Titel: Lost in communicationFörfattare: Cecilia Josefsson och Gabriella SandbergUppdragsgivare: HĂ€rryda kommun ? Jessica Waller och Ingrid ClaessonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för Journalistik, Medieroch Kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Jan StridAntal ord: 14978Syfte: Är att ta reda pĂ„ varför företagen i kommunen Ă€r missnöjda och vilka faktorer som kanpĂ„verka kommunikationen med HĂ€rryda kommun.Metod: Kvalitativ studie i form av djupintervjuerMaterial: Kvalitativa djupintervjuer med 10 stycken företag frĂ„n HĂ€rryda kommun. Vi valde 5stycken mindre företag (0-5 anstĂ€llda) samt 5 stycken större företag (6-800 anstĂ€llda)Huvudresultat: Av de huvudresultat som framkommit av vĂ„r studie kan vi konstatera att det finnsen brist i kommunikationen, behoven skiljer sig Ă„t mellan de smĂ„ ? respektive stora företagen.Kommunikationen frĂ„n kommunen upplevs vara mer anpassad till de smĂ„ företagen Ă€n de stora. EnförbĂ€ttrad kommunikation kan dĂ€rför Ă„tgĂ€rdas genom att det finns tvĂ„ olika nyhetsbrev av?NĂ€ringslivet? (en riktad till de smĂ„- och en till de stora företagen).

Den hÀr uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser pÄ detta fenomen. Det vi tar upp Àr hur organisationen pÄverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har pÄ motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av mÄlformulering för de som arbetar inom organisationen. DÀrefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och gÄr in pÄ vad motivation Àr. De tvÄ sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap pÄverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vÄr undersökning pÄ en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

Denna studie bygger pÄ observationer av fri lek i sÄvÀl förskolan som förskoleklassen. I bÀgge verksamheterna Àr konflikter och konflikthantering vardagsmÀssiga inslag dÄ barn och elever stÀndigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta pÄ de strategier som barn respektive elever anvÀnder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, mÄnga gÄnger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass anvÀnder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

De senaste Ären har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfÄnget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under tvÄ lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades Àven de tvÄ klasslÀrarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvÀmlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas pÄ olika sÀtt och att det Àr lÀrarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns sprÄkutveckling. NÀr det handlar om att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö Àr stimulerande pÄ ett sprÄkligt plan. DÀrför frÄgade vi oss hur det egentligen sÄg ut i förskolan. Vi valde att anvÀnda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lÀrare som deltog i studien.

Organisationer mÄste idag ha en förÀndringsberedskap för att ha möjlighet att hÀnga med i utvecklingen. I denna förÀndringsberedskap spelar organisationens medlemmar en stor roll, vilket gör att kommunikationen inom organisationen mÄste fungera och att visionen mÄste kunna motivera medarbetarna. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som chefer och ledning kommunicerar organisationens vision.Undersökningen baseras dels pÄ litteraturstudier om ledarskap, kommunikation, visioner och kultur och dels pÄ fallstudier, som gjordes utifrÄn intervjuer med ledare frÄn olika sorters verksamheter. De fyra temana ledarskap, kommunikation, visioner och kultur visar sig alla pÄverka sÀttet organisationer kommunicerar visionen pÄ. Undersökningens analys grundar sig pÄ att fallstudierna diskuteras och analyseras utifrÄn teorin.I alla organisationer sker kommunikation hela tiden och med olika uttryck.

Syftet med den aktuella studien Ă€r att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar till den egna organisationens mĂ„luppfyllelse och effektivitet. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och Ă€r kommunikationsfunktionerna bra pĂ„ att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mĂ„l och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. TvĂ„ versioner av en enkĂ€t togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkĂ€ter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till mĂ„len. Kommunikationsansvariga anser ocksĂ„ att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förvĂ€ntar sig det av dem.

Syfte: Syftet Àr att skapa ökad förstÄelse för vilka konsekvenser som kan uppstÄ för medarbetarna till följd av att snabbvÀxande företag mÄste gasa och bromsa samt ge förslag pÄ hur personer i chefspositioner kan hantera dessa konsekvenser.Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med induktiv ansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer pÄ tre snabbvÀxande företag, med en chef och tvÄ medarbetare i respektive företag.Empiri: I empirikapitlet har vi redovisat insamlat material och sammanstÀllt det utefter tre teman: tempovÀxling, pÄverkan och ledarskap. Samtliga teman har delats upp utifrÄn bÄde chef- och medarbetarperspektiv. InnehÄllet i kapitlet Àr rÄdata av vad vÄra respondenter svarade under intervjuerna.Teori/Tolkning: I detta kapitel har vi vÀvt samman teori och tolkning. Teorierna har innefattat: reaktioner vid förÀndringar, kommunikation i organisationer, kommunikation i förÀndringsprocesser, förÀndringsledarskap, ledarskapets kommunikation samt ledarstil..

