Frigörelseprocess i en beroendeställning

I början av 1900-alet växte människor med intellektuell funktionsnedsättning upp på stora, enkönade institutioner. Som en reaktion på samhällets avståndstagande från människor med funktionsnedsättningar växte så småningom ideal om avinstitutionalisering och normalisering fram alltmer. Fr.o.m. 1994 har vi i Sverige en lag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387), som syftar till att understryka dessa människors självständighet och tillförsäkra dem självbestämmande, valfrihet och integritet. Till följd av denna samhälleliga utveckling är särskolan fr.o.m. 1996 integrerad i grundskolan och lyder under den allmänna skollagen. Syftet med denna studie är att utifrån ungdomstiden och frigörelseprocessen hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning belysa anhörigas och personalens förhållningssätt. Frågeställningarna vi utgått ifrån är: 1. Hur förhåller sig anhöriga till ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning under frigörelseprocessen/separation? 2. Hur förhåller sig personal på gruppbostaden/särskolan till ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning i fråga om deras ungdomstid och frigörelseprocess? För att nå syftet och få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med personal och anhöriga. Följande slutsatser drar vi av vad som framkom i studien: Hos många föräldrar till barn med funktionsnedsättning finns det en sorg inombords, en sorg över att barnet har en funktionsnedsättning, den förbjudna sorgen. Denna sorg över barnet har i denna studie visat sig leda till att många av föräldrarna har svårt att vara ärliga och berätta för barnet att det har en funktionsnedsättning. I de övre tonåren finns det idag ungdomar som inte fått förklarat för sig varför de går på särskola Både personal inom särskolan och inom omsorgen uppger att de tror att denna oärlighet bottnar i den förbjudna sorgen och att man inte vill såra barnet. Frigörelseprocessen för dessa ungdomar är oftast en process som föräldrarna får starta. Men parallellt med denna process finns hos många föräldrar ett enormt kontrollbehov. Många föräldrar är god man för sitt intellektuellt funktionsnedsatta barn när de flyttar hemifrån och vill inte överlåta god manskapet till någon utomstående. Eftersom dessa ungdomar befinner sig i en beroendeställning gentemot personal och anhöriga är det för omgivningen viktigt att uppmuntra förmågan till självständighet.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta