This work is a study of subject teachers in social studies and science understand the concept of sustainable development. The work uses a qualitative and a quantitative approach. Teachers in various schools and stages have been answering questions about how they perceive sustainability, how they implement it in teaching and if they feel that school is important for the future of sustainable development at large.The theoretical background is based on environmental ethics as well as the different meanings and definitions of the concept of sustainable development. These theories and definitions are coupled with the empirical results.The study concludes that all teachers throughout the study perceive the concept of sustainable development as something ecological, something that has to do with nature. A few teachers also state economic and social dimensions.Questions about how the teachers in the study implement the concept in their teaching can be seen as three different approaches.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

En sammanfattande rapport över de lĂ€rdomar vi gjort under bl.a. ett projekt vid NĂ€rpolisen i Lund (NÄPO Lund). Rapporten behandlar bl.a. omrĂ„den som konsult-klient förhĂ„llandet, ledarskap, individuell utveckling, grupputveckling och feedback..

Syftet med studien Àr att ur ett livsvÀrldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollÀrare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i lÀroplanen, Uppföljning, utvÀrdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter frÄn Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och handledning. Som datainsamlingsmetod anvÀnds den kvalitativa intervjun.Materialet har sammanstÀllts och tematiserats utifrÄn de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den hÀr studien varje enskild förskollÀrares verklighet nÀr intervjun Àger rum. Dessa horisonter benÀmns i studien nuet, framtiden och verkligheten, dÀr nuet Àr intervjun före kompetensutbildningen, framtiden nÀr utbildningen genomförts och verkligheten nÀrprocessen i arbetslaget har startat..

Studien tittar pÄ betydelsen av jordbruk för utveckling. DÀrefter fortsÀtter studien att titta pÄ hur jordbrukets roll i Kambodja ser ut och finns det andra sÀtt som bÀttre lÀmpar sig för att Kambodja ska nÄ utveckling. Vi har lagt speciellt fokus pÄ risodlingens roll som inkomst aktivitet. För att hitta svaren pÄ frÄgorna tittar vi pÄ tvÄ olika aspekter, economic development samt livelihood approaches. Economic development ser jordbrukets roll som en central del i utveckling av industri medan livelihood ser att det finns mer komplexa mönster i verkligheten att beakta för att utveckla ett land.

Depression och insomni Àr tvÄ vanliga former av psykisk ohÀlsa. I den hÀr studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), pÄverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom pÄ sÄvÀl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstÀmdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivÄ. En single case experimental design anvÀndes för ÀndamÄlet, med dagliga skattningar av sömn, nedstÀmdhet och fysisk aktivitetsnivÄ. Symtom pÄ sÄvÀl insomi som nedstÀmdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare.

För att ha möjlighet att anvÀnda lastfartyg mÄste det finnas hamnar. Hamnens uppgift Àr att vara den sammankopplade lÀnken mellan sjötransporter och landtransporter. Syftet med denna studie Àr att titta pÄ svenska hamnar och belysa de faktorer som pÄverkar hamnarnas utveckling. Med en ökad global handel och effektivare transporter Àr det viktigt att hamnen följer med i den utveckling som sker.Denna kvalitativa studie handlar om GÀvle Hamns och Stockholms Hamns utveckling. Dessa skiljer sig Ät dÄ GÀvle Hamn utvecklar godstrafiken och Stockholms Hamn i huvudsak utvecklar passagerartrafiken.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader pÄ flickors och pojkars motoriska fÀrdigheter i Är 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har pÄverkat deras val av slöjdart i Är 7-9. Kunskap om motoriska fÀrdigheter och olikheter inhÀmtades dels genom litteratur i Àmnet och dels genom information pÄ Internet. Elevernas instÀllning om sina motoriska fÀrdigheter undersöktes bÄde genom enkÀt och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolÄr 5 och undervisades i textilslöjd.

Syftet med studien var att jÀmföra nÄgra pedagogers uppfattningar om sitt arbetssÀtt och om barns lÀrande och utveckling i Äldersblandade respektive Äldersindelade barngrupper i förskolan. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar pÄ tre olika förskolor med olika ÄlderssammansÀttningar. Materialet analyserades utifrÄn en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssÀtt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens Älder och utvecklingsnivÄ skapar möjligheter för det egna arbetssÀttet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lÀrande och utveckling var att barn lÀr av att vara tillsammans samt att gruppsammansÀttningen utgör möjligheter för barnens lÀrande.

Syftet med undersökningen Àr ta reda pÄ vilken förstÄelse elever frÄn Ärskurs 5 har för ljuskÀllans tekniska utveckling. Syftet har uppnÄtts med hjÀlp av frÄgestÀllningarnaVilken kunskap visar elever i Ärskurs 5 om ljuskÀllans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i Ärskurs 5 om glöd- och lÄgenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts Àr kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgÄende intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fÄtt placera fem olika ljuskÀllor i historisk ordning, med hjÀlp av dessa bilder har de fÄtt beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna pÄ elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskÀllans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lÄgenergiglödlampan.

Resultatet visar, att det fanns en stor medvetenhet i intervjugruppen om lekens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Detta var för mig en glÀdjande upptÀckt. Vidare kom det fram att det pÄgick olika utvecklingsarbeten, inget var direkt kopplat till lek, men leken fanns hela tiden med i tankarna hos respondenterna. Kompetensutveckling, samtal och handledning var viktiga redskap för att utveckla verksamheterna. Samtliga respondenter menade att man kan anvÀnda lek som specialpedagogisk metod och att det gagnar alla barnen i gruppen.

Arbetet med detta examensarbete har varit att undersöka om FMT (Funktionsinriktad Musikterapi) kan vara ett komplement till den traditionella specialpedagogiska undervisningen i grundskolan. FMT kan kort beskrivas som ett arbete med motorisk utveckling. Motoriken Àr av betydelse för individens utveckling och förmÄga till inlÀrning. Skolverket har kommit fram till att barn i behov av stöd inte alltid fÄr rÀtt sorts stöd och försöker genom olika förÀndringar att komma tillrÀtta med detta. Examensarbetet innehÄller resultat av praktikarbeten med tvÄ barn som tidigare av olika anledningar givit klasslÀrarna ?huvudbry?.

Syftet med denna studie var att studera lÀrares uppfattningar av reflektion genom att undersöka hur lÀrare reflekterar över sin yrkesutövning och vilken betydelse de lÀgger i detta. UtifrÄn litteratur har vi funnit att reflektion har stor betydelse i lÀraryrket och att det Àr en förutsÀttning för utveckling. Vi fann ocksÄ i litteraturen att lÀrarens gemensamma reflektion tillsammans med kollegor Àr av stor vikt. VÄr studie Àgde rum pÄ en skola dÀr lÀrarna förde en gemensam dialog och reflektion dagligen. Vi anvÀnde oss av enkÀter som urvalsinstrument för att finna de lÀrare som medvetet reflekterade pÄ den aktuella skolan.

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa hur individer med funktionsnedsÀttning skapar sin förmÄgodeprivation, ?capability deprivation?, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. FörmÄgodeprivation innebÀr att mÀnniskan upplever brist pÄ friheter och rÀttigheter för att anvÀnda sina förmÄgor till att nÄ sina personliga mÄl. Dessa mÄl kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktÀr och kan betyda en utveckling hos individen som denne vÀrderar högt. NÀr förmÄgodeprivation uppstÄr likstÀlls den med fattigdom.