Det Àr ett stort antal kommuner som inte klarat av sitt ansvar att verkstÀlla samtliga beslut om insatsen kontaktperson enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det Àr kommunerna som rekryterar kontaktpersoner och de i sin tur utför sitt uppdrag pÄ ideell basis. Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka, beskriva och jÀmföra tvÄ förestÀllningar och studera vilka likheter och skillnader som finns, för att fÄ fram förklaringsmodeller till varför kommunerna inte klarar av att verkstÀlla samtliga beslut. Det som undersökts Àr, vad kontaktpersonens utbyte Àr i uppdraget och hur de uppfattar att de genom insatsen skapar delaktighet för brukaren.De tvÄ teoretiska perspektiv och det centrala begrepp som stöder uppsatsens syfte och problemformulering Àr organisationsteori, utbytesteori och delaktighet. Teorierna och det centrala begreppet fungerar ocksÄ som stöd för analysen och de slutsatser som presenteras i uppsatsens avslutande del.

The purpose of the study is to describe how financial management functions within the individual and family care services in three mid-sized municipalities.27 interviews with managers and key personnel at three management levels in Örebro, VĂ€xjö and Jönkö-ping were conducted using a descriptive approach and qualitative method. In addition governing docu-ments and delineations in regards to these municipalities have been studied.The combined findings show that all municipalities have separate visions and control systems/models for their municipality with focus on management by objectives and politically determined goals, which in-clude economical measurements and requirements for the departments. Moreover, are also tracking sys-tems, which are described as following up on the results thru indicators and/or measurable goals. The municipalities utilize framework financials and budget processing on a high level and its timings appears similar in each municipality.Additionally the study has shown that there is a desire and aspiration to implement central economic goals in all three municipalities. The interviewees describe how they use their leadership to anchor, follow up and create participation in economic objectives and results thru instrumental and institutional leadership.

VÄrt examensarbete Àr en undersökning av hur gymnasiesÀrskolans studie- och yrkesvÀgledning ser ut. Examensarbetet utgÄr ifrÄn studie- och yrkesvÀgledarnas perspektiv. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvÀgledare som arbetar med gymnasieelever som ingÄr i sÀrskola. Vi har avgrÀnsat oss till fem gymnasieskolor i SkÄne, en gymnasiesÀrskola och fyra allmÀnna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingÄr i sÀrskola. Teoriavsnittet bestÄr av fyra teorier och en vÀgledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likasÄ Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vÀgledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vÀgledningssamtal och praktik.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförÀndringar. Resultatet tolkades utifrÄn Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrÄn olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nÄ deras upplevelser.

Syftet med studien var att beskriva förÀldrars förvÀntningar och upplevelser av inflytande, kontinuitet och trygghet, med kommunal verksamhet för avlösarservice. Intervjuer genomfördes under senhösten 2004 med fem förÀldrar, fyra kvinnor och en man om deras förÀvantningar och upplevelser av genomförandet av insatsen avlösarservice som deras barn var beviljade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Efter en omorganistaion i kommunen staratdes i september 2002 en ny verksamhet: avlösar- och ledsagarcentralen. Centralen bestod av en fast personalgrupp som var anstÀllda för att genomföra insatserna ledagarservice och avlösarservice. FörÀldrarna hade förvÀntningar pÄ att avlösarna skulle ha förförstÄelse för barnet och funktionsnedsÀttningen.

Kontanter har anvÀnts i flera Ärhundranden och Àr ett sedvanligt betalningsmedel mellanprivatpersoner och pÄ inköpsstÀllet. I takt med teknikens framfart har alltfler betalningsmedel utvecklats och anpassats till marknaden. Idag sker cirka 70 procent av alla köp i butik med kort. Detta gör att kontanternas anvÀndning plötsligt ifrÄgasÀtts och dÀrmed vÀljer majoriteten av Sveriges storbanker att succesivt avveckla den manuella kontanthanteringen. Tanken Àr att försöka lÀra konsumenter och företag att anvÀnda alternativa lösningar som utgör substitut till kontanter.

Funktionshindrade personer har möjlighet att fÄ sin bostad anpassad sÄ ett de kan leva ett sjÀlvstÀndigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. De senaste Ären har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den hÀr rapporten Àr att undersöka hur andra kommuner arbetar med handlÀggning och upphandling av bostadsanpassningsÀrenden. En del frÄgor rör Àven Äldersfördelningen.

