Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur förĂ€ldrar till barn med funktionshinder upplever det stöd som de fĂ„tt av samhĂ€llet och sitt nĂ€tverk. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Hur fick förĂ€ldrarna reda pĂ„ vilket funktionshinder deras barn har? Och hur blev de bemötta och stöttade i den nya livssituationen?? Är förĂ€ldrarna nöjda med det stöd de har fĂ„tt? ? Vilken typ av socialt stöd har varit till störst stöd för förĂ€ldrarna?Metoden som anvĂ€nds i denna studie Ă€r kvalitativ. Fem förĂ€ldrar till barn med olika funktionshinder har intervjuats. Det insamlade materialet har tolkats utifrĂ„n stödteori.

MÄlet för handikappolitiken i Sverige Àr att alla mÀnniskor med funktionshinder i alla Äldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade mÀnniskor att vara helt delaktiga i samhÀllslivet, vilket Àven omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att studera övergÄngen mellan gymnasiesÀrskola och arbetsliv. Ambitionen Àr Àven att lyfta fram hur elever inom sÀrskolan ser pÄ sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för sÀrskoleelever att fÄ ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesÀrskoleelever, lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Detta Àr en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mÄngfald med fokus pÄfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda pÄ hur det gÄr till har vi utgÄtt ifrÄn dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första sÀsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat Àr: Stefan Baron, programchef pÄ SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesÀttare och Johannes Wanselow, skÄdespelare. Vi har Àven gjort intervjuer med personer pÄ Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har Àven skett med Johan Hartman, CSR- Chef pÄ SVT, och Christoffer LÀrkner, handlÀggare hos GranskningsnÀmnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört sÄ har det empiriska materialet bestÄtt avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt å 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mÄngfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gÀllande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, SÀndningstillstÄnd för 2007-2009 och BestÀllningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgÄr ifrÄn och som vi har kopplat vÄrt resultat till, Àr teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tÀnkt pÄ begreppet mÄngfald, men dÄ i ett större perspektiv och inte specifikt pÄ enskilda grupper.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hÀlso- och kroppsideal som framstÀlls i fem lÀromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för Àmnet idrott och hÀlsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i lÀromedlen?Vilka hÀlsosamma kroppsideal och ohÀlsosamma kroppar framstÀlls i lÀromedlen?Skiljer sig idealen beroende pÄ kön?MetodFem lÀroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hÀlsa har anvÀnts för att analysera förekomsten av kropps- och hÀlsoideal. Text- och bildanalys har anvÀnts för att studera materialet och genom en variant av innehÄllsanalys har materialet studerats och analyserats dÀr text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hÀlsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hÀlsosam kvinnlig kropp, ohÀlsosam kvinnlig kropp, hÀlsosam manlig kropp, ohÀlsosam manlig kropp, hÀlsosam kropp obestÀmt kön och ohÀlsosam kropp obestÀmt kön. Efter en sammanstÀllning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvÀgning gjorts som visar mönster i lÀroböckerna kring hÀlso- och kroppsideal för respektive kön men ocksÄ gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hÀlsosamma kroppar gestaltas pÄ bilderna som smala, vÀltrÀnade och unga.

AllmĂ€nhetens medvetenhet kring miljörelaterade Ă€mnen har ökat pĂ„ senare Ă„r, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövĂ€nliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer pĂ„ marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gĂ€ller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sĂ€mre insyn i produktionens miljöpĂ„verkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av vĂ€rldens miljöförstöring till följd av de giftiga Ă€mnen som anvĂ€nds i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmĂ€nhet och företag förutspĂ„s kunna leda till tillvĂ€xt pĂ„ marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat pĂ„ att hĂ„llbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.Ämnet för uppsatsen har sin utgĂ„ngspunkt i vĂ„r kandidatuppsats ?Svenska modeföretag synas i sömmarna? som visade att företag inte kĂ€nner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom nĂ€r det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull.

PÄ mÄnga platser i samhÀllet stöter funktionshindrade mÀnniskor pÄ hinder som gör det svÄrt för dem att komma fram till sitt mÄl. Detta examensarbete handlar om hur tillgÀngligheten Àr pÄ kyrkogÄrdar, för rörelsehindrade personer.Arbetet Àr uppdelat i en metod och materialdel, en litteraturstudie, en resultatdel och en diskussionsdel. I metoddelen förklaras hur jag gÄtt tillvÀga med genomförandet av arbetet. Litteraturstudien handlar om tillgÀnglighet och vad det innebÀr. Det finns en lag om att enkelt avhjÀlpta hinder ska undanröjas för att öka tillgÀngligheten i samhÀllet.

