Undersökningens syfte var att granska vilket innehÄll samhÀllskunskapslÀrare i grundskolans senare Är tillskrev hÄllbar utveckling. Arbetets utgÄngspunkt var en kvalitativ fallstudie. DÀr-med utfördes kvalitativa intervjuer av fem utbildade och verksamma samhÀllskunskapslÀrare inom grundskolans senare Är. Intervjuer som sedan analyserades med hjÀlp av intentionell analys. Undersökningen visade ett resultat av tre genomgripande och centrala teman i förhÄl-lande till undersökningens syfte.

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling Àr ett Àmne som Àr vÀldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn fÄr ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel sÄ skapas ocksÄ ett behov av att kunna anvÀnda befintliga resurser effektivare. I VÀrmland pÄgÄr nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga vÀrmlÀndska kommuner. Samarbetet har varit vÀldigt framgÄngsrikt dÀremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.

Denna samhĂ€llsvetenskapliga kandidatuppsats har sin utgĂ„ngspunkt i de regionala tillvĂ€xtskillnader som kan urskiljas mellan Malmöregionen och Österlenregionen i SkĂ„ne. Representanter frĂ„n myndigheter, organisationer och företag, verksamma pĂ„ Österlen, har intervjuats om vad som efterfrĂ„gas för ett gynnsamt företagsklimat pĂ„ Österlen. Möjliga hinder och förutsĂ€ttningar i regionen, för utveckling av företagsklimatet, har ocksĂ„ varit centralt. Analysen av materialet har tolkats med utgĂ„ngspunkt frĂ„n Ferdinand Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft. NĂ€tverkens möjligheter och förutsĂ€ttningar i regionen har redovisats.

Denna rapport handlar om utveckling av ett undervisningsmaterial för elever pÄ fordonsprogrammet inom omrÄdet elektroniska styrsystem. Rapporten beskriver processen frÄn idé fram till fÀrdigt undervisningsmaterial. Detta har tagits fram för att ge eleverna en bredare, mer generell kunskap inom detta ÀmnesomrÄde Àn vad som Àr möjligt att fÄ genom enbart teoretisk undervisning kring utvalda mÀrkesspecifika system.  Undervisningsmaterialet bygger pÄ teoretiska avsnitt som varvas med praktiska övningar kring en mikrokontroller med tillhörande sensorer och aktuatorer. Genom att skapa korta styrprogram som hanterar dessa sensorer kan olika funktioner skapas med hjÀlp av mikrokontrollen. Detta gör att mÄnga av de delfunktioner som anvÀnds inom fordonselektroniska styrsystem kan simuleras..

Syftet med detta kandidatarbete Àr att beskriva den befolkningsutveckling som pÄgÄr i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanstÀlla metoder frÄn forskning och beprövad erfarenhet som anvÀnds för att motverka en negativ befolkningsutveckling. Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i RÀvemÄla, som Àr en tÀtortsnÀra landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka metoder som anvÀnds och kan anvÀndas för att försöka nÄ en positiv utveckling. Tingsryds kommun och RÀvemÄla tÀtort lider bÄda av en negativ befolkningsutveckling och en Äldrande befolkning. Den mest anvÀnda metoden för att nÄ en positiv utveckling Àr marknadsföring, vilket Àr den mest anvÀnda metoden i riket för att öka befolkning.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hÄllbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hÄllbar utveckling Àr ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de mÄnga olika tolkningarna och angreppssÀtt. Om begreppet Àr sÄ pass vagt som mÄnga pÄstÄr, hur hanteras det dÄ i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvÀndning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