Personlig assistans Àr ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen pÄ institution eller i förÀldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa mÀnniskor ett sjÀligt liv och en möjlighet att kunna leva ett sÄ vanligt liv som möjligt.Denna uppsats handlar om sprÄket i platsannonser dÀr man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som anvÀnds i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.

MISA Àr ett företag som i sin dagliga verksamhet erbjuder arbetsinriktad sysselsÀttning för mÀnniskor med funktionshinder. PÄ grund av sin ideologiska bakgrund och sin platta struktur har det vÀxt fram ett intresse av att veta mer om sin organisation. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att beskriva och identifiera företagskulturen och ledarskapet för att sedan förstÄ deras relation till varandra. För att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ fallstudie genomförts i form av intervjuer och en litteraturstudie i Àmnet kultur.Teorin har spelat en stor roll för att bÄde förstÄ och rama in företagets kultur. Uppsatsen anvÀnder sig bÄde av klassiker som Weber och den omskrivna kulturteoretikern Schein samt nyare författare inom Àmnena kultur och ledarskap.Studiens resultat gav en omfattande bild av företagets kulturuttryck och vad i företagets agerande och uttalanden som framstÄr som viktiga.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer och empiri undersöka om diagnosen lindrig utvecklingsstörning utstÀlls pÄ vetenskapliga grunder, eller om den i vissa fall utstÀlls av andra skÀl. Med andra skÀl menas, exempelvis, för att fÄ tillgÄng till olika resurser i samhÀllet, sÄ som insatser enligt LSS (Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade), sÀrskola eller tillgÄng till habiliteringsverksamhet. Med andra skÀl kan ocksÄ menas att det under utredning av eventuell diagnos förekommit bristfÀllig information och tidsbrist vilket pÄverkat resultatet.Den frÄgestÀllning som studien Àmnar att besvara Àr;UtstÀlls diagnosen lindrig utvecklingsstörning pÄ vetenskapliga grunder och Àr diagnosen tillförlitlig och varaktig?Studien utgÄr ifrÄn teorier om sociala konstruktioner. Dessa anvÀnds för att framstÀlla tankar kring diagnostisering i allmÀnhet och diagnosen lindrig utvecklingsstörning i synnerhet.

Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.

Hur reagerar en bilförare som trÀder in pÄ ett omrÄde dÀr de gÄende bestÀmmer? Och hur ska en sÄdan trafikplats utformas för att avvika frÄn den traditionella vÀgen dÀr de gÄende bestÀmmer? Har Du funderat över hur synskadade och rörelsehindrade tar sig fram i dagens hektiska trafik? Kan öppna platser som torg anpassas pÄ ett bra sÀtt för dessa personer?Detta Àr ett axplock av de frÄgestÀllningar som följande studie behandlar. HÀr stÀlls nÀmligen Studieplan i BorlÀnge och Skvallertorget i Norrköping mot varandra i syfte utvÀrdera för- och nackdelar med de bÄda gatuobjekten. Arbetet behandlar dels hur kraven pÄ trafiksÀkerhetsÀkerstÀllts, dels de funktionshindrades behov och upplevelse av gatuutformningen.Efter teoristudie, intervjuer och enkÀtundersökningar dras intressanta slutsatser. Vad gÀller trafiksÀkerheten har bÄde Studieplan och Skvallertorget lyckats utformas pÄ ett sÀtt som gör att de oskyddade trafikanterna borde kÀnna sig sÀkra.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Studiens syfte var att undersöka hur bistÄndshandlÀggare och personal pÄ korttidsboende utgÄr frÄn begreppet anknytning i sitt dagliga arbete med funktionsnedsatta barn dÀr vÄrdnadshavarna ansökt om insatsen korttidsvistelse i korttidsboende. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka om förutsÀttningar finns för att ha möjlighet att utgÄ frÄn anknytning i arbetet. Insatsen beviljas av bistÄndshandlÀggare och regleras i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 9 § p. 6, korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: ? Hur tar bistÄndshandlÀggare hÀnsyn till begreppet anknytning vid utredningar och beslut om korttidsvistelse i korttidsboende?? Hur tar personal pÄ korttidsboende hÀnsyn till begreppet anknytning i det dagliga arbetet?? Vilka möjligheter och svÄrigheter upplever bistÄndshandlÀggare och personal pÄ korttidsboende nÀr de i sitt arbete tar hÀnsyn till begreppet anknytning?Den tidigare forskningen visar att funktionsnedsatta barn har en lÀgre grad av trygg anknytning Àn andra barn.