerna. I uppsatsen ämnar vi även undersöka vad mer som samverkar för att flyktingar skall få en bra tillvaro med goda levnadsvillkor i Sverige. För att kunna göra kopplingar till våra begrepp förändringsprocesser och levnadsvillkor har vi använt oss av teorier från socialt arbete med inriktning mot systemteori.

I dagsläget är affärssystem en central del av nästan alla verksamheter. Kraven från de olika typerna av verksamheter varierar över ett brett spektrum och affärssystemleverantören ställs inför dilemmat att systemet ska levereras snabbt och till ett lågt pris. Majoriteten av IT-projekt upplevs som misslyckade. Syftet med denna rapport är att studera hur man kan undvika bristfälliga systemleveranser ur ett tredimensionellt perspektiv. De tre dimensionerna innefattar perspektiven från en leverantör, en beställare och en användare från beställarens verksamhet.Vi har till en början sammanställt en bakgrundsbeskrivning som lett oss vidare mot att identifiera relevanta teoriområden.

I Uppsala har det inte funnits tillräckliga resurser för att personer med ät- och kommunikationssvårigheter ska få fortsatta logopedinsatser efter att de har skrivits ut från den geriatriska vården. Ett projekt startades därför 2007 med målet att utveckla modeller för logopediskt arbete så att vårdkedjan blir komplett och rehabilitering kan fortsätta så länge vårdtagaren har behov av det. Projektet har riktat sig till personer över 65 år som har ät- och/eller kommunikationssvårigheter på grund av stroke eller progredierande kognitiv/neurologisk sjukdom. Syftet med den här studien har varit att utvärdera projektet efter att halva projekttiden har gått. En processutvärdering baserad på dokumentation om projektet har gjorts.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Att vara ute i naturen och utöva friluftsliv är bra för både kropp och själ och kan generera stora hälsovinster hos befolkningen. Därför är det extra viktigt att man planerar för friluftsliv så det kan användas av befolkningen så ofta de vill och att det erbjuder olika slags aktiviteter och miljöer som passar så många individer som möjligt. Denna studie fokuserar på att undersöka hur en organisation arbetar utifrån prioritering, effektivitet och hållbarhet för att främja en kommuns friluftsliv. Tre personer som arbetar med att planera och genomföra projekt för att främja friluftslivet har deltagit i studien genom att ställa upp på intervjuer samt delat med sig av relevanta dokument som underlättat datainsamlingen. Organisationen som undersöks i denna studie heter Billingens ekonomiska förening och den arbetar för att främja friluftslivet i Skövde kommun.

Bakgrund: Ett projekt innebär att en unik gruppkonstellation sätts samman för att under en begränsad tid lösa en specifik uppgift. På grund av den tidspress och osäkerhet som ofta präglar arbetet är det viktigt att projektmedlemmarna har förtroende för varandra för att lyckas uppnå målen och bli klara i tid. Frågan är hur detta förtroende skapas. Förtroende beskrivs traditionellt som något som tar lång tid att bygga upp och som kräver gemensam erfarenhet. I ett projekt finns inte tid för en långsam förtroendeprocess och många av medlemmarna har aldrig arbetat tillsammans tidigare.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys.

Förändring och utveckling råder på media - och reklammarknaden. Ökad gränslöshet och tillgänglighet skapar å ena sidan nya kommunikativa vägar, å andra sidan en medveten och kritisk konsument. Aktörerna på marknaden tvingas finna nya sätt att tränga igenom informationsbruset och nå ut med sina budskap. Detta kräver nya kommunikativa uttryck, former och mönster. TV som kommunikationskanal har fler uttrycksmöjligheter.

Detta arbete bygger på en utvärdering av Leaderverksamheten i södra Sverige, som min kollega, Annika Jönsson, och jag genomförde under hösten 2013. Utvärderingen beställdes av Leaderområdena i Region Syd, som ville få fram hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013. Syftet var att rapporten skulle ligga till grund inför det fortsatta arbetet med att utforma Leaders roll i framtiden. Leader är en av många metoder som bidrar till samhällsutvecklingen på landsbygden inom EU. Metoden har fungerat bra i Region Syd och bidragit till att många nya projekt förverkligats. Leader bidrar bland annat till att gemenskapen i bygden stärks, innovativa idéer föds och att samarbeten över sektorer inleds. Trots sina framgångar skulle metoden kunna förbättras och utvecklas inom vissa områden. Svårigheterna med den offentliga medfinansieringen och likviditetsproblemen hos en del av projekten gör att genomförandet försvåras och projekt läggs ner i förtid.

Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen. Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lärande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror på att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt är tvungna att sätta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lärande ska uppstå är det ett måste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av projektledares uppfattningar av lärande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes då variation är viktigt för att fånga så olika uppfattningar som möjligt.

Underhållningsbranschen är en bransch som alltid arbetat i projektform. Trots det finns det inte tillräckligt med empiriska studier på projektledning inom underhållningsbranschen, speciellt inte i Sverige. Många författare menar att de teorier som finns kring projektledning är för ensidiga och inte kan tillämpas på alla former av projekt. För att öka kunskapen inom projektledning behövs därför fler empiriska studier inom olika typer av branscher. Projekt i underhållningsbranschen är intressanta, mycket på grund av att de till skillnad från andra branscher oftast lyckas hålla tiden.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lärandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter så att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lärandet.Genom att intervjua elever i år 8 på en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrån deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfälle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande både mellan och inom arbetslag på en skola, vilket ses utifrån beskrivningar av elevers upplevelser i studien. Utifrån resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. Däremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssätt och nya metoder för att lära.