Att kunna motivera sina arbetare för att dem ska kunna prestera bÀttre pÄ arbetsplatsen har varit grogrunden till utvecklandet av belöningssystem. Dessa system Àr ofta prestationsgrundande och ger en extra inkomst till de högpresterande. Denna studie har som syfte att undersöka hur arbetare uppfattar dessa belöningssystem och vad som motiverar dem i deras arbete. Djupintervjuer har gjorts med 9 arbetare och en teamleader pÄ avdelningen Gods Ut pÄ Ellos AB.I studien ligger motivationsteorier och belöningsteorier som grund. UtifrÄn respondenternas svar kan man sedan dela in dessa i olika kategorier som speglar de olika teorierna, behov, motivation samt belöningssystem.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Abstrakt Syftet med denna studie Àr att genom ett kvalitativt fÀltarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprÀtthÄlls i arbetsgruppen VÀstergÄrdsgruppens StÀd och hur dessa relationer i sin tur pÄverkar verksamheten, framför allt i frÄga om stÀdarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkÀtundersökning, för att bredda vÄr förförstÄelse av fÀltet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som dÀrefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för StÀdserviceenheten i Halmstad, omrÄdeschefen för bl.a. VÀstergÄrdsgruppens StÀd, samt 6 av de anstÀllda stÀdarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förÀndringsprocess som inleddes för ca 3 Är sedan har spelat en viktig roll bÄde för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen.

Stillasittande framstÀlls allt mer som en oberoende riskfaktor och Àr ett vanligt förekommande fenomen pÄ arbetsplatsen. Detta Àr sammankopplat med en förhöjd risk för de stora folksjukdomarna, exempelvis hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt olika cancerformer. Syftet var att undersöka interventioner för att motverka lÄngvarigt stillasittande pÄ arbetsplatsen. Detta examensarbete Àr en litteraturstudie och tio stycken vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hÀmtades frÄn databaserna Pubmed och Cinahl, genom sökorden ?sedentary behavior?, ?sedentary behaviour?, ?sitting time? och ?workplace?.

Detta arbete Àr en kvalitativ studie som handlar om kommunikation pÄ mÄngkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare uttalar sig om den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr: PÄ vilka olika sÀtt kan kommunikation komma till uttryck pÄ en mÄngkulturell förskola? PÄ vilka sÀtt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mÄngkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet frÄn de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta omrÄden för studien. Bland annat beskrivs hÀr kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhÄllningssÀtt och olika stöd Àr av stor betydelse för den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor.

Detta arbete behandlar funktionshindret autism, dÀr kommunikation Äterfinns som ett stort problemomrÄde. Inom den sk "Wings Triad", dÀr nedsÀttning i social interaktion, kommunikation och fantasi nÀmns som de största svÄrigheterna, och som komplexa omrÄden dÀr mÄnga personer med autism har stora brister, Àr detta tydligt. Sett ur individperspektiv Àr kommunikation vÀldigt intressant och ett viktigt omrÄde att belysa. Just kommunikation och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr nÄgot som i dagens samhÀlle fyller en viktig funktion, och finns dÄ svÄrigheter till kommunikativt samspel sÄ innebÀr detta problem. Jag vill med detta arbete visa hur man arbetar med kommunikation som problemomrÄde i sÀrskolan idag, och ge en inblick i vilka olika metoder, visuella arbetssÀtt och hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att stimulera personer med autism till en förbÀttrad tvÄvÀgskommunikation.

Syftet med denna studie Àr att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hÀlsa. En kvalitativ ansats har anvÀnts och empirin samlades in med hjÀlp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.MÀnniskans möjlighet att utöva kontroll över sin situation Àr av fundamental betydelse för hÀlsan, vilket innebÀr att delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrÄnvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebÀr sammanfattningsvis följande; NÀr delaktighet Ätföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt vÀlutvecklad kommunikation innebÀr det goda förutsÀttningar för psykosocial hÀlsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet Àr delaktigt med inslag av otydlighet nÀr det gÀller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det Àr snÀllt och trivsamt men med en viss konfliktrÀdsla.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lÀrandet och pÄ vilket sÀtt ett informellt lÀrande samt ett utvecklingsinriktat lÀrande sker pÄ den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen Àr en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna Àr kommunalanstÀllda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjÀlp av teoretiska modeller om informellt lÀrande och utvecklingsinriktat lÀrande.

Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vÄrden. HemsjukvÄrden tar över efter utskrivning frÄn sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess Àr det viktigt med en god kommunikation mellan dessa tvÄ organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vÄrden och hemsjukvÄrden vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie.

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Introduktion: Arbetsrelaterade besvÀr orsakade av stress och psykiska pÄfrestningar Àr vanligt förekommande. Arbetsplatsen Àr en miljö dÀr mÀnniskor spenderar en stor del av sin dag och Àr dÀrför en betydande arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som pÄverkar anstÀlldas psykiska hÀlsa. Metod: Metoden som anvÀndes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar.

Genom att studera relationen mellan intention till uppsÀgning och upplevd arbetstillfredsstÀllelse, organisationsengagemang och kommunikation söktes stöd för studien syfte, det vill sÀga att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för intention till uppsÀgning inom vÄrden och snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjÀlp av en webbenkÀt som skickades till deltagarna(N=48), vilka hÀrrörde frÄn ett Àldreboende och en snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för tvÄ av studiens hypoteser gÀllande korrelation mellan arbetstillfredssÀllelse, organisationsengagemang och intention till uppsÀgning. Resultatet gav Àven delvis stöd till tvÄ av studiens hypotes vad gÀller negativa korrelationer mellan anstÀlldas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom organisationen och avsikten att stanna kvar pÄ sin nuvarande arbetsplats, samt signifikanta skillnader för hur anstÀllda inom vÄrden och snabbmatskedjan upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.

Ledningens kommunikation Àr viktig för att förankra organisationsförÀndringen och minska risken att skapa förvirring och irritation hos medarbetarna. Den Àr ocksÄ viktig för att arbetet skall fortlöpa och inte dra ut pÄ tiden eller riskera att bli fel. Kommunikation bör dÀrför vara högt prioriterat hos cheferna under ett förÀndringsarbete..

Syftet med vÄr studie var att beskriva förskollÀrares arbete med att frÀmja utvecklingen av barns kommunikation i förskolan. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. VÄrt urval bestod av fyra verksamma förskollÀrare vid tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollÀrarna arbetar med att frÀmja barns utveckling och lÀrande genom att stödja och stimulera barns kommunikation pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna beskriver sin egen pedagogroll som en viktig del i barns kommunikationsutveckling.