Följande undersökning Àr genomförd genom en kvantitativ metod med enkÀter som forskningsverktyg. Studien Àr gjord bland tio skolor och 188 deltagare (n= 188) i en mellanstor kommun i södra Sverige. Arbetet undersöker svenska elevers uppfattningar och attityder till hÄllbar utveckling. Dessa attityder och uppfattningar jÀmförs och diskuteras sedan utifrÄn ett genusperspektiv. Resultaten pÄvisar statistiskt signifikanta skillnader i förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling mellan flickor och pojkar.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "StÀrkt skydd för utsatta barn", LÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen anvÀndes inom kontexten av socialt arbete. I studien berÀttas om hur coachingen inneburit utveckling av och lÀrande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas frÀmst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhÄllningssÀtt initierat av coachen genom olika frÄgestÀllningar och gemensamma reflektioner.

Syftet för denna studie har varit att ÄskÄdliggöra ett antal lÀrares uppfattningar kring förberedelserna inför elevers individuella utvecklingssamtal i gymnasieskolan. Studien har influerats av det fenomenografiska synsÀttet, mÀnniskors uppfattningar av olika företeelser, dÀr insamling av data skett genom kvalitativa intervjuer med totalt sex lÀrare verksamma inom den svenska gymnasieskolan. LÀrarna i denna studie uppfattade att det inte fanns nÄgra större oklarheter kring upplÀgget inför ett utvecklingssamtal dÀr studieplanen sÄgs som en vÀsentlig del att grunda samtalet pÄ. Dock önskades att elevens sociala utveckling skulle utgöra en större del av samtalet. Den tid som behövs för att skapa ett kvalitativt utvecklingssamtal upplevdes som otillrÀcklig till största del pÄ grund av mÀngden elever att hantera per lÀrare.

HÄllbar utveckling Àr ett vÀlkÀnt begrepp som alltfler företag vÀljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hÄllbarhetsredovisning kan företag framföra deras pÄverkan pÄ samhÀllet och vad de Ästadkommit under ett Är. Samtidigt ökar trovÀrdigheten hos företagens intressenter nÀr de vÀljer att fÄ deras hÄllbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hÄllbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som pÄverkat företag att redovisa ett miljömÀssigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkat hÄllbarhetsredovisningens utveckling de senaste Ären. Vidare vill vi se pÄ de förÀndringar som skett kring omrÄdet och vad experter tror, att hÄllbarhetsredovisningen kommer fÄ för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats dÀr vi valt att intervjua experter inom hÄllbarhetsredovisning.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av höglÀsning i elevernas tidiga lÀsinlÀrning och utveckling i lÀsförstÄelse samt att ta reda pÄ hur höglÀsning kan pÄverka elevers lÀsinlÀrning och utveckling i lÀsförstÄelse. Tidigare forskning har visat pÄ att höglÀsning Àr en viktig del i elevernas lÀsinlÀrning. Genom att lyssna till höglÀsning sÄ fÄr eleverna bland annat ett större ordförrÄd, en medvetenhet kring sprÄkförstÄelse och grammatisk förstÄelse och de fÄr kunskaper om om olika Àmnen som de kan ha nytta ut av i sina liv. UtifrÄn en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex lÀrare i Ärskurs f-3 fÄtt svara pÄ hur de anvÀnder sig av höglÀsning i undervisningen för att stödja elevernas lÀsinlÀrning och utveckling i lÀsförstÄelse. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av höglÀsning nÀstan varje dag för att frÀmja elevernas lÀsinlÀrning.

Abstract Anna Degerman (2012) Uppföljning, utvÀrdering och utveckling i enlighet med förskolans reviderade lÀroplan (Lpfö-98 rev), Monitoring, evaluation and development in accordance to preschool curriculum, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte: Föreliggande undersökning har syftet att undersöka hur fem förskolechefer i en sydsvensk kommun anser att det nya kapitlet ?Uppföljning, utvÀrdering och utveckling? i Lpfö-98 reviderad ska tolkas och hur det kommer att pÄverka kvalitetsarbetet inom respektive förskola samt att undersöka hur specialpedagogens roll i samband med utvÀrdering kan se ut. Teori: Studien utgÄr frÄn ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, Ahlberg (2001). UtvÀrdering ses som ett slags lÀrande och bör involvera förskolans alla aktörer. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrÄn en hermeneutisk ansats. Resultat: Förskolecheferna i undersökningen tydliggör att det kommer att ske vissa förÀndringar i förskolornas kvalitetsarbete pÄ grund av det nya kapitlet ?Uppföljning, utvÀrdering och utveckling?. FörÀndringarna kommer att bli tydligast pÄ avdelningsnivÄ dÀr den största utmaningen tycks vara att uppnÄ en likvÀrdig kvalitet i arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling mellan avdelningarna.

Mattsson, M. (2006). Att beskriva lÀsutveckling och utveckling av lÀslust genom talbokslyssnande. En fallstudie pÄ en gymnasieelev med lÀs- och skrivsvÄrigheter. (Svenska för gymnasieskolan.