I början av 1900-alet vÀxte mÀnniskor med intellektuell funktionsnedsÀttning upp pÄ stora, enkönade institutioner. Som en reaktion pÄ samhÀllets avstÄndstagande frÄn mÀnniskor med funktionsnedsÀttningar vÀxte sÄ smÄningom ideal om avinstitutionalisering och normalisering fram alltmer. Fr.o.m. 1994 har vi i Sverige en lag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387), som syftar till att understryka dessa mÀnniskors sjÀlvstÀndighet och tillförsÀkra dem sjÀlvbestÀmmande, valfrihet och integritet. Till följd av denna samhÀlleliga utveckling Àr sÀrskolan fr.o.m.

Uppsatsen bestÄr av nio flickors berÀttelser om hur det Àr att vara flicka idag. Flickorna ingÄr i ett pÄgÄende transnationellt EU-projekt om flickors sÀrskilda utsatthet pÄ grund av sÀrskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna Àr mellan 18-20 Är gamla och det som flickorna har gemensamt Àr att de Àr intellektuellt funktionshindrade.FrÄgor som besvaras i studien Àr dels vad flickorna anser att det innebÀr att vara en normal flicka nÀr det gÀller kropp, sjÀl, sexualitet och sÀtt att vara pÄ. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, utsatthet och intellektuellt funktionshinder.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hÀlso- och kroppsideal som framstÀlls i fem lÀromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för Àmnet idrott och hÀlsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i lÀromedlen?Vilka hÀlsosamma kroppsideal och ohÀlsosamma kroppar framstÀlls i lÀromedlen?Skiljer sig idealen beroende pÄ kön?MetodFem lÀroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hÀlsa har anvÀnts för att analysera förekomsten av kropps- och hÀlsoideal. Text- och bildanalys har anvÀnts för att studera materialet och genom en variant av innehÄllsanalys har materialet studerats och analyserats dÀr text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hÀlsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hÀlsosam kvinnlig kropp, ohÀlsosam kvinnlig kropp, hÀlsosam manlig kropp, ohÀlsosam manlig kropp, hÀlsosam kropp obestÀmt kön och ohÀlsosam kropp obestÀmt kön. Efter en sammanstÀllning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvÀgning gjorts som visar mönster i lÀroböckerna kring hÀlso- och kroppsideal för respektive kön men ocksÄ gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hÀlsosamma kroppar gestaltas pÄ bilderna som smala, vÀltrÀnade och unga.

Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersÀttning kan vÀlja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, nÄgot privat assistansbolag eller sjÀlv anstÀlla sina personliga assistenter.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa Àmnet utifrÄn 4 olika frÄgestÀllningar:·         Vilken möjlighet till sjÀlvbestÀmmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vÀnskapsrelationer?·         Hur upplevs det Àr att ha andra relationer med assistent nÀrvarande?·         Vilka strategier anvÀnds för att den personliga assistansen ska fungera sÄ bra som möjligt i vardagen? I studien anvÀnds halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fÄnga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och tvÄ killar i Äldern 18-26 Är som alla har personlig assistans.  UtifrÄn tidigare forskning fokuserar studien pÄ sjÀlvbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande nÀr man har personlig assistans och pÄ funktionshindrades strategier i vardagen.

Handledare för en arbetsplatsförlagd lÀrlingsutbildning inom vÄrden var positiva till att lÀrlingar befann sig pÄ arbetsplatsen under lÀngre sammanhÀngande perioder, dock upplevdes svÄrigheter med kommunikation och osÀkerhet om lÀrlingarna fÄtt med sig allt vad som krÀvs för yrket dÄ de varken fick teoretiska omvÄrdnadskunskaper pÄ arbetsplatsen eller i skolan.Syftet var att ur den handledande vÄrd och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lÀrlingar i gymnasial omvÄrdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lÀrlingshandledare anstÀllda inom regional hÀlso- och sjukvÄrd eller kommunal omsorg om Àldre och funktionshindrade i sydvÀstra Sverige. Strategiskt urval anvÀndes för att fÄ variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehÄllsanalys.I resultatet framkom tvÄ huvudkategorier:Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lÀrlingsutbildningens upplÀgg pÄverkade möjligheterna till lÀrande.

En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.

Delaktighet pĂ„ olika samhĂ€llsarenor för personer med funktionsnedsĂ€ttningar Ă€r ett vĂ€ldokumenterat problem. Daglig verksamhet Ă€r en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Övergripande mĂ„l med insatsen Ă€r att den ska leda till delaktighet inom verksamheten samt till ökad delaktighet i samhĂ€llet. Forskningens syfte har varit att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt personalen pĂ„ daglig verksamhet arbetar med att stötta arbetstagarna sĂ„ de kan utvecklas och uppnĂ„ de individuella mĂ„l som varje arbetstagare har, samt att se hur personalen arbetar med arbetstagarnas delaktighet inom den dagliga verksamheten och ute i samhĂ€llet. Ett personalperspektiv Ă€r intressant dĂ„ det framkommit att personalens pĂ„verkan av arbetstagarna Ă€r stor.