Sök:

Sökresultat:

27735 Uppsatser om Kommunikationsproblem; kognitiv utveckling; känslomässig utveckling; social utveckling; elevegenskaper; symtom (individuella - Sida 45 av 1849

Barns utveckling av empatisk förmÄga i förskolan

Examensarbetets syfte Àr att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmÄgan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet Àr Àven att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmÄga. Metoden som valts för detta examensarbete Àr av formen kvalitativ intervjustudie dÀr den semistrukturerade intervjustrukturen har anvÀnts. De som har blivit intervjuade Àr förskollÀrare som har lÄng erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollÀrare som har intervjuats Àr tre stycken och alla har intervjuats var för sig om Àmnet barns empatiska förmÄga i förskolan.

FörskollÀrares förestÀllningar om barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö : En studie om hur förskollÀrare anvÀnder förskolans utemiljö för att frÀmja barns motorik

Medveten motorisk trÀning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det hÀr antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmÄga och skolprestationer. Den hÀr studien handlar om förskollÀrares förestÀllningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö anvÀnds för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lÀrande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens tvÄ frÄgestÀllningar berör förskollÀrares upplevelse av vilket kroppsligt lÀrande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollÀrares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö.

Elevers uppfattningar om arbetet med individuella utvecklingsplaner

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det Àr att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan Àr tÀnkt att syfta framÄt och bör ge eleven insikt i det egna lÀrandet. Den ska ocksÄ vara ett hjÀlpverktyg för sÄvÀl elev, lÀrare som vÄrdnadshavare i strÀvan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala mÄlen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgÄr frÄn tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan pÄverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, Àr att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas mÄlmedvetenhet och hur denna pÄverkas av anvÀndandet av utvecklingsplanerna.

Hur kan vi som lÀrare aktivera elever mer fysiskt med enkla medel under skoldagen?

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i Ärskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter bÄde inomhus och utomhus, kom vi fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar pÄ att det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det pÄverkar undervisningen och eleverna negativt. VÄr slutsats Àr att det fungerar bra för en lÀrare att ta 10 minuter frÄn lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute pÄ skolgÄrden med enkla medel. Detta för att eleverna ska fÄ in sin dagliga fysiska aktivitet pÄ schemat, vÀcka nyfikenhet och lust till att lÀra och Àven att elevernas koncentrationsförmÄga ökar..

Utgifter för Forskning och Utveckling : hur redovisar svenska börsnoterade företag

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin Ärsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning Àr att den framtida ekonomiska nyttan Àr svÄr att mÀta pÄ ett tillförlitligt sÀtt, detta kan skapa svÄrigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och stÀllning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fÄtt svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgÄngs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade dÀrefter egna tabeller och diagram som skulle vara lÀttöverskÄdliga för lÀsaren. Av de resultat vi funnit kan vi bÄde se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgÄngar Àven som dom Àr otydliga med hur det gÄtt tillvÀga nÀr hur de bedömt förmÄgan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

Begreppet hÄllbar utveckling : Dess historia samt internationella och lokala anvÀndning

This thesis is a case study of the search function on the University of Uppsala?s web site. The search function in this study was chosen since it exists on a large and complex web site and there were apparent lacks in the old version of the search function. The thesis highlights some of the problems that can appear in the development of a search function on a local site. One interesting find is that one of the most difficult issues is organizational and not technical.

Sjuksk?terskors erfarenheter av palliativ v?rd : En litteratur?versikt

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Forskning och utveckling i skatter?tten: En kritik av FoU-avdrag p? socialavgifter

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Folksagor i pedagogiskt drama

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och pÄ vilket sÀtt drama och folksagor kan hjÀlpa 10-12-Äriga barn att utveckla sin ÄterberÀttarförmÄga. Jag har Àven försökt att finna ett sÀtt att med hjÀlp av gestaltning av folksagor skapa en bÀttre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptÀckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lÀtt kan lÀra sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lÀttare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sÄdan undersökning, som skulle krÀvt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren frÄn videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptÀckt att gestaltning av folksagor fungerar bÄde som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sÀtt att fÄ en bÀttre uppfattning om andra mÀnniskor i samhÀllet..

Dokumentation: allt frÄn minnen till pedagogisk utveckling

Syftet med studien var att beskriva och analysera dokumentationen som pedagoger inom förskolan genomför. Dagens lÀroplan framhÄller den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg i den vardagliga verksamheten. Hur och i vilket syfte utförs dokumentationen och hur kan den bidra till den pedagogiska verksamhetens utveckling? Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland pedagoger pÄ förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar att dokumentation förekommer pÄ alla förskolor, om och hur den dÀremot anvÀnds för att bidra till pedagogisk utveckling varierar.

