AbstraktI Sverige skadas och förolyckas ett stort antal mÀnniskor pÄ sina arbetsplatser varje Är. En sÀker arbetsmiljö dÀr risker kommuniceras pÄ arbetsplatsen Àr dÀrför av stor vikt för att undgÄ oönskade hÀndelser. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den interna riskkommunikationen ser ut inom ett el- och vÀrmeproducerande företag. Ytterligare har syftet varit att identifiera faktorer som Àr av betydelse för en effektiv intern riskkommunikation. Empirin till studien har samlats in genom intervjuer, dÀr chefer och medarbetare har responderat.

Denna uppsats fokuserar pĂ„ mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet Ă€r att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser pĂ„ sina förutsĂ€ttningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien Ă€r genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer Ă€r genomförda med fyra mellanchefer frĂ„n tvĂ„ olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svĂ„rare uppgift för mellanchefer.

Genom en fallstudie av en organisationsförÀndring har vi studerat de anstÀlldas upplevelse av kommunikation i samband med huvudmannabyte. OrganisationsförÀndringen berör ett omvÄrdnadsboende för Àldre som genom ett anbudsförfarande byter huvudman. Syftet med fallstudien var att beskriva och analysera kvalitativt olika uppfattningar om den förÀndring som organisationen genomgÄtt. FrÄgestÀllningarna rör hur de anstÀllda talar om hur kommunikationen pÄ arbetsplatsen sÄg ut innan, under och efter byte av huvudman. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av att uppmÀrksamma bÄde horisontell och vertikal kommunikation i en organisation samt hur en arbetsledning pÄ bÀsta sÀtt kan fÄ en engagerad och delaktig personal som inte upplever stress och oro.

Idag satsas det inom folkhÀlsoarbetet mycket pÄ arbetsplatsen som arena dÄ arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje mÀnniska ska uppnÄ god hÀlsa. Vad som gör en arbetsplats hÀlsosam Àr individuellt. För mÄnga handlar det dock om att kÀnna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktÀriseras av att mÀn och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesomrÄden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna pÄ arbetsplatserna ofta Àr könshomogena.

I bygg- och anlÀggningsprojekt Àr ofta mÄnga aktörer samlade pÄ ett unikt sÀtt och alla har sin uppgift och sitt företags synsÀtt. För att kunna sköta samordningen av de olika arbetena krÀvs en vÀl gjord planering, grundad pÄ kunnande och erfarenhet. För att genomföra en organiserad tidsamordning pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs kommunikation och rÀtt verktyg. Skanska har verktygen men kommunikationen Àr nÄgot som de kan förbÀttra. Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram och skapa tankegÄngar bland de anstÀllda om hur informationsflödena kan förbÀttras och sÄ Àven samarbetet mellan de olika aktörerna pÄ arbetsplatsen.

Organisationen har en betydande roll i medarbetarens livspussel. Det finns mycket att vinna för arbetsgivaren genom att hantera problem och finna lösningar som passar den anstÀllde. Studier av hÀlsofrÀmjande interventioner pÄ arbetsplatsen visar att bÀst resultat uppnÄs om interventionen riktar sig samtidigt till bÄde individen och organisationen. Syftet med studien var att beskriva kommunanstÀllda chefers uppfattningar av hur en interventionsstudie, som chefernas medarbetare deltagit i, pÄverkat arbetsplatsen. Studien syftade Àven till att söka förstÄelse för chefernas vidare tankar kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ organisationsnivÄ utifrÄn ett perspektiv dÀr hela vardagen inkluderas.

I den hÀr kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanstÀlldas syn pÄ gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lÄgstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat Àn sjÀlva arbetet. Det framgÄr Àven att gemenskap Àr en viktig del nÀr det kommer till framgÄng samt att ju lÀngre tid det gÄr desto mer tillit bygger vi upp till varandra pÄ arbetsplatsen. Vi frÄgar oss dÀrför hur bemanningsanstÀllda som inte har nÄgon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap.Vi har genom Ätta intervjuer sökt förstÄelse för varje enskild individs syn pÄ vÀrdet av gemenskap pÄ arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vÄrt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjÀlp av fyra utvalda teoretiker. Vi har anvÀnt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att fÄ en bred syn pÄ relationer och gemenskap.Resultatet visar att alla anser att gemenskap pÄ arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjÀnstgrupper, och studiens syfte Àr att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig frÀmst till denkommunsom uppsatsen Àr skriven Ätmen Àven till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. FrÄn enkÀtsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna frÄn medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vÄrdtagaren. Chefens praktiska arbete Àrenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhÄllsatt den goda arbetsplatsen Àr komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svÄrt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en sÄ pass liten studie som denna. DÀremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan pÄverkagoda arbetsplatserinom hemtjÀnsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet..

Kommunikation Àr en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvÄrdnadsteamet Àr riskomrÄden för patientsÀkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvÄrdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Tre kategorier framkom: tillÀmpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan anvÀnde olika strategier i kommunikationen med omvÄrdnadsteamet för att skapa goda relationer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tvÄsprÄkiga elevers kommunikation under tvÄ olika laborationer sÄg ut, hur laborationsuppgiftens utformning pÄverkade dessa elevers kommunikation och Àven hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehÄllet. Elever i Ärskurs 7 observerades och spelades in pÄ band vid tvÄ skilda laborationstillfÀllen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfÀllet. Undersökningen tyder pÄ att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utstrÀckning pÄverkas av laborationens utformning och innehÄll..

Genom att studera relationen mellan intention till uppsÀgning och upplevd arbetstillfredsstÀllelse, organisationsengagemang och kommunikation söktes stöd för studien syfte, det vill sÀga att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för intention till uppsÀgning inom vÄrden och snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjÀlp av en webbenkÀt som skickades till deltagarna(N=48), vilka hÀrrörde frÄn ett Àldreboende och en snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för tvÄ av studiens hypoteser gÀllande korrelation mellan arbetstillfredssÀllelse, organisationsengagemang och intention till uppsÀgning. Resultatet gav Àven delvis stöd till tvÄ av studiens hypotes vad gÀller negativa korrelationer mellan anstÀlldas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom organisationen och avsikten att stanna kvar pÄ sin nuvarande arbetsplats, samt signifikanta skillnader för hur anstÀllda inom vÄrden och snabbmatskedjan upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom Ätta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande Äsikter bland chefer huruvida ledarskap Àr ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation anvÀnds för att ge medarbetare medbestÀmmande.

Föreliggande arbete inriktar sig pÄ kommunikation mellan sÄngare och medmusiker i ensemblesammanhang utifrÄn det multimodala och designteoretiska perspektivets syn pÄ kommunikation och lÀrandeförutsÀttningar. Med hjÀlp av videoobservationer av min egen kommunikation i en ensemble pÄ högskolenivÄ har jag analyserat fram vilka olika semiotiska resurser som anvÀnds samt intentionerna bakom dem. Resultatet visar att kommunikationen ensemblemedlemmarna emellan tillkommer först efter en tid in i lÀrandeprocessen och att det, för egen del, Àr sÄngen som verkar som den frÀmsta kommunikatören i det hÀr sammanhanget.  Dynamik, tydlighet och lekfullhet skvallrar om sÀkerhet eller osÀkerhet i form och melodi samt fungerar som en vÀgledning om var jag befinner mig i lÀrandeprocessen. I diskussionen tar jag bland annat upp hur den första ensemblelektionen byggs upp i enighet med det multimodala perspektivets syn pÄ bra lÀrandeförutsÀttningar samt vad kroppssprÄk har för betydelse för kommunikation i ensemblesammanhang. .

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.