Stockholm står inför en historisk befolkningstillväxt och nu väntas en tid av ombyggnationer och förtätningar av Stockholms storstadsregion. Denna utveckling bidrar starkt till att även CBD växer. Det finns ett flertal projekt som pågår eller planeras i CBD. Ett av dessa projekt är totalrenoveringen av Diligentias profilfastighet Sveavägen 44 i utkanten av norra CBD.Tidigare har det funnits andra projekt som genomförts i utkanten av CBD. I Centralenområdet genomfördes ett flertal stora projekt.

Denna rapport är en jämförande studie av sjukvårdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss är ?läkaren? en sjöman, med endast ett fåtal veckors sjukvårds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte går att jämföra med den samlade sakkunskap som finns på ett sjukhus iland. Det ställs snarlika krav på sjömannen ombord som på läkaren iland vad gäller omhändertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv är satta för att sjömän världen över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och få en likvärdig kompetens när kursen är genomförd.Studien har använt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig åt mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .

Syftet med arbetet var att undersöka förutsättningarna för att eleverna ska kunna använda sig av Internet för att de ska få kunskaper om ett tema. Till min hjälp ställde jag tre forskningsfrågor. ·Vilken vana har eleverna av Internet? Är det någon skillnad mellan pojkar och flickor? ·På vilket sätt använder sig elever av Internet som informationskälla? ·Kommer eleverna att hitta information inom Projekt Länder? För att kunna besvara dessa frågor använde jag mig av en enkät och observationer. Det visade sig att eleverna hade god vana av datoranvändning.

För att ett system skall accepteras av användarna är det av betydelse att användargränssnittets utformning tas i beaktande. Det är genom gränssnittet som användarna interagerar med systemet. Därför är det väsentligt att de involveras i utvecklingsprocessen så att deras önskemål och behov uppfylls. I denna uppsats har vi undersökt processen för användarmedverkan vid utveckling av användargränssnittet ur systemutvecklarens synvinkel. Vidare har vi undersökt vilka faktorer som är av betydelse för att användarmedverkan skall upplevas tillfredsställande.

Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan.

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning..

Studiens övergripande syfte var att studera och jämföra hur två olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar på syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna på skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas arbete med de olika metoderna på skolan?Studien tar sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende på studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts för att finna svar på frågeställningarna.Fyra intervjuer gjordes med lärare på skolan, två lärare som arbetade med Projekt Charlie och två lärare som arbetar med Gruppen som grogrund. I både Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lärarna på skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.

Detta arbete är en reflektion över ett programvaruutvecklingsprojekt, WAIS, och den arbetsmetodik som användes för detta projekt. Arbetsmetodiken för utvecklings-projektet var Extreme Programming (XP) och vi ifrågasätter om detta val var lämpligt för ett projekt som WAIS. Projektet genomfördes vid Blekinge Tekniska Högskola under våren 2004. Utvecklingsprojektet WAIS var en del av ett större projekt, AIS 42, som stöds av VINNOVA. Huvudprojektets bakgrund och syfte beskrivs för att läsaren skall förstå den roll projektet hade.

Elevers inställning till historia är många gånger negativ. Eleverna tycker inte att historieämnet känns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssätt för att få elever mer intresserade av historia. Vi ville även få kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt.

Vi alla måste ta beslut dagligen. Vi stöter på problem som vi måste lösa, både i vardagen och i arbetslivet. Problemlösning är en stor del av din vardag som grafisk designer, då du jobbar med att bland annat underlätta eller förbättra situationer åt användare. Som grafisk designer jobbar du alltid med en målgrupp i varje projekt. I det här projektet är min målgrupp personer som ser problem som någonting negativt och kallar problem omöjliga, innan de ens försökt ta tag i dem.

När det gäller design av augmented reality­markörer och platsbaserat berättande finns det många aspekter att ta hänsyn till för att skapa en djup och engagerande upplevelse för användaren. Det finns olika tekniska och kommunikativa faktorer att ta hänsyn till, bland annat måste markörerna vara igenkännbara som just markörer samtidigt som de måste vara tolkningsbara av bildigenkänningen i augmented reality­enheten. Mitt i denna konflikt ligger en designutmaning i vilket det estetiska uttrycket och berättandet måste passa in.Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie där scenarier och prototyper har utvecklats utifrån designmetoder som bland annat brainstormning och idéloggar baserat på teorier om designprinciper för augmented reality och berättande i olika medier. En intervju med en potentiell uppdragsgivare ligger delvis till grund för designarbetet. Det producerade materialet har utvärderats genom användbarhetstester samt observationer och intervjuer med ett antal testpersoner.Under arbetet utvecklades ?Naturens gång? ? en platsbaserad berättelse med tillhörande augmented reality­markörer.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsättningar för dagens elever. Vi valde att titta på hur lärarens ledarstil påverkar gruppen, om lärarna ger goda förutsättningar för eleverna samt hur lärare och elever beskriver en god pedagog med fokus på lärarens kompetenser och de kompetenser som efterfrågas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lärare och dela ut 146 enkäter till elever från sex olika klasser i grundskolans senare år till gymnasiet. Vi har även tittat på dessa elevenkäter ur ett genusperspektiv. Av studien framgår att de lärare vi intervjuat stärker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mål, fasta ramar, disciplin och ordning.

SAMMANFATTNINGMänniskan har arbetat i projektform sedan urminnes tider och det har de senaste åren blivit allt vanligare att organisera arbetet i projektform. Även utbildningen på och efterfrågan av projektledare har ökat kraftigt under en längre period, vilket kan förklaras med att organisationer vill förbättra resultatet av projekten. Då organisationer oftast är utsatta för konkurrens är det viktigt att företag hela tiden utvecklas och blir bättre för att inte gå miste om kunder och uppdrag. En organisation måste därför ta tillvara på de kunskaper och erfarenheter som olika projekt för med sig samt använda dessa för att effektivisera och förbättra andra projekt inom organisationen. Då det finns ett ständigt behov av att förbättra prestationen i projekt finner vi det viktigt att studera på vilket sätt organisationer förhåller sig till begreppet kunskapsöverföring.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill säga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen är att jämföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska användandet. Utifrån detta är målet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhället hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsätter ha i det nuvarande användandet av tekniken. Frågeställningen fokuserar på hur stor roll bilden av det medialiserade samhället spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrågor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig främst i medialiseringsteorin och media literacy.

I ett BIM-projekt skapas ett flertal intelligenta 3D-modeller innehållande geometrier och information. Respektive fackområde skapar modeller innehållande sina byggdelar och installationskomponenter. Genom att samordna modellerna från alla områden skapas en BIM-modell över hela projektet. En förutsättning för att projekteringen ska effektiviseras är att modellerna håller god kvalitet. Då allt fler byggnader projekteras i 3D-miljö finns det idag goda möjligheter att underlätta arbetet med kvalitetssäkring.