Introduktion: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen mÀnniskor med olika kulturell bakgrund vilket stÀller krav pÄ kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvÄrdnad vilken har kritiserats för att kategorisera mÀnniskor utifrÄn etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vÄrdas istÀllet för personer, vilket gÄr emot den personcentrerade vÄrden som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrÄn. För att nÄ en djupare förstÄelse för detta problem krÀvs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mÄngkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med mÀnniskor frÄn andra kulturer Àn den egna.

OmvÄrdnad Àr ett stort Àmne som tillhör sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Fortfarande saknas en bra definition pÄ vad radiologisk omvÄrdnad bestÄr av för att beskriva röntgensjuksköterskans specifika kunskaps- och arbetsomrÄde,trots att röntgen anvÀnts inom sjukvÄrden i snart 100 Är.Syftet med denna studie var att beskriva kunskapslÀget idag inom "radiologisk omvÄrdnad". Arbetet Àr en litteraturstudie med avsikt att granska, analysera och sammanstÀlla studier inom omrÄdet. Femton vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats samt tvÄ litteraturöversikter Àr analyserade och sex kategorier framkom: kommunikation och information: relation och stöd: organisera och planera arbetet: teknik och sÀkerhet: samverkan och arbetsmiljö: egenskaper och kompetens. Litteraturöversikten visade att kommunikation och information har en central roll i arbetet, genom den pÄverkas inte bara relationer utan ocksÄ genomförandet och patientens upplevelse av en undersökning.En hög yrkeskompetens visar sig i förmÄgan att organisera och planera arbetet vilket leder till bÀttre patientstöd.SÀkerhet vid arbete med teknisk utrustning Àr nödvÀndig för god omvÄrdnad som bestÄr av tvÄ komponenter: kunskap inom teknik och vÄrdomrÄde.Röntgensjuksköterskan kan bidra till en god arbetsmiljö och samverkan genom sin kompetens och personliga egenskaper, vilket höjer tillfredsstÀllelsen bland personal och patienter..

BAKGRUND:NÀr man som förskollÀrare möter barn som befinner sig i kris Àr det enligt forskning viktigtatt som förskollÀrare bemöta barn och förÀldrar pÄ ett empatiskt sÀtt. Samverkan medförÀldrarna har stor betydelse för att förskollÀraren ska kunna möta och förstÄ barnets tankar.Att som förskollÀrare möta barn och förÀldrar krÀver ocksÄ styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka nÄgra utvalda förskollÀrares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris.METOD:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuat nio stycken förskollÀrare pÄolika förskolor. Vi har kopplat vÄr studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrÄn olika relationer med omgivningen.RESULTAT:FörskollÀrarna i studien har mött olika krissituationer dÀr barn och förÀldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. FörskollÀrarna Àr nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lÀrande i organisationer uppfattar lÀrande, samt vilka förutsÀttningar och hinder för lÀrande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrÄn en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lÀrande i organisationer uppfattas utifrÄn tre huvudteman; dÀr chefen skapar förutsÀttningar, medarbetarna Àr drivkraften och organisationen sÀtter ramarna för lÀrandet.NyckelförutsÀttningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lÀrandet. Men Àven organisationen som genom sitt klimat underlÀttar lÀrande och chefer som med god kommunikativ förmÄga och trygghet i sin roll Àr engagerad i sina medarbetares lÀrande. Bristen av ekonomiska resurser, anstrÀngningen som lÀrande krÀver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap pÄ arbetsplatsen identifierades som hinder..

Sverige Àr idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt omrÄde. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgÄngspunkt. Undersökningen genomfördes pÄ personalvetaralumner frÄn UmeÄ universitet som varit yrkesverksamma högst tre Är.

SyfteSyftet Àr att undersöka hur begreppet Ansvarsfullt upptrÀdande i yrkesutövandet tolkas av lÀrare, handledare och elever och jÀmföra svaren mellan grupperna. Vad har skolverket egentligen för tankar med meningen ?Ansvarsfullt upptrÀdande i yrkesutövandet??FrÄgan Àr om begreppet tolkas pÄ samma sÀtt av lÀrare, handledare och elever?  Metod och resultat Kvalitativ metod med djupintervjuer har gjorts med sex elever, fyra handledare och fyra floristlÀrare och resultatet kom att handla mycket om olika kompetenser.Kompetenser Àr nÄgonting som vÀgs in i begreppet ?Ansvarsfullt upptrÀdande i yrkesutövande?(Skolverket, 2011) genom att de intervjuade eleverna, handledarna och lÀrarna relaterar till begreppet ?kompetens? ? att vara kunnig i sitt yrke bÄde praktiskt, teoretiskt och socialt och ta det ansvar som det innebÀr. Eftersom floristyrket Àr ett hantverksyrke och ett sÀljaryrke dÀr det krÀvs stor kunnighet i bÄde sitt hantverk och försÀljning, krÀvs kompetens. Inte bara att kunna sitt hantverk utan den sociala förmÄgan/kompetensen vÀger tungt.Att social kompetens Àr lika viktigt som yrkeskunnande mÄste förmedlas till eleverna sÄ att de förstÄr vad som förvÀntas av dem.

Studiens syfte var att undersöka hur patienterna pÄ Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vÄrdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pÄgick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels pÄ plats pÄ mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vÄrdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjÀlpa dem snabbt och effektivt.

I denna uppsats Àr utgÄngspunkten att affÀrsförhandlingar blir allt viktigare som ett omrÄde för yrkeskunnande, kompetens och lÀrande. Trots detta saknas forskning ur ett pedagogiskt perspektiv pÄ omrÄdet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka omrÄdet affÀrsförhandling och dess potential som pedagogiskt forskningsomrÄde. Detta har skett genom att studera ett antal företag med grund inom kunskapsekonomin och vars verksamhet omfattar komplexa affÀrer. Undersökningen har genomförts i form av form av kvalitativa intervjuer med yrkespersoner som besitter stor erfarenhet och kunskap av affÀrsförhandlingar pÄ sina respektive omrÄden. Resultatet dessa intervjuer har sedan jÀmförts och analyserats med hjÀlp av ett antal i bruk varande teorier och modeller pÄ det pedagogiska omrÄdet.Studien visar att affÀrsförhandling kan ses som en social, situerad, dialogisk och resultatorienterad process dÀr det ofta saknas en grÀns mellan försÀljning och förhandling.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad den specialpedagogiska undervisningen innebÀr idag och att kartlÀgga hur de allmÀnpedagoger, som deltagit i min undersökning, ser pÄ den uppgift som blivit pÄlagt dem vad gÀller undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ocksÄ försöka redogöra för hur pedagogerna tycker sig hantera uppgiften och om de anser att de har kompetens nog för att genomföra ett arbete som kan leda till ett bra resultat. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om specialpedagogikens historia, vad specialpedagogiken ska innebÀra nÀr det gÀller ?en skola för alla?, vad styrdokumenten sÀger om specialpedagogisk undervisning, vad specialpedagogiken innebÀr teoretiskt, hur lÀrare har arbetet med specialpedagogik förr och hur de arbetar idag samt dagens lÀge för specialpedagogiken. Med hjÀlp av kvalitativa enkÀtfrÄgor som metod vill jag se hur grundskolelÀrare för de tidiga Äldrarna sjÀlva ser pÄ utvecklingen av specialpedagogiken och det ansvar de fÄr axla i dagens lÀge.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, redovisningsfördjupningen och controllerfördjupningen, EKR/EKC 362Titel: Belöningar ? mer Àn bara pengarFörfattare: Frida Eriksson, Jessica GrÀntz, Emma UebelHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonInledning/Syfte: Belöningssystem Àr idag ett omdiskuterat Àmne i media. Belöningssystem existerar i alla företag pÄ ett eller annat sÀtt. DÀrmed vÀcktes vÄrt intresse att undersöka detta Àmne. VÄrt syfte med uppsatsen att undersöka hur belöningssystem anvÀnds för att pÄverka de anstÀllda.

ABSTRAKTUnder de senaste Ären har det slÀppts flera onlinespel inom genren MMORPG och deras popularitet har ökat. Vid vÄr litteraturstudie framgick det att tidigare forskning visar pÄ att spelare av MMORPG spel utvecklar olika kompetenselement genom sitt spelande men tar inte upp spelares uppfattning kring detta. DÀrför har vi undersökt spelares uppfattning kring sin egen kompetensutveckling i ett MMORPG spel samt vilka spelmoment som kan bidra till detta. Vi utförde en netnografisk studie med enkÀt, intervjuer och deltagande observation i World of Warcraft. VÄr slutsats Àr att spelare uppfattar en utveckling av sexton olika kompetenselement.Nyckelord: Onlinespel, MMORPG, Kompetens, Kompetenselement, Kompetensutveckling, World of Warcraft.

Den samhÀllsutveckling som pÄgÄr idag innebÀr stora förÀndringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som stÀlls i det nya informationssamhÀllet Àr det sÄledes av allt större vikt att investera i humankapital och ett livslÄngt lÀrande. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en förÀnderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera Àr tvÄ informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gÀller syn pÄ utbildning och kompetens.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlÀnkande funktion, bÄde över tid och i rummet. SkönlitteraturlÀsning ska fÄ eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om tvÄ slags lÀsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig lÀsning och estetisk vilket innebÀr en upplevelselÀsning som i transaktion mellan text och lÀsare kan förÀndra lÀsaren i demokratisk riktning. Den efferenta lÀsningen Àr relativt lÀtt att Ästadkomma och Àr dÀrför vanlig i skolan, men hur kan man frÀmja en estetisk lÀsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda pÄ detta, samt hur lÀrarens attityd till eleverna och lÀsningen pÄverkar hur skollÀsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fÄtt ta del av tvÄ av klassernas lÀsloggar. Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det postmoderna, fritidsinriktade samhÀllet krÀvs en ny allmÀnhumanistisk kompetens.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlÀnkande funktion, bÄde över tid och i rummet. SkönlitteraturlÀsning ska fÄ eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om tvÄ slags lÀsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig lÀsning och estetisk vilket innebÀr en upplevelselÀsning som i transaktion mellan text och lÀsare kan förÀndra lÀsaren i demokratisk riktning. Den efferenta lÀsningen Àr relativt lÀtt att Ästadkomma och Àr dÀrför vanlig i skolan, men hur kan man frÀmja en estetisk lÀsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda pÄ detta, samt hur lÀrarens attityd till eleverna och lÀsningen pÄverkar hur skollÀsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad i kundupplevelsen uppdragsgivarna anser bidra till ett ökat kundvÀrde och om detta pÄverkar valet av fastighetsmÀklare. En teoretisk referensram grundat pÄ bidragande faktorer för kundvÀrde presenteras inledningsvis. Detta framkommer först genom det inledande kundmötet. Den upplevda kvalitéten och relationen mynnar samman till uppdragsgivarens upplevelse, vilket leder fram till kundvÀrdet. Teorin betrÀffande Servqual har nyttjats för att differentiera dessa delar.