Rektorer lÀr i arbete : En intervjustudie om erfarenhetsbaserat lÀrande

Detta arbete Àr delvis en empirisk fortsÀttning av författarinnans c-uppsats "Företagsledares lÀrande i arbete". Ambitionen Àr att praktiskt studera hur ledare, i detta fall fyra kvinnliga rektorer, upplever sitt arbete och sin utveckling.Syftet Àr att undersöka relationen mellan erfarenheter gjorda i arbetet och rektorernas upplevda utveckling i sin yrkesroll. Stor vikt lÀggs vid de sociala relationernas pÄverkan av individen.Uppsatsen Àr en intervjustudie och utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Detta ger speciella förutsÀttningar. Objektet som beskrivs blir med rÄdande förutsÀttningar inte rektorernas lÀrande i arbetet utan derasbeskrivna uppfattning av det samma.

Utveckling av en SMS-tjÀnst med David Siegels modell

Det satsas allt mer pÄ mobiltelefontjÀnster idag och snabbt vÀxande Àr sÄdana tjÀnster som involverar SMS. Högskolans Bibliotek pÄ Campus BorlÀnge har ett intresse av att kunna erbjuda sina lÄntagare en pÄminnelsetjÀnst för försenade eller reserverade böcker.Vi fick i uppgift att under vÄrt examensarbete ta fram en prototyp av en SMS-tjÀnst Ät biblioteket. Den skall pÄminna lÄntagare om att en bok Àr försenad och/eller att en reserverad bok har inkommit. Denna tjÀnst skall hjÀlpa biblioteket att nÄ ut med informationen till lÄntagaren via ett SMS till mobiltelefonen.Denna rapport Àr en undersökning av vilka delkomponenter i David Siegels modell som anses lÀmpade respektive inte lÀmpade för utveckling av ny funktionalitet som innefattar SMS till en befintlig webbplats. En förklaring finns varför vissa Àr lÀmpade och andra inte.I rapporten förklaras ocksÄ att SMS-funktionen Àr en IT-tjÀnst, nÀrmare bestÀmt en SMS-tjÀnst.

Skolans praktiska arbete för likvÀrdighet

Syftet med studien Àr att utforska och förtydliga vad likvÀrdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmÀn, rektorer och lÀrare, samt hur likvÀrdighet efterstrÀvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmÀrksamma en problematik med strÀvan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsÀga likvÀrdighetsmÄlet att alla elever ska utvecklas sÄ lÄngt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun dÀr huvudmÀn, rektorer och lÀrare inom grundskolans högstadie har intervjuats. LikvÀrdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgÄng för att nÄ kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att smÄ resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte efterstrÀvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvÀrdigheten.

Catering- och butikskock- ett specialutformat program

Syfte med detta arbete Àr att skapa förstÄelse för gymnasieskolans utbildningsinnehÄll pÄ Hotell och Restaurangprogrammet respektive Livsmedelsprogrammet i relation till arbetslivets utveckling och utbildningsbehov. Genom en kartlÀggning av berörda branschers uppfattning om elevernas utbildningsbehov vill vi undersöka om det finns behov av att utveckla nytt specialutformat program med inriktning mot ?Butik och Cateringkock?. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie, dÀr vi gjort intervjuer med berörda branscher. DÀr söker vi svar pÄ frÄgan om utbildningsinnehÄllet pÄ gymnasieskolans ?Hotell och Restaurang program? och ?Livsmedelsprogram? motsvarar arbetslivets utveckling och framtida krav pÄ utbildningsbehov. Resultat Resultatet inleds med en övergripande introduktion som handlar om förÀndrade mattrender och livsstilar i dagens samhÀlle.

Barns kunskaper om miljö och hÄllbar utveckling i vardagen

Miljöproblemen uppmÀrksammas idag i hela vÀrlden. Dagligen hör vi att hoten mot miljön mÄste ÄtgÀrdas och att alla mÄste hjÀlpas Ät. Riksdag, regering, och flera stora vÀrldsorganisationer arbetar hÄrt med att fÄ in ett miljöperspektiv i all undervisning. Det hÀr gÀller frÄn förskolan Ànda upp till vuxenutbildning. Syftet Àr att undersöka vad barn vet och kan om vardagliga handlingar som pÄverkar miljön och en hÄllbar utveckling pÄ ett positivt sÀtt i förhÄllande till vad rapporter och styrdokument föreskriver.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->