HÄllbar utveckling delas upp i tre omrÄden, ekologisk hÄllbarhet, social hÄllbarhet och ekonomisk hÄllbarhet. Dessa tre kompletterar och stödjer varandra. Grön Flagg Àr ett verktyg som Àr till stor hjÀlp för pedagoger pÄ olika nivÄer inom förskolan och skolan för att öka barnens förstÄelse för sambandet mellan naturen och ett hÄllbart samhÀlle i framtiden. MÄlet med min undersökning var att ta reda pÄ hur förskolorna arbetar med Grön Flagg.Rapporten handlar om hur erfarna pedagoger hjÀlper barn i förskoleÄldern förstÄ naturens möjligheter genom lek och övningar, samt förstÄ sambandet mellan naturen och ett hÄllbart samhÀlle..

Vi hade arbetat pÄ förskola i 20 respektive 2 Är innan vi började studera till förskollÀrare. Under vÄra studier pÄ Linnéuniversitet i VÀxjö har vi lÀst mycket om barns utveckling och lÀrande. Vi blev nyfikna pÄ vilka kvalitéer förskollÀrare tycker Àr betydelsefulla för barns utveckling och lÀrande. Vad tror pedagogerna att barnen fÄr med sig frÄn sin tid pÄ förskolan och vad har bar-nen fÄtt med sig frÄn förskolan? Denna studie grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollÀrare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

KlimatförÀndringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvÀmningar. En sÄdan utveckling skulle bli sÀrskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvÀmningsriskerna förvÀntas öka i Sveriges uppfattas ÀndÄ boende med nÀrhet till vatten som attraktivt och efterstrÀvansvÀrt vilket leder mÄnga kommuner till att vilja göra satsningar pÄ nybyggnationer inom sÄdana omrÄden. Karlstad Àr en av de svenska stÀder som bedöms komma att drabbas hÄrt av översvÀmningar till följd av klimatförÀndringarna men samtidigt ocksÄ en av de stÀder dÀr inriktningen pÄ att bygga och utveckla omrÄden vid vatten Àr tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen.

Syftet med examensarbetet Àr att ge djupare kunskap om sexÄringars tankar kring hÄllbar utveckling med fokus pÄ kompostering. Vidare Àr syftet att fÄ en inblick i hur sexÄringar uppfattar orsaken till att man komposterar samt hur de anser att de tillskansat sig kunskapen pÄ omrÄdet. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade samtal. Tio barn deltog i studien. Resultatet visar att barnen har god inblick i vad komposten anvÀnds till och Àven vad man kan anvÀnda kompostjorden till, men begrÀnsad inblick i hur jorden bildas.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder frÀmjar deras kunskapsutveckling och lÀroprocess i undervisningen. Undersökningen innehÄller fyra kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlÀrning, social interaktion och bildÀmnets funktion i undervisningen. Den beskriver Àven Löfstedts sammanstÀllning av fem teorier om barns bildsprÄkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förstÄelse.Resultatet av undersökningen visar pÄ att de fyra eleverna anvÀnder bilder som ett visuellt hjÀlpmedel vid tolkning och förstÄelse av text och de anvÀnder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har Àven olika individuella sÀtt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med hÀnderna.

Idag startas mÄnga projekt kring samverkan men de implementeras sÀllan i verksamheterna och ger sÄledes ingen bestÄende förÀndring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförÀndring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen Àr ett samverkansprojekt och projektet BÀrkraft Àr en del i Storstadssatsningen, vilken startades i BorÄs för att utveckla samverkan mellan verksamheter i BrÀmhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan Àr att vilja, kunna och förstÄ. Andra aspekter Àr hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.

Den hÀr uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida högstadietsmusikundervisning i första hand siktar mot utveckling genom musik ?det vill sÀga elevernasegna skapande och upplevelse av musik, dess historiska och sociala sammanhang ?eller ivarierande utstrÀckning fostran till musik som ett estetiskt objekt. Metoderna jag anvÀnde vardeltagande observationer i tvÄ högstadieklasser respektive intervjuer med deras respektivemusiklÀrare efter det andra observationstillfÀllet, vilket gav mig tillfÀlle att Àven stÀlla frÄgoruppkomna efter första observationen. Detta material relaterades Àven till skolverketskursplaner och den musikpedagogiska debatten med Knut Brodin och dÄtidens sÄnglÀrare pÄ1930 ? 1940- talet.

Ett av de omrÄden dÀr utvecklingen idag gÄr som snabbast Àr IT och de senaste Ären har det varit mobilapplikationsutveckling som dominerat. Allt fler skaffar smarta mobiler och antalet applikationer (appar) till dessa ökar konstant. Med en internetuppkoppling finns det idag ytterst fÄ begrÀnsningar för vad du kan göra med en smartphone. I takt med att antalet internetuppkopplade enheter eskalerar, ökar ocksÄ antalet illasinnade individer vilka ser Internet som sin frÀmsta inkomstkÀlla.I den hÀr kandidatuppsatsen intervjuades företagsrepresentanter angÄende hur företagen tÀnker kring implementationen av sÀkerhet vid utveckling av mobilapplikationer. Studien bygger pÄ en empirisk sÄvÀl som en teoretisk del.Det som framkommit under arbetet med uppsatsen Àr bland annat att företagen Àr vÀl medvetna om sÀkerhetsriskerna.