För att nÄ en önskad vision sÄ behöver en organisation, sÄ Àven kommuner, styra med strategier mot mÄl. För att styrningen ska fungera och nÄ alla medlemmar i organisationen krÀvs kommunikation av vision, strategi, mÄl, och budget. I vÄr uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation dÀr sÀndaren av ett meddelande fÄr nÄgon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förÀndrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mÄl, och budget i offentlig verksamhet. VÄrt valda undersökningsobjekt, LuleÄ kommun, Àr intressant dÀrför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

Examensarbetet har utförts pÄ Siemens Industrial Turbomachinery AB (Siemens) i FinspÄng. De utvecklar och tillverkar bland annat gasturbiner som kan drivas pÄ bÄde gasformigt- och flytande brÀnsle. Syftet för arbetet Àr att skapa förutsÀttningar för att öka förstÄelsen för spraybildning av flytande brÀnsle, till detta anvÀnds och vidareutvecklas en spridarrigg pÄ Siemens.Siemens Àldsta gasturbin SGT-500 utvecklades och sattes i drift under 1950 talet. Vid denna tid var det en spridare med spillflöde och ett munstycke med roterande atomisering som visade bÀst egenskaper. Höga tryck i munstycket genererar en spraykon med finfördelade droppar.

År 2004 förbrukades 5 037 800 MWh energi i byggsektorn. Idag pratas det mycket om energieffektivisering i förvaltningsskedet. Denna rapport inriktar sig mer pĂ„ hur energiförbrukningen kan minskas under bygget, nĂ€rmare bestĂ€mt hur valet av uppvĂ€rmningssystem för att pĂ„skynda hĂ€rdningen av betong pĂ„ byggarbetsplatsen kan minska energianvĂ€ndningen. EnergianvĂ€ndningen Ă€r nĂ„got som pĂ„verkar bĂ„de ekonomin och miljön, det Ă€r dĂ€rför aktuellt att spara pĂ„ energin dĂ€r det Ă€r möjligt. Det finns en rad olika uppvĂ€rmningsanordningar för att torka betong, att vĂ€lja den mest lĂ€mpade för bygget Ă€r av stor vikt. BĂ„de ur ett tidsperspektiv och Ă€ven ur energibesparingsperspektiv.

Suicid Àr ett samhÀllsproblem i Sverige. Det Àr idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 Ärs Älder. VÄrdpersonalen anser att det Àr psykiskt pÄfrestande och svÄrt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnÀra patienten. Riskfaktorer för suicidnÀra patienter Àr bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök.

Abstract Hansen, Caisa och Wohlert Karolina (2012). Barns kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete kommer att handla om kommunikationen ur ett genusperspektiv i en grupp av 4- och 5-Äringar i den fria leken. FrÄgestÀllningar som besvarades Àr följande: Hur kommunicerar pojkar med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor och pojkar med varandra i blandad grupp under den fria leken? I tidigare forskning beskriver vi hur ett barn tidigt lÀr sig vilket kön de tillhör och hur barn tidigt har en tendens att vÀlja lekkamrater av samma kön.

Vi som gjorde den hÀr studien heter Marie-Louise Ekvall- MÄbring och Tanya Dimitrova. Vi studerar Barn och Ungdomsvetenskap 80 poÀng pÄ LÀrarhögskolan i Malmö. Syftet var att se hur 1-2 Äringar kommunicerar med sin omgivning. Hur gör de sig förstÄdda? Hur tas deras kommunikation emot av omgivningen? FrÄgestÀllningarna har legat som fokus genom arbetet för att upprÀtthÄlla den röda trÄden.

Syftet i vÄr aktionsforskningsstudie Àr att skapa ett arbetssÀtt med förutsÀttningar för elever, att i ett cooperativt lÀrande utveckla sitt matematiska sprÄk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsÀttningar för att anvÀnda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en Ärskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser sprÄket i matematik och hur viktigt det Àr för lÀraren att anvÀnda rÀtt sprÄk med rÀtt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar Àven att ett cooperativt lÀrande Àr positivt för eleverna dÄ de lÀr av varandra genom kommunikation.