SamhÀllet Àr förÀndrat vilket innebÀr att förskolans pedagogiska uppdrag stÀrkts. Det har gjorts revideringar i förskolans lÀroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebÀr att det bland annat gjorts förtydligande kring barns sprÄkliga och kommunikativa utveckling och förskollÀrarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskollÀraren barn som kommit olika lÄngt i sin utveckling av sprÄk, utvecklar sprÄk parallellt samt barn som stött pÄ hinder i sin utveckling av sprÄk. I detta sjÀlvstÀndiga arbete uppmÀrksammas förskollÀrarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av sprÄk. Syftet med uppsatsen Àr att belysa förskollÀrarens syn pÄ barns sprÄk och sin roll som sprÄkutvecklare i förskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida Sverige och dess styrande organ har lyft fram utvecklingsfrÄgor som ett hot mot sÀkerheten enligt de kriterier som jag har valt att plocka ur Securitization Theory. Detta har jag gjort genom att undersöka officiella dokument frÄn riksdag och Försvarsdepartement. Jag har anvÀnt mig av den konstruktivistiska metodologin eftersom den synen pÄ vÀrlden till viss del sammanfaller med nÄgra av grundtankarna i Securitization Theory. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod nÀr jag har undersökt min frÄgestÀllning och försökt besvara den. Jag kommer argumentera för det resultatet som jag har funnit, att man kan svara besvara min frÄgestÀllning enligt de kriterier som jag har satt upp i för utförandet av min uppsats. Genom att sammanfatta vad jag kommit fram till i helhet med mina nyckelfaktorer argumenterar jag för att Sverige har tagit steget frÄn att lÄta utvecklingsfrÄgor vara politicized till securitized..

LÀroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar pedagoger att ha ett temainriktat arbetssÀtt. Vi har valt att undersöka vad pedagoger och barn pÄ en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda pÄ vilka kvalitéer som frÀmjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt pedagogerna och se vilka faktorer som Àr viktiga för att pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgÄngsrikt med tema pÄ en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och pedagoger pÄ en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute pÄ förskolegÄrden, samt förskollÀrares betydelse för barns rörelseutveckling. FrÄgestÀllningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollÀrarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollÀrarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegÄrden hjÀlper till att utveckla barns motorik. Vi anvÀnde oss av intervju som metod dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare. Till vÄr hjÀlp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem pÄ ett dokument i datorn.

Abraham is the original patriarch. How does his leadership compare with a modern day popular culture patriarch with his roots in advertising, the shopkeeper Stig, star of the ICA advertising? The essay compares the leadership and masculinity of two male leaders from different backgrounds and settings, and discusses similiarities and differences.

Antalet personer som Àr 65 Är eller Àldre har fördubblats under de senaste 50 Ären. Eftersom den Àldre befolkningen ökar och vÄrdplatserna pÄ sjukhus och boende minskar Àr hemrehabilitering en rehabiliteringsform som Àr mycket aktuell. Hemrehabilitering riktar sig till alla Äldersgrupper, men majoriteten som fÄr rehabilitering i hemmet Àr dock Àldre. Syftet med vÄr studie var att studera arbetsterapeuters uppfattning om hemrehabilitering. Vi valde att belysa omrÄdena; hemrehabiliteringens innebörd, samarbete med andra yrkesgrupper, anhörigas roll, för- och nackdelar samt förslag till utveckling.

Denna uppsats redogör för en studie vars syfte Àr att studera pedagogers syn pÄ den egna förskolans utemiljö och dess betydelse för barns grovmotoriska utveckling. Vidare undersöks ocksÄ om det finns nÄgra skillnader i utemiljön beroende pÄ om förskolan Àr belÀgen i stadsmiljö eller utanför tÀttbebyggt omrÄde. Ytterliggare ett syfte Àr att fÄ en insikt i hur medvetet pedagogernas arbetssÀtt Àr utifrÄn den egna utemiljön. Som metod har individuella intervjuer av sex pedagoger som arbetar pÄ sex olika förskolor gjorts. Tre av förskolorna Àr belÀgna i stadsmiljö och de andra tre Àr belÀgna utanför tÀttbebyggt omrÄde.

Under de senaste Ären har samhÀllets oro för vÀrldens miljötillstÄnd vÀxt och gett upphov till en sÄ kallad grön marknadsföring. Miljö Àr ett svÄrt Àmne att kommunicera pÄ grund av dess breda omfattning och svÄrigheterna som finns med att förenkla informationen utan att tappa helhetsförstÄelsen. Stora samhÀllsaktörer sÄsom företag och statliga organisationer har ett ansvar för förÀndringsarbetet i och med att de kan visa vÀgen för en grönare social norm och kollektivt agerande. En kvantitativ studie av miljökommunikationsteori som den beskrivs i litteraturen har utförts, dess praktiska tillÀmpning har sedan undersökts kvalitativt genom fallstudier av tvÄ organisationers miljökommunikation. Studien söker svar pÄ vilka skillnader som finns mellan företags och kommuners miljökommunikationsprocess samt hur den kan förbÀttras för att Ästadkomma positiva beteendeförÀndringar i samhÀllet och dÀrmed ta steg mot en hÄllbar utveckling.