Under perioden 1990-2000 har Ghana och Ugandas demokratiutveckling vÀsentligen skilt sig Ät. Trots att de bÄda lÀnderna delar mÄnga egenskaper och förutsÀttningar har Ghana demokratiserats medan Ugandas utveckling stannat vid ett enpartistyre.Denna uppsats tar sin ansatts i teorier kring vad som skapar goda förutsÀttningar för en positiv demokratisk utveckling. Enligt Gordon White rör dessa socioekonomisk utveckling, det civila samhÀllet, det politiska samhÀllet, politiska institutioner samt det internationella klimatet.Syftet Àr sÄledes att genom en komparativ fÄfallstudie finna förklaringar till varför Ghana och Uganda utvecklats olika, samt att utröna vilken roll bistÄnd och konditionalitet kan spela i en demokratiseringsprocess. SÀrskild fokus har legat pÄ EU:s omfattande bistÄndsprogram i de bÄda lÀnderna och hur dessa har inverkat de faktorer som utgör grunden för teorin.Genom att utifrÄn denna metodologi analysera de bÄda fallen, visar undersökningen att den skilda utvecklingen delvis kan förklaras utifrÄn hur externa aktörer har anvÀnt sig av bistÄnd och politisk konditionalitet i sin bistÄndspolitik. Dock existerar Àven andra viktiga förklaringsfaktorer, frÀmst i Uganda, dÀr den komplicerade etniska sammansÀttningen och ekonomisk snedfördelning försvÄrat en vidare demokratisering av landet..

This study is about howStockholm?s policy for zero tolerance of graffiti from 2007 affected the graffiti culture inStockholm. We have researched what consequences there were for the practice of graffiti, and what consequences there were for the stylistic performance of graffiti. In doing so, we have had two focus group interviews and one deep interview including eight graffiti writers from Stockholm. The individuals in the groups have been practising graffiti for a varied amount of time, but we have representation from both before, and after/during the policy of zero tolerance from 2007. Our study shows that the result ofStockholm?s policy for zero tolerance of graffiti for the graffiti culture inStockholmwas a ?subcultureification?, a ?stylistic generalization? and the ?subculture?s ambivalent identity?.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

Vi lever i en vÀrld dÀr mjukvaror spelar en allt större del i vÄrt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas stÀndigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstÄs av en person. Objektorientering, komponenter och högnivÄsprÄk Àr nÄgra av de tekniker som programmerare förlitar sig pÄ för att kunna hantera stora mÀngder av information. Visualiseringar anvÀnds idag i ganska liten utstrÀckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket Àr konstigt dÄ mÀnniskans hjÀrna Àr starkt visuellt orienterad.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en sÀrskola anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation för att ÄskÄdliggöra lÀrande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser pÄ pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i lÀroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna pÄ begreppet lÀrande? Vad Àr dokumentationens primÀra syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat tvÄ verksamma specialpedagoger pÄ en sÀrskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. VÄr empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön pÄ förskolor och vilka förutsÀttningar och hinder för barns utveckling och lÀrande som miljön kan innebÀra. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan Àr anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebÀra för barns utveckling och lÀrande. Studien genomfördes vid tvÄ förskolor och sju lÀrare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lÀrare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer anvÀndes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrÄn lÀrarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmÄgor lÀrarna ansÄg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick Àven att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att lÄta deras egen fantasi och lek fÄ vara utgÄngspunkten i deras aktiviteter.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

Sandvik IT Services, en del av Sandvik AB, vill testa och undersöka möjligheten attfÄ fram ett alternativ till Microsoft Windows. Höga licenskostnader kombinerat medoflexibla avtal för operativsystem och applikationer gör att det finns goda skÀl attfinna alternativ. Allt fler företag anvÀnder Linux kostnadsfria program med öppenkÀllkod dÄ de idag blivit mer attraktivt med stabila, vÀlutvecklade ochanvÀndarvÀnliga distributioner och programvaror. I denna rapport undersöks, testasoch lÀggs en grund för fortsatt utveckling av ett kostnadsfritt alternativ, en prototypkallad Sandvik Desktop..

För att ta reda pÄ hur barn tÀnker om att vara ute pÄ förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i Älder 3-5 Är, pÄ tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön pÄ förskolorna Àr likartad, det som skiljer förskolorna Ät Àr den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda pÄ om det finns skillnader och likheter i barnens sÀtt att tÀnka. Hur de förstÄr ÄrstidsvÀxlingar och hur der ser pÄ sitt eget lÀrande. För mig som pedagog Àr det viktigt att utgÄ frÄn barnens perspektiv.

Detta examensarbete handlar om hjÀrnans utveckling, inlÀrningen och vÄra inre inlÀrningsstilar. Det tar ocksÄ upp kort om hur man kan utnyttja inlÀrningsstilar i skolan. Syftet har varit att ta reda pÄ hur vi utvecklas och hur de utvecklingsstrukturer ser ut som vi föds med och utvecklar efterhand. De frÄgestÀllningar jag haft under skrivandets gÄng har varit: Vilka Àr "de sju olika intelligenserna"? Hur utvecklas hjÀrnan? Var och nÀr börjar vi lÀra, och vad Àr det som ligger till grund för vÄr inlÀrning? Hur kan man bearbeta olika inlÀrningsstilar i skolans högre stadier? Den metod jag anvÀnt Àr en litteraturstudie med litteratur som behandlar inlÀrningen, hjÀrnans utveckling, hur vi tÀnker och lÀr mm.

Denna uppsats undersöker huruvida förtÀtning av stÀder kan leda, eller bidra, till, en hÄllbar utveckling. Syftet Àr att försöka fÄ en bÀttre inblick i vad begreppet förtÀtning egentligen innebÀr samt hur Malmö stad anvÀnder sig av förtÀtning i olika dokument och pÄ sÄ sÀtt hitta en koppling till hÄllbar utveckling. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en dokumentstudie med efterföljande diskussion och reflektion. Litteraturstudien bygger pÄ kopplingen mellan de olika begreppen kring förtÀtning; hÄllbar utveckling, blandad stad och den gröna staden. HÄllbar utveckling efterstrÀvas i vÀrlden idag, inte minst i Sverige. Sveriges tÀtorter har fÄtt i uppdrag av regeringen att utveckla mÄl för att vÀxa hÄllbart.

BakgrundMöten har funnits i alla tider och Àr inget nytt fenomen. Dock har det skett en utveckling för mötesindustrin och innebörden av ett möte kan sÀgas ha förÀndrats. Mötesindustrin fann vi intressant att studera dÄ möten förekommer inom alla typer av branscher och pÄ olika nivÄer.Syfte och forskningsfrÄgaUppsatsen syftar till att klaragöra marknadsutvecklingen för mötesindustrin samt att belysa hur aktörerna förhÄller sig till denna utveckling samt behandlar Àven en kommande utveckling. Den forskningsfrÄga som ligger till grund för uppsatsen Àr:-          PÄ vilka sÀtt influerar marknadsutvecklingen aktörerna inom mötesindustrin? MetodEn kvalitativ forskningsansats har anvÀnts dÄ vi Àmnar analysera och tolka respondenternas svar.

Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förvÀntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap Àr otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten bestÄr av just ledarskap. En av Ätskilliga kurser som anvÀnds i detta Àmne Àr utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehÄll kan lÀtt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnÄ.

Studiens syfte Àr att ur ett symbolisk interaktionistiskt synsÀtt försöka förstÄ vad som motiverar vuxna amatörskÄdespelare, amatörsÄngare och amatörmusikalartister att delta i ideella konstnÀrliga projekt. NÄgot annat som studien tar reda pÄ Àr om konstutövandet och gruppen de deltar i har nÄgon inverkan pÄ individens identitet och identitetsskapande. Genom nio semistrukturerade intervjuer skapas en förstÄelse kring motivationen och identitetsskapandet. Detta förklaras sedan genom motivationsteorier samt teorier kring identiteten, dÀr det visar sig att gemenskapen i gruppen, konstnÀrlig utmaning och utveckling, deltagandet i den konstnÀrliga processen, kÀnslan av flow, sjÀlva utförandet och dess pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet, viljan att uttrycka sig samt personlig utveckling var de huvudsakliga motivationsfaktorerna. Det visar sig Àven att bÄde det konstnÀrliga utförandet och gruppen har en inverkan pÄ individens identitet och identitetsskapande..

MÄlet med examensarbetet var att utvÀrdera hur Gustavsberg AB i VÄrgÄrda arbetar för en hÄllbar utveckling och identifiera utvecklingsmöjligheter. Lönsamhetsanalysen som Àven gjordes hade som syfte att utröna om företagets miljöinsatser inneburit kostnadsbesparingar. MÄlet var ocksÄ att genom intervjuer med personer pÄ företaget och genom rapporten tydliggöra begreppet hÄllbar utveckling. Rapporten innehÄller Àven en diskussion kring hÄllbara utvecklingsstrategier och metoder för att utarbeta dessa.UtvÀrderingen hur företaget arbetar för en hÄllbar utveckling ur ett socialt och ekologiskt perspektiv var övergripande och utgick frÄn de kriterier Folksam anvÀnder i sin Ärligt Äterkommande studie, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Kriterierna baseras pÄ Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för företag samt Global Reporting InitiativeŽs (GRI) direktiv.