Bakgrund: Äldre blir allt friskare, vilket gör att de lever lĂ€ngre. Ålderdom Ă€r inte lĂ€ngre i symbios med sjukdom och död, utan med frihet och lycka. DĂ„ fler blir Ă€ldre i samtid ökar antalet pensionsavgĂ„ngar i takt med att fler blir Ă€ldre och riskerar att skapa stora kompetensglapp i organisationer. DĂ€rför har senaste tidens debatter speglat diskussioner kring möjligheter att arbete lĂ€ngre dĂ„ gĂ„rdagens yrkesliv speglar dagens pensionsĂ„lder.  Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att öka förstĂ„elsen för organisationers syn pĂ„ kompetens samt för vilka metoder och strategier som anvĂ€nds vid kompetensöverföring.

Syftet med studien Àr att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tre frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr utförd med fem rektorer som alla Àr verksamma inom LuleÄ Kommun.

Föreliggande studie undersöker metodiken i sprÄkundervisningen. PÄ sÄ sÀtt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. MetodikÀmnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle sprÄklÀrarna sakna den grundlÀggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikÀmnets Äliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lÀrare har vÀvt in i sitt yrke, det vill sÀga, klarlÀgga lÀraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lÀrares intresse att skapa en sÄ effektiv, nöjsam och lÀrorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgÄ desto större Àr chansen att uppfylla sÄdana krav.

MÄnga idrottsföreningar har bedrivit sin verksamhet med fokus pÄ det idrottsliga, och inte tÀnkt speciellt mycket pÄ det ekonomiska vid sin mÄlstyrning. Detta har lett till ekonomiska kriser för mÄnga föreningar, och flera idrottsförbund har börjat införa sÄ kallade elitlicenser. Elitlicenserna, och det ökade pengaflödet inom idrottsrörelsen har lett till att flera ideella idrottsföreningar har börjat drivas som företag i nÀringslivet. Idrottsföreningarna mÄste nu, för att överleva pÄ lÄng sikt, ta styrningen till en högre nivÄ och ha fler ekonomiska mÄl, som innebÀr att de gÄr med vinst eller ha ett positivt eget kapital. Kompetensen att driva verksamheter i vinstsyfte finns i nÀringslivet, men har saknats i de ideella idrottsföreningarna.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

SmÄföretagens möjligheter till tillvÀxt kan hindras av en rad olika faktorer. Trots att företagarna ofta skyller dÄlig tillvÀxt pÄ externa faktorer kan tillvÀxthindren mÄnga gÄnger hÀnföras till företagets interna resurser. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att beskriva interna tillvÀxthinder av immateriell karaktÀr som smÄföretag kan möta i form av kompetensbrist, samt att skapa förstÄelse för hur smÄföretagare kan försöka hantera sÄdana interna tillvÀxthinder. UtifrÄn det resursbaserade perspektivet samt teorier om bland annat kompetenstyper, kompetensanskaffning och sÀtt att möta förÀndring har vi försökt besvara detta syfte. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie pÄ fem företag inom fönstertillverkningsbranschen.

Syftet med vÄrt arbete har varit att, genom kvalitativa intervjuer och observationer, försöka synliggöra tvÄ lÀrares sprÄksyn och eventuella skillnader mellan deras upplevda och faktiska norm. Vi har ocksÄ velat undersöka hur deras sprÄksyn genomsyrar deras undervisning i svenska. Undersökningen har genomförts i tvÄ klasser pÄ en mÄngkulturell skola i en större stad i södra Sverige. VÄrt resultat visar att lÀrarna arbetar utifrÄn normerna för det offentliga sprÄket dÀr de förhÄller sig till en kommunikationsteknisk/ÀndamÄlsenlig sprÄknormering och ser pÄ sprÄket som ett ÀndamÄlsenligt redskap. Resultatet pekar Àven pÄ att lÀrarnas upplevda och faktiska norm vÀl överensstÀmmer. LÀrarna har en till största delen formalistisk sprÄksyn som fÄr genomslag i undervisningen men vi kan ocksÄ finna flera inslag av en kommunikativ sprÄksyn..

I dagens samhÀlle blir det alltmer viktigt för företag att ta tillvara pÄ medarbetarnas kunskap och kompetens. Företagskulturen blir en viktig del i arbetet med att skapa utrymme för individernas lÀrande och företagets utveckling. Knowledge management Àr ett verktyg som underlÀttar arbetet med att skapa, organisera och dela medarbetarnas kunskaper.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att granska ett företag som arbetar med knowledge management, och se hur konceptet bidrar till kunskapsspridning och lÀrande. Vi vill undersöka hur Företaget har implementerat idéerna, och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar de anstÀlldas kunskap kompetens och lÀrande. Vidare vill vi Àven se vilka utmaningar som förekommer i skapandet av ett kunskapsdelande företag.Metod: Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sex personer som alla Àr involverade i arbetet med knowledge management pÄ Företaget.

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprÀtthÄller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser pÄ deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur upprÀtthÄller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare pÄ deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att bÄde arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling Àr viktigt. Medan specialpedagogerna sÄg kompetensutvecklingen som vinning för dem, sÄg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

UtlandstjÀnstgöring kan för mÄnga vara en spÀnnande del i yrkeskarriÀren. En mission i utlandet innebÀr möten med andra kulturer, frÀmmande sprÄk, insikt i frÀmmande lÀnders organisationer och ger framförallt en möjlighet till personlig utveckling. TjÀnstgöringen utomlands ger ofta mersmak, vÀljer man att Äka ivÀg en första gÄng sÄ följer gÀrna fler missioner. Polismannen samlar pÄ sig, utöver den personliga utvecklingen, en stor kompetens genom de erfarenheter en utlandstjÀnstgöring ger. Med hjÀlp av denna rapport vill vi belysa problematiken kring tillvaratagandet av kompetensen efter hemkomst frÄn myndighetens sida samt visa pÄ hur den enskilda uppfattar tillvaratagandet.

MÄnga skolor och kommuner har pÄ frivilligt initiativ, utan krav frÄn staten eller lÀroplaner, infört ett Àmne pÄ skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap Àr ett alltför vagt begrepp och att de frÄgor som i tanken dyker upp vid omnÀmnande av begreppet egentligen bör ingÄ i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt Àmne. Ett traditionellt tÀnkande inom skolans syn pÄ undervisning Àr att faktakunskaper anses viktigare Àn till exempel social kompetens. MÄnga skolor har kanske nÄgon temadag under en termin dÀr man tar upp mÀnskliga rÀttigheter och andra viktiga vÀrdegrundsfrÄgor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frÄgestÀllningarna. Kan det finnas en vinst med att lÀra elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmÄga till en god social kompetens? MÀnskliga rÀttigheter och respekt Àr ett stÀndigt nÀrvarande och aktuellt Àmne som Äterfinns i lÀroplanen - Lpo 94, i vÀrdegrunden, och i barnkonventionen.

Stift elsen FÀrgfabriken har under de senaste Ären arbetet med ett projekt kallat Stockholm on the Move. De har samlat stadsbyggnadsaktörer och Stockholms invÄnare för att diskutera de kommande utmaningarna som stadens infrastrukturutveckling stÄr inför. Ambitionen har varit att informera och vÀcka debatt för nÄgra av de frÄgestÀllningar som regionen möter. Projektets fysiska form representeras av den utstÀllning som under fyra mÄnader fanns pÄ plats i FÀrgfabrikens lokaler. Detta arbete syftar frÀmst till att undersöka pÄ vilket/vilka sÀtt utstÀllningen engagerat deltagarna i projektet, och vilka förutsÀttningar för dialog, debatt, medborgardeltagande och medborgarinflytande som skapats. Studien bestÄr av tre delar, dÀr den första bestÄr av intervjuer med initiativtagarna till projektet; FÀrgfabriken och KTH.

Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.

Studiens syfte Àr att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter fÄr de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? PÄverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de fÄr? Studien har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat vÄra data genom enkÀter med fyra öppna frÄgor. EnkÀterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Ett problem entreprenörer ofta stÀlls inför vid uppstarten av ett företag Àr en avsaknad av antingen kapital eller kompetens eller en kombination av dessa bÄda. Hur avgörande Àr nÀtverket för ett företags möjlighet att genom ett tillskott av kompetens och kapital förverkliga en vision och bli framgÄngsrik? Vilken betydelse kan en inkubator ha för ett företags framgÄng? Syftet Àr att beskriva hur en specifik inkubator fungerar i praktiken samt utreda nÀr denna utgör ett lÀmpligt alternativ för en entreprenör. Vi vill Àven förklara hur ett nystartat företags utvecklingspotential pÄverkas av att fÄ tillgÄng till bÄde kapital och handgriplig hjÀlp med kompetenstillförsel, genom att vara en del av denna inkubatorverksamhet. Vi har tillÀmpat en induktiv ansats, genom att vi lÄtit studien ha sin utgÄngspunkt i